Goda Nyheter, Topplista och Nyårsönskningar!

2011 års sista blogginlägg blir en kavalkad av Goda Nyheter, Topplista och högst personliga Nyårsönskningar från mig.
Jag får passa på att vara lite lekfull så här på årets sista dag!


Goda Nyheter inför 2012

Satsning på kollektivtrafiken. Landstingets Trafikstyrelse, som driver Kalmar Läns Trafik, kommer att skapa åtta dubbelturer på Stångdalsbanan. Det ni!


Ökad busspendel Vimmerby-Västervik och Vimmerby-Hultsfred. Det blir lättare att pendla mellan orterna, turerna går oftare.

Vimmerby kommun gör en nysatsning på IT. Mer pengar i budgeten och samarbete med östgötakommuner ska ge kommunens egna förvaltningar bättre IT-resurser och därmed möjliggöra effektiviseringar i organisationen. Fibersatsningar i hela kommunen blir skarpa diskussioner i politiken under 2012.

Ny näringslivschef samt två nya näringslivsråd ska öka kontakterna med det lokala näringslivet och förbättra relationerna.

Kommunens organisation, den förvaltningsmässiga och den politiska, ses över och direkt på nyåret sker politiska diskussioner.

En ny destinationsorganisation skapas av brett samarbete mellan Turistbyrån, Näs samt Kultur och Fritidsnämnden med flera vilket ska ge bättre kraft genom samling av resurser.

Två nya äldreboenden på Circusplatsen ska börja byggas under 2012.

En ny förskola ska börja byggas invid gamla skjutbaneområdet, korsningen Lundgatan-Bysjövägen 2012.

Nytt bostadsområde vid Ulriksdal i Vimemrby centralort ska detaljplaneras och startas upp under året.

Över 30 miljoner kronor läggs på vägförbättringar till  kransorterna i kommunen.

Astrid Lindgrens Värld ska fortsätta sina investeringar i temaparken med en ny Emil-miljö.

Vimmerby Energi- och Miljö planerar nytt stort kraftvärmevärk vid Tallholmen.

Två nya industriområden, Östra Ceos och Krönsmon, ska  anläggas. Blir allt mer övertygad om att samma dag dessa områden är byggklara kommer korken att lossna ur flaskan och vi får en ketchupeffekt.

Lekplatser ska byggas i våra nya bostadsområden.

Vimmerby får en ny rondell i Folkets Park-korsningen. Det ska bli en vacker rondell!

Vackra Vimmerby ska förhoppningsvis börja ritas upp.

Vimmerby får ett nytt Sommartorg 2012! En efterlängtad ”make-over” av vårt torg där vi behåller det genuina och ändå tillskapar serveringsytor och torghandel. Jag hoppas det blir så bra att torget fungerar även vintertid, exempelvis som ett jultorg i december.

Industrin fortsätter satsa. Under 2011 har flera byggt till, andra kommer att bygga till 2012. Under årets sista veckor fick vi information om ytterligare industriell utbyggnad i Vimmerby.

Vimmerby kommuns myndighetsutövning belönades med en fjortonde plats 2011. 2012 hoppas vi bli ännu bättre, också i Svenskt Näringslivs ranking som kommer i vår.

Topplistan över hetaste frågorna

Här är topplistan över de ämnen som gett flest mail och telefonsamtal till mig:

1. KOSTFRÅGAN. Inte bara rörande matens kvalité utan också systemet som sådant, om skolmat, om äldremat, omdesserter. En fråga som engagerar väldigt många. (Läs vad folk tycker på kommunens hemsida. En enkät publicerades där igår!)
Mitt svar: Kostsystemet och dess frågeställningar ska utvärderas efter sommaren.

2. BUSKÖRNINGEN I CENTRALORTEN. Minskar över vintern, är som mest på våren och sommaren. En fråga som upprör många. Det har tagit tid att uppmärksamma polisen på den prioriteringsnivå både folk och politiker tycker att det är på frågan.
Mitt svar: Kommunen har gjort vad den kunnat mot buskörningen. Nu är det polisens sak.

3. FIBERUTBYGGNADEN.  Dålig  eller obefintlig mottagning av Internet på landsbygden i kommunen besvärar många.
Mitt svar: Förutsättningarna för fiberutbyggnad har ökat sedan kommunen gått in i IT-Sam.

FRÅGAN SOM FÖLL UT FRÅN TOPPLISTAN:

Kajproblemet i Vimmerby centrum. Sedan kommunen satt upp ljudskrämmor har kajorna försvunnit. När nu fastighetsägarna sätter nät i sina skorsternar och täpper håligheter, d.v.s potentialla fågelbon i sina centrala fastigheter, så kanske problemet minskas ytterligare.

Nyårsönskningarna

Här ska nu nyårsönskningar lämnas och mina är som följer:

Till politikerkåren:Vi måste alla hjälpas åt att få många fler engagerade politiker i kommunen! Politiker, särskilt unga sådana, är en bristvara i vår kommun och jag önskar ett stort tillskott redan nästa år. Politik är kul, samhällsnyttigt och utvecklande. Vi måste förmå oss att visa det för våra unga.

Till de engagerade politikerna:En extra nyårskaramell till alla ni engagerade politiker i nämnderna. Ni gör ett fantastiskt bra jobb, så fritidspolitiker ni är, och ert engagemang i antalet nedlagda timmar mäter sig väl med den tid en hockey- och fotbollsspelare i de högsta divisionerna lägger ned i träning och matcher. Kväll efter kväll sitter ni i möten och diskussioner. Tur för Vimmerby kommun att ni håller ert engagemang levande. Min önskan är att ni håller kvar ert stora engagemang!

Till vår nya landshövding:Jag önskar att vår nye landshövding Stefan Carlsson, Apoteksbolagets gamla VD, läser en bok om kundorientering. Sannolikt har han redan gjort det. Önskningen om en kundorienterad, stark landshövding i länet, som vet att en länsstyrelse är till för sina invånare, som kan hjälpa till i samtalen med staten, som ser kommunernas behov av extraordinära lösningar, är en innerlig nyårsönskning. Viktigt att han har en modern ledarstil och kan få länsstyrelsen i en stark symbios med övriga positiva krafter i länet. Vi har alltför länge stått utan landshövding. Länets kommuner behöver en landshövding med goda kontakter, inte bara söderut mot Skåne (Carlsson är f.d. regiondirektör i Skåne också), utan norrut mot Stockholm! Det är där beslutsfattarna sitter.

Till redaktionschef Alf Wesik på VT:En nyårsönskan är att lokaltidningen ska fortsätta publicera insändare, att man dock sorterar bort alltför många upprepningar och att man kan  prioritera upp sidorna och utrymmet så att alla kan publiceras snabbare. Jag tror insändarna hör till de mest lästa inslagen i tidningen. Det är viktigt att vi från kommunen också använder tidningen till att ge svar på frågor.

Till de som vill shoppa i Vimmerby:Ett handelstätare centrum. När det blir tomma lokaler i stadskärnan önskar jag att det blev affärer och inte så mycket kontor där, alternativt att kontoret hamnar på andra våningen. Vimmerby behöver en affärstät stadskärna och hela centrum är ju som en stor galleria. Handeln är viktig för Vimmerby.
Jag önskar att varje affär hade en sopskyffel och en sopborste så de själva kunde plocka upp skräp framför sina butiker på mornarna. Handeln kan inte rå för att ungdomar slår sönder glas och skräpar ned i centrum fredags- och lördagskvällar. Men flera kan ta några minuter och städa upp framför affären på lördagsmorgonen. Många handlare gör det redan idag samtidigt som de sätter ut sina vackra dekorationer med ljus och blommor i och bidrar till ett mysigt centrum.

Till oss alla:Jag önskar oss alla fler papperskorgar, framförallt i centrum. Helst ska vi inte ha mer än 25 meter mellan papperskorgarna i centrum för att skapa förutsättningar för en skräpfri stad och skräpfria kransorter. Promenerande flanörer tror jag mer än gärna plockar upp skräp om det fanns nära papperskorgar att lägga det i.

Till våra äldre:Fler parksoffor önskar jag till våra gamla som är ute och promenerar och behöver vila.

Till våra turister:Vimmerbyborna är suveräna turistvärdar. Turisterna lovordar bemötandet de får i Vimmerby. Jag önskar att vi kan fortsätta det goda värdskapet till alla våra gäster, och tänk att vi alltid kan bli bättre på något.

Till vår infrastrukturminister Katarina Elmsäter-Svärd:Mer pengar till infrastruktur, som hon sedan kan lägga på väg och järnvväg. Fixar du investeringen på 1,6 miljarder i Stångådalsbanan så ska vi fixa befolkningsökning, jobb och en blomstrande bygd och turistdestination.

Min STORA önskan inför 2012:
Ska Vimmerby klara av att växa igen, ska vi klara vår svåra uppgift att få pengarna att räcka till det mesta, krävs samarbete. Inte bara inom politiken, utan framförallt ute i samhället.
Vi alla måste ta ansvar för det vi ser och ta gemensamt ansvar för helheten.
Det personliga, humanistiska ansvaret får inte lyftas över till stat och kommun.
Hjälps vi alla åt kommer vår kommun att bli en avsevärd bättre plats att bo och leva i.

Med en önskan om just Ditt engagemang för en bättre kommun, om det så bara gäller att plocka upp ett slängt papper från trottoaren, önskar jag dig ett riktigt

Gott Nytt År!

En God Jul tillönskas alla!

Så här i juletid skänker jag en tacksamhetens tanke till omständigheterna, som gör att jag fått växa upp här och att jag också fått möjligheten att fostra och stödja mina barn i denna miljö.
Runt om i världen smäller skotten från kulsprutorna, bomber briserar, vattenmassor sköljer in, jorden rämnar, djur och växter dör och svälten skördar offer.
Våra problem här är, oftast, av ett helt annat slag. Vi har problem med oss själva, med våra mentala tillstånd, med hur vi kan leva tillsammnans.
Vi slår gärna varandra. Vi slår våra barn. Vi skjuter varandra, misshandlar varandra och sliter varandra i stycken. Finns det inga människor vi kan misshandla slår vi vår djur. Finns inte kriget skapar vi det. På Utöja i Norge eller i centrala Stockholm.
Och vi, som tycker oss tillhöra den friska skaran, försöker göra vad vi kan för att undfly meningsfullheten och hänge oss till de nöjen som kan förströ oss, och ofta appelera till våra sämsta sidor där vi sitter framför teven.
Törs vi visa engagemang? Eller törs vi bara sitta på läktaren och anonymt skrika ut vårt tyckande, ibland iklädda huvor, ibland skyddade i en anonym folkmassa.
Då och då finner vi förnuftet, som sprakande ljusglimtar; jorden är till för alla människor, varför får inte alla flytta hit och bo här? Djur ska inte misshandlas! Upp till försvar!
Men sedan återigen brister logiken, den civiliserade, och vi drar alla över en kam och låter alla få sina karaktärer omvärderade för att någon, oftast en enda, gjort något oacceptabelt.
Är misstänksamheten mot varandra, mot andra människor från andra platser, med annan hudfärg, det egentliga skälet till krig?

I dessa tider får man anledning att fundera kring det kristna budskapet.
Nej, jag delar inte bilden av en allsmäktig Gud som förlåter, som bestraffar och som kan åstadkomma junfrufödsel.
Men jag funderar.
Kan Bibeln vara en nyckelroman? Delvis sann? Jesus har sannolikt funnits som en profet, som en predikande god kraft. Som kanske gjorde märkliga saker som sedan beskrevs som en fjäder men blev till slut en höna?
Tyvärr har alla människor utrustats med både en god och en ond sida. Den ständiga kampen utkämpar vi med oss själva. Det dåliga slinker ur oss och skapar ångest, besvikelse och ibland ilska hos oss själva. Det dåliga i oss ger oss vår egen plåga, vårt eget lidande.
När det goda dominerar ger vi kärlek, skapar skratt och också tårar. Empati, medkänsla.
Jag har hittills funnit starka skäl till att vara medlem i Vimmerby församling. Jag tycker om kyrkorummet, som en fridfull plats, en plats för högtider. Men det är inte avgörande. Jag kan delta utan att betala kyrkoskatt.
Skälet är ett helt annat.
Jag vill stötta det goda i samhället, bidra till att de goda krafterna finns kvar och kan vara en  motvikt till det onda, det destruktiva. Personligen gör jag det genom att fortsätta betala kyrkoskatt.
Jag ser inte kyrkan som något som för dessa pengar ska leverara en viss kvantitet eller kvalitet till mig personligen, och mäter om det är prisvvärt. För mig är kyrkan en rörelse på det godas sida.
Det har för mig inte med gudstro att göra. Mer med värderingar, mer med de önskningar man har om hur vårt samhälle ska fungera och utvecklas.
Kyrkan predikar frid och fred. Alltför många krafter i samhället predikar och praktiserar onska.
Vi måste ge energi till motkrafterna, de goda krafterna.
Utifrån det ringa jag vet om andra religioner så predikar de också fred. Ändå strider olika troenden med varandra? Religoner är egentliga goda krafter i världen  - är det istället att vi inte har samma Gud som är det egentliga skälet till krig i världen?

Julen är en högtid inte alla i världen delar. Julhelgen är arbetsdagar som alla andra för många människor. De har andra högtider.
Gemensamt för allas våra högtider tror jag är möjligheten till reflektion, till eftertanke.
För mig är det en tid där jag kan känna stor tacksamhet mot det liv jag lever och mot mina nära och kära.
Tacksamhet mot de omständigheter vi lever under, mot att vi får leva på en lugn plats utan krig och
att den dramtik vi upplever till vardags är en liten bris mot de stormar som rasar på andra platser.
Låt oss fira jul i ödmjukhet och tacksamhet över varandra, över vårt öppna samhället och den gemenskap vi har.
Därmed vill jag önska alla och envar i hela Vimmerby kommun
En fröjdefull Jul med plats för mycket omtanke.
Fotnot:
Jag utlovade några julönskningar och de ska jag utdela till kommunchefen och mina vänner i presidiet:
Till kommunchefen:
Eftersom det sanolikt blir för dyrt att bygga om parkeringsgaraget i stadshuset önskar jag en Fiat Panda i julklapp till dig så att det blir mer plats på parkeringsrutorna så jag kan ta mig ut genom min egen bildörr på mornarna utan att slå dörren i den stora Volvo-Suven som står bredvid...

Till vice ordförande Per-Åke Svensson (c):
Två långa metallstickor, med en pluspol och en minuspol, kopplade till 200 volt så  kan du lobotomera den stora baggen, är ett tips men inte särskilt bra med tanke på julkrönikan ovan. Vi ska vara snälla mot djuren. Nej, bättre att du får en bok om hypnos så du kan hypnotisera den tjyvstångande baggen att tro att han är en hund eller nått...

Till andre vice ordförande Helen Nilsson (s):
En större bokhylla önskar jag dig, för som du antecknar på alla möte kommer det gå åt en bokhylla enbart för att förvara alla anteckningsböcker när mandatperioden är slut...

Låt oss lära av de som gjort resan!

Jag sitter med en färsk rapport.52 sidor tjock.
Den heter Det handlar om framgång med underrubriken "Kommunala egenskaper för att behandla besvärliga situationer". Skriven av Viveca Nilsson.
Det utgör den sjätte rapporten i det nationella kommunforskningsprogrammet Kommunforskning i västsverige, ett av de fem universitetsknutna forskningsprogrammen (vi har ett i Linköping också).
Så här är det:
- Vimmerby kommuns (och andra kommuners) förmåga att hantera besvärliga situationer på ett framgångsrikt sätt är avhängigt ett antal specifika egenskaper.
Vaddå för egenskaper, frågar vi oss.
- Ja, det är sådana egenskaper som forskning historiskt sett visat sig vara värdefulla att ha i en kommun.
Ok, låt oss se vad man kommit fram till, tänker jag och försöker hitta en sammanfattning. På sidan 28 stannar jag till. Här finns ett intressant diagram som visar hur kommuner som haft besvärliga situtioner rangordnar orsakerna:
"Orsakar till besvärliga situationer"
43 % ekonomi.
14 % annat.
12 % ledarskap
9 % styrning och organisering
9 % näringsliv.
6 % befolkningsutveckling.
5% verksamheten.
3% demokrati.
Rapporten konstaterar att 43 procent av alla kommunala kriser är ekonomiskt betingade. Vi kan se att det är inte demokratifrågor som orsakar de flesta kriser, inte heller befolkningsutvecklingen eller näringslivet.
Se här: Ekonomi + ledarskap + styrning och organisering + verksamheten = 69 procent!
Det vill säga, nära 70 procent av de besvärliga situationer en kommun (som hamnar i sådana) skapas inom administrations- och förvaltningsorganisationer i kombination med lokala eller nationella politiska beslut eller företeelser.
Nu kanske man kan förledas tro att det är tjänstemännen på olika nivåer som sköter saker och ting dåligt. Nej, så är det inte även om ledarskapet naturligtvis handlar mycket om det.
När det gäller "ekonomi" är de främsta bekymren orsakade av obalans mellan kostnader- och låga skatteintäkter. Det är ju en fråga som både politik och förvaltning har ansvar för; förvaltning att visa på vad som sker och kommer att ske, och politiken att dra rätt slutsats av det inför sina beslut.
Några kommunföreträdare säger i rapporten att besvärligast är när allt kommer samtidigt: finanskris ger sämre skatteprognos, samtidigt ökas försörjningsstödet och just då kommer också förändringar i sjukförsäkringssystemet samtidigt med urholkade statsbidrag...
Det är många dåliga saker på en gång som är bekymren.
Slutsatsen? Förmodligen så att dåliga statliga beslut måste pareras lokalt och regionalt, både av politiker och tjänstemän. Eller vice versa.
Men låt oss lära av de kommuner som gjort resan. Följande säger de är de viktigaste framgångsegenskaperna:

De åtta framgångsegenskaperna hos framgångsrika kommuner är enligt rapporten följande, angivna i fallande ordning:
1. Positiv befolkningsutveckling.
2. Utbrett ekonomiskt medvetande
3. Situationsanpassat ledarskap.
4. Utbredd helhetssyn
5. Förmåga att fatta obekväma beslut.
6. Långtgående samarbete.
7. Diversifierat näringsliv.
8. Förmåga att tillvarata tidigare erfarenheter.

Punkt nummer ett anser jag är vår viktigaste strategiska fråga i Vimmerby kommun. Det svåra är att nästan all kommunal verksamhet påverkar vår befolknikngsutveckling, negativt eller positivt.
Jag är helt klar över att vi inte kan tvinga alla våra gymnasister att bo kvar. Klart är också att ett eget universitet i Vimmerby, av traditionellt snitt, ligger i drömvärlden.
Men punkt nummer ett är viktig och för att inte stå handfallen inför en alltför stor fråga väljer jag att dela upp den i flera, för att vi ska kunna arbeta konkret.
Jobben är viktigast. Trivs inte näringslivet, har vi inte industrimark så kan vi lägga ned alla andra ambitioner. Allt börjar med att människor har arbete. 90 procent av skatteintäkterna till välfärden kommer från enskilda människors månadslön
Infrastrukturen, ett måste. Önskemålet är att alla politiker och tjänstemän inser att arbetspendeln till och från Vimmerby måste fungera, med bil, buss, och tåg. I infratstrukturen ingår självklart bedband. Utbyggnad måste ske i kommunen. Allt detta är en jobbfråga!
Valfrihet i boendet; vi måste ha ettor och tvåor till bra pris, precis som vi måste ha olika tomtlägen att välja på när vi vill bygga.
En bra skola. Om vi inte lyfter upp skolan i Vimmerby blir det svårt att attrahera återvändarna i 30-40-årsåldern att bosätta sig här. Barnens skola (kvalitet!) är livsviktig för hårt arbetande föräldrar.
Äldreomsorgen är en bild av framtiden. Har vi inte en human, serviceinriktad och omtyckt äldreomsorg får alla en dyster bild av sin framtid. Kanske vi ska bo någon annanstans?
Alla de frågor jag berört här är sådana som kommunens politiker och tjänstemän kan påverka. Och jobbar vi väl ambitiöst med dessa frågor kommer vi att lyckas vända trenden!

Punkt nummer 2 är det vi arbetar med under 2011, i samband med tvåårsbudgeten. Jag tror aldrig att politikerna i kommunen varit så väl medvetna om kommunens totala ekonomi som nu, efter Greppet, Dialgodagarna och alla de extra möten som hållits. Ekonomin ska vara på fötter 2013, alla strävar vi dit nu.
Punkten tre och punkten fyra. Men är det inte det vi jobbar med just nu? Ledarskapet är viktigt. Med en ny kommunchef, en ny nämndstruktur, med delvis nya ledare så ska vi kunna förändra beslutskulturen.
Jag gick till personval på argument om den felaktiga beslutskulturen i Vimmerby kommun. Politiskt, där informationen hade svårt att nå ut, och förvaltningen, där besluten hanterades i stuprör och där ekonomin fördelades efter anslag, istället för där behoven fanns mest.
Informationsflödet fungerar bra nu. Gruppledarna bär och har ett stort ansvar att föra den vidare från kommunledningen. Ledarskapet är i förändring och jag tror att vi efter sommaren har ökat vår samlade ledarkompeens i kommunförvaltningen.

Punkten fem är inte så enkel, men ack så viktig. Budgeten vi nyss tagit är obekväm. Det är alltid obekvämt att dela på knappa resurser där ingen får det de bett om, eller behöver. Men så blir det i en omställningsfas. Vi har jobbat för att den bara ska ta två år. Men vi måste våga ta obekväma beslut, våga ta debatt men också våga ändra oss, rätta till fel, backa tillbaka och gå nya vägar. Prestigelöshet är ett av våra motton.
Punkten sex är vi mitt inne i. Samarbeten med våra grannkomuner kommer att öka.

Punkten sju jobbar kommunledningen med. Industrimarken måste nu fram på nyåret, och vår nye näringslivschef har skrivbordet fullt direkt. Jag räknar med att vi ska jobba tätt; kommunchef, näringslivschef och jag. Vi måste kratta manegen så att vårt näringsliv kan jobba med sina möjligheter.
Punkten åtta är lite svår. Men 2011 har varit utredningarnas år, vi har sett tillbaka, konsulter har gjort genomgångar, fler sådana är att vänta på bolagssidan. De avtal, överenskommelser och annat vi fått fram har lärt oss ett och annat om historien, och det ska vi dra nytta av när vi sätter nya principer för vårt arbete.  Närmast är det, förutom organisationsförändringen, i nämnd ordning Strategisk plan på tre och tio års sikt, måldokument samt handlingsplaner som ska tas fram under första halvåret 2012.
Både politik och förvaltning har väldigt mycket intressant och utvecklande arbete framför sig 2012!


PS:  JULKRÖNIKA fredagen den 23 december. Då ska jag försöka mig på några önskeklappar att dela ut...

Fler äldre skapar vägval i Vimmerby om ett år

Prolog:
"Tror du att jobbet är gjort bara för att kommunen har lagt fast en budget!?"
Han var gammal, barsk och bestämd i rösten när han riktade blicken mot mig.
Nej, det tror jag inte, svarade jag spontant.
"Har du räknat ut vad en medborgare i äldreomsorgen kostar?"
Nej, det har jag inte. Men det finns säkert på omsorgsförvaltningen.
"Men hur vet du då att kommunen gör rätt?"
Tja, jag måste väl ha tillit till alla nämnder och deras förvaltningar att de gör sitt jobb, eller hur?
Svarade jag i hopp om att motfrågan skulle avväpna. Förgäves.
"Ja men om dom inte vet, om de inte har tagit fram ett relevant och sant underlag...?
Ja, då är det problem.
Han varvade ned, sa nästan uppgivet:
"Jag tror att om du räknar ut vad denna kylmat kommunen har kostar, hur slösaktigt den hanteras när desserter går i slasken ute hos de gamla, kommer du fram till att det i princip är billigare att anställa en kockerska till var och en av de äldre..."
Tror du det...?  Svarade jag, uppriktigt fundersam.

När de förtroendevalda i teknik- och servicenämnden, i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige under förra mandatperioden, tog fram förslaget att avveckla alla tillagningskök (utom Tuna) måste ett av motivet varit bättre ekonomi. En nybyggnation vid Vimarskolan skulle kosta 20 Mnkr.
Alltså motiv 1: Bättre ekonomi i att bygga nytt centralt tillagningskök istället för att renovera alla mindre tillagningskök.
Motiv 2: Färre anställda i ett stort tillagningsskök än i många små tillagningskök.
Motiv 3: De processade halvfabrikaten skulle bytas ut mot egentillverkad mat av bra råvaror.
Motiv 4: Matens kvalité skulle förbättras ytterligare i och med att varm mat i Taxi-bilar skulle ersättas av kyld mat i obruten kylkedja.
Motiv 5: Konsulter som föredrog ärendet sa att det hade varit succé på andra platser i landet.
Motiv 6: I papperen fanns bevisligen en besparing för omsorgen och skolan.
Motiv 7: Det fanns en samsyn mellan de politiska partierna. några enstaka tvivlare, inga fler.

Man kan tycka vad man vill om de krav kommunernas livsmedelsinspektörer försöker efterleva efter bästa EU-direktiv, men ibland ter sig bakteriejakten överdriven för gemene man. Ändock: det är bland andra dessa krav som medför att kommunens olika tillagningskök behöver renoveras.
I valet sa moderaterna att vi ville ha kvar tillagningsköken intakta. Inga skulle rivas. Skälet var att vi ville utvärdera hur väl motiven för kylmatssystemet uppfyllts. En bakdörr skulle finnas. Ett utrymme för ånger om det inte blev som man önskat.. Vi ska kunna göra om och göra bättre om så krävdes. Prestigelöst. Bra så.
Efter ett år, d.v.s. nu vid årsskiftet, skulle en utvärdering starta upp. Nu går inte det eftersom kylmaten inte kom igång som planerat och motiv sex ramlade direkt bort från listan för 2011.
I höst ska utvärderingen ske och samtliga motiv ska skärskådas.

Ofta när en pendel slår över från en sida till en annan sträcker den ut kurvan in absurdum. Så har skett i Tuna på Solgläntan där några åldringar inte orkar gå till matsalen och den lokalt lagade maten och får då kylmat från Vimmerby. Istället skulle de kunna få mat direkt från Tuna-köket, ett hundratal meter från deras bostad. Flexibiliteten i systemet prövas.
När Alliansregeringen utvärderade sjukförsäkringssystemet så fann man att pendeln slagit för långt. Man utvärderade, rundade av hörnen, förändrade det som blivit fel, korrigerade.
När politikerna i Vimmerby ska utvärdera kylmaten efter sommaren kommer det säkert att leda till - minst - korrigeringar i systemet. Om inte en total omgörning. Det vet vi inte idag.

Jag kan redan nu se på grundval av de samtal jag får från engagerade äldre män och kvinnor på stan, att det nya kylmatsystemet inte är så flexibelt som brukarna önskar sig. Det kan vid första anblicken uppfattas som svårt att uppnå, men ska definitivt med i utvärderingen.
Hur fungerar kylmaten integrerat i den övriga omsorgen? Har matstunden den terepeutiska effekt som matstunden för äldre ska ha? Får de gamla i sig maten själva, eller måste de ha ännu mer hjälp? Är det många olika hemtjänstpersonal hos den gamle; en bäddar, en hämtar tvätt, en matar, en städar, en duschar, en promenerar, en bäddar ned - och en kommer åkandes med kylmatslådan?
Hur fungerar ekonomin? Inräknat transporter, förpackningar, fasta och rörliga kostnader - är den då billigare och mer konkurrenskraftig än om en och samma person gör allt?
Räknar man samma kvalité på kylmat som på direktlagad mat? Skulle det verkligen fungera med unga hemtjänstmänniskor som lagar mat från råvara hemma hos de äldre? Kan de laga maten på så sätt att de gamla skulle bli nöjda? Ska varje hushåll ha en fast hemtjänstkock eller ska det bara vara förunnat de som bor i omsorgsboenden?
Eller kan hemtjänstkocken vara en flexibel "hemsamarit" som förr i tiden, som också kunde tvätta, städa, klä granen och baka en god sockerkaka till kaffet?
Om vi börjar med ett vitt papper - hur skulle vår omsorg om våra äldre se ut då, till vilken kvalié och till vilket pris?
Antalet vårdbehövande äldre kommer att öka för varje år framåt, samtidigt som antalet unga blir färre och antalet unga som vill jobba i omnsorgen blir ännu färre. Innebär det att kommunen inte klarar älreomsorg åt alla utan att ta ut högre och högre avgifter av de äldre? Eller innebär det att kommunen skickar med en och samma äldrepeng till var och en som behöver omsorg? Kvalitet och tjänster utöver detta får lösas med privata medel?

Jag tror utvärderingen av kylmaten nästa höst kommer att leda till en långt större och omfångsrik debatt om framtidens äldreomsorg i Vimmerby kommun, än bara maten.
Demografiska fakta, lokalt för oss, kanske svarar på frågan när vi behöver bygga ett tredje nytt omsorgsboende? Och hur ska de byggas och med vad ska de betalas när skuldberget redan är anmärkningsvärt högt?
Precis när de nya äldreboendena är under byggnation kommer vi att ta den debatten politiskt och de beslut vi fattar kommer att bli mycket viktiga för den framtida äldreomsorgen i Vimmerby.
Det blir också lämpligt timat, eftersom vi då också knyter ihop våra politiska måldokument där äldreomsorgen är en del.
Alliansens övergripande strategiska plan måste komma tidigare och just nu har den bollen sparkats ut till gruppledarna för en diskussion i fullmäktigegrupperna.
2012 blir utan tvekan ett spännande år.
Det känns, utan att bli alltför dramtisk, att vi står vid ett vägval i många frågor i Vimmerby kommun.
Framtidens äldreomsorg i kommunen är en av de viktigaste och det kommer sannolikt att markeras i 2014-2015 års budget, då också våra nya omsorgsboenden är tagna i drift.

Nytt pussel ska läggas i kommunförvaltningen

Att prioritera - är det inte själva essensen i det politiska uppdraget? Väljarna har valt oss att göra deras val i form av politiska beslut.
Valen bygger på prioriteringar.
Just därför måste vi våga säga ja eller nej till en investering och fundera i perspektiv av flera år.
Alldeles nödvändigt är det givetvis att vi har rätt underlag för besluten och att underlagen kommer i rätt tid, d.v.s i god tid före debatten.
Om vi politiker ska klara att fatta våra beslut på så sätt att de vid en reflektion ser ut att ha varit riktiga, måste vi ha en förvaltning som kan klara beslutsunderlagen.
Förvaltningsorganisationen måste vara proaktiv - inte enbart reaktiv.

En växande organisation passerar olika stadier i sin tillväxt.
Utan att gå in i detaljer kan vi fokusera på mognadsfasen; den fas där allt verkar vara på plats, där leverans sker men där också självförtroendet övergått till självgodhet. (Hade självförtroendet fått nötas mot kundbehov övergår oftast självförtroendet till självinsikt. Självgodhet drabbar monopolister i huvudsak.)
En mogen organisation på topp, som börja tappa lönsamhet, är inte vaksam. Den ser inte hur ekonomiska medel förslösas, hur kulturen förslappas och hur missnöjet ger anledning till allt högre diskussioner hos, i en kommuns fall, brukarna.
När detta upptäcks tittar organisationen på sin prislista. Om priset kan höjas återställs ordningen.
Tills man konkurrensutsätts och kunderna upptäcker konkurrensen...

En monopolorganisation som inte är konkurrensutsatt kan hantera situationen på ett annat sätt. Desssa tre åtgärder brukar vara vanliga i företagsvärlden:
- Lyssna in brukarna/kunderna på detaljnivå.
- Lyssna på de annars tysta i organisationen.
- Lyssna på de som har lämnat organisationen.
När Vimmerby kommun, som definitivt är en mogen förvaltningsorganisation, nu försöker bygga om i princip det mesta i sin högsta ledning, är det i ambitionen att skapa en ny kultur, nya verktyg.
De erfarna utredare som kommunchef Carolina Leijonram tagit in externt, lämnade sitt 44 sidor tjocka material i torsdags  (se www.vimmerby.se där "Att leda utan leda" finns i sin helhet), föreslår en ny, sammanhållen ledningsorganisation i kommunen som givetvis också innefattar de kommunala bolagen.
Hur många "tysta" man lyssnat på vet jag inte, men ett stort antal intervjuer inne i stadshuset har byggt under deras slutsatser.
Redan nu kan jag, av samtal att döma, se att det finns ett brett politiskt stöd för de åtgärder som måste följa.  Jag ska inte förbigå den politiska diskussionen som ska ske i december, över helgerna och fram till kommunstyrelsen i januari.
Men jag kan ändå, som politiker,  få uttrycka de principer som enligt min personliga uppfattning en kommunkoncern måste arbeta efter.

Proaktiv, inte bara reaktiv. Jag nämnde det ovan. Det är det enskilt viktigaste kravet jag som politiker har på en förvaltning.
Nej, det är inte tjänstemannastyre. En VD i ett bolag sitter inte och väntar på sin styrelse när hon vidtar åtgärder. Hon ger förslag, och verkställer förslag. Styrelsen sysslar med strategifrågorna, inte hur det ska göras även om det ibland av nödvändighet är så också. Undantagen bekräftar oftast regeln.
"Dubbelstyrningen" förvaltningschef vs. nämndordförande kan bara hanteras på ett sätt; samarbete, samförstånd, teamwork. Klaras inte det kravet blir det inget bra arbete för någon. Tiden läggs på konflikter, nödvändigheter tar dubbel tid. Så formulär 1A är att tjänstemän och politiker kommer överens och jobbar åt samma håll.
Tjänstemannastyre och politikerstyre är medkrafter, inte motkrafter. Var och en med sitt uppdrag.

I kommunkoncernen (förvaltning+bolag) generellt, när något inte fungerar, måste tjänstemännen snabbt ge förslag till förändring.  I motsats till att man reagerar först när politikerna påpekar missförhållanden.
Att vara proaktiv innebär att man är kompetent att driva, att verkställa, att leverera - helst en dag före deadline. Det innebär att man förstår att också social kompetens, förmåga att samverka, vara flexibel och "i ständig förbättring" ingår i en befattningsbeskrivning var helst man arbetar i samhället.
Helhet och gemenskap är en annan princip.
Några säger ofta att Vimmerby kommun med 1340 anställa är för stor för att hålla ihop i en kultur. Det säger lite om den utblick dessa människor har. Vad ska vi då säga om IKEA, H&M och Coca Cola? Dom kan, men inte Vimmerby kommun...?
Vimmerby kommun är ett pyttelitet företag i relation med de ovan nämnda, som klarat sin företagskultur i generationer. Nej, det är ett påstående utan grund.

En ny, homogen organisationskultur är precis vad Vimmerby behöver. Kommunala bolag och förvaltningar måste hitta en ny homogenitet. Vimmerby kommun är i brukarens/kundens öga ett och samma. Vi ska prata på samma sätt och lyssna på samma sätt.
Och då krävs det att vi bygger om. Att vi lägger pusslet på nytt.
Jag vet också att ska man förändra måste man förändra på chefsnivå och i mellanlagret. Ute i organisationen gör folk det man oftast alltid gör; ett bra arbete.
Det som begränsar ett bra arbete på golvet är ofta att chefer, överchefer och politiker sätter begränsningar. Kalla det gärna att man lyfter bort det spontana hjärtat, den intuitiva känsla av hur arbetet ska utföras, som man har nära, och i direkt kontakt med, brukaren.
Jag har tillbringat 15 år som löntagare, och 25 år som företagare. Jag har sett dåliga ledare både underifrån och ovanifrån. Jag har i rättvisans namn också sett folk på golvet som dagligen önskade sig någon annanstans och hamnat helt fel. Men lejonparten gör,vill göra, ett bra jobb.
Dåliga ledare, dåliga, trötta och ambitionsfattiga chefer, på vilken nivå de än är, måste fortbilda sig, förändra sig eller byta jobb om vi ska klara förändringsarbetet i Vimmerby.
Jag tror att vi politiker får vara ganska tuffa i våra beslut framöver om vi ska vända upp Vimmerby till att bli en framgångsrik organisation, en framgångsrik kommun.
Det vi haft fram till nu har vi prövat så till den grad att vi konserverat vårt sätt att arbeta.
Utredarna pratar mellan raderna om en kommunorganisation som fastnat, som saknar mål och strategi, som saknar styrmodeller, som saknar framåtanda och framtidssyn.
Vi har många bra medarbetare att bygga en ny kultur på och omkring.
Men vi kommer att behöva nya, som kommer in med nya ögon och med en stark vilja att samverka och utveckla.
Min erfarenhet är att det man vet ska man inte vänta på.
I min 25-åriga lärlingsperiod som företagare drog jag på nödvändiga beslut, väntade, malde, ältade...bara för att jag trodde jag skulle slippa det obehagliga,...kanske skulle ordna sig, det skulle säkert dyka upp nått...jag kanske tänker fel...nej, jag väntar...
I backspegeln kan jag se att detta väntande skapade stora kostnader. Och mänskligt lidande.
Det absolut bästa receptet är att när man vet nåt, agerar man direkt.
Sedan jag tillträdde har jag inte känt mig fullt kompetent i den kommunala organisationen. Jag har gått mycket på magkänsla, intuition och kreativitet. I och för sig har jag alltid arbetat så. Och jag stöder mig mycket på vår kompetenta kommunchef, vars erfarenhet jag värdesätter. Runt om i stadshuset sitter också mycket kunskap, och många delger mig den med glatt och öppet sinne.
Samtidigt läser jag på i hög hastighet. Jag slukar SKL-material, lagar och bestämmelser, debattinlägg och politik. Jag märker att jag bygger allt mer kunskap om det kommunala uppdraget och det slår mig gång efter annan att kommunkoncernen och en företagsorganisation arbetar efter lika principer. Det är faktiskt mer som förenar än skiljer.
Men att förfäkta idéer utan reell kunskap är svårt. Jag kunde alltid bedömma journalistiska prestationer i mitt civila jobb, eftersom jag själv varit journalist.
Slutsatsen är att om politikerna ska ta rätt beslut i framtidens Vimmerby måste det finns en relevant, stödjande, kompetent förvaltning som har förmåga att lägga förslag och idéer på ständiga förbättringar. Underbyggda av erfarenheter från fronten, från den operativa verksamheten.
Den får man inte främja sig ifrån.

Nu har vi politiker, som alltid tycks veta för lite på grund av för lite proaktivitet i förvaltningarna, fått ett antal expertutlåtande i form av utredningar. Gjorda av både revisorer och utredare.
Nya utredningar har också beställts. Man kan tycka att det är många sådana nu, men ska vi ta ett grepp om kommunen måste vi har underlag, gjorda av experter.
De har trillat in ett efter ett nu. Fler kommer som sagt.
När utredningarna kommer finns ingen anledning att vänta.
Nu ska informationen ut brett i politiken, förslag ska formas och beslut tas.
Dom besluten bör ske i kommunstyrelsen i januari.
Sannolikheten är stort att förändringen kommer att bli rejäl.

Budgetanförande inför 2012-2013

Publicerar här budgetanförandet inför 2012-2013, som hölls för kommunfullmäktige 2011-11-28:

Ordförande, fullmäktigeledamöter;

När vi nu lägger fram Vimmerby kommuns första 2-årsbudget är det med stor vånda.

Här finns effektiviseringar och minskande resurser med över 20 miljoner kronor.

Det är aldrig lätt att krympa verksamheter, ändra i organisationer, bryta invanda mönster och vägar.

Men i vårt fall är det alldeles nödvändigt och jag vill inledningsvis påpeka att det är relativt lätt att för oss ikväll att klubba igenom en budget – det svåra kommer under de kommande 24 månaderna, att se till att den verkligen uppfylls.

Jag hoppas och tror att vi alla i den här församlingen inser hur viktigt det är att vi gör allt för att budgeten ska efterlevas

Det spås att vi  2012 kommer in i en situation av avmattning, samtidigt med kostnadsökningar.

BNP-tillväxten i Sverige beräknas bara bli 1,8 procent 2012, en rejäl nedväxling mot 2011.

Svensk ekonomi tappar nu fart tror SKL i sitt utredningsmaterial. Svenska statsobligationsräntor  har nått allt lägre nivåer  samtidigt som den svenska aktiemarknaden är allt mer volatil. Företagen blir mindre investeringsvilliga, ersätter inte vakanser och bemanningsföretagen är återigen i ropet.

På Ljunghälls i Södra Vi är över 50 av de drygt 400 anställa tillfälligt anställda, d.v.s har korta varseltider. Beredskap för omställning är hög.

Vi har nyligen mätt upp 430 företag i kommunen, en undersökning som ska presenteras för kommunstyrelsen i morgon tisdag.

Den visar att ca 400 jobb i Vimmerby är extremt konjunkturkänsliga. Dessa jobb finns i företagen där effektiviteten är låg och där ägare eller finansiella institutioner håller företagen levande.

Det är ett fenomen som inträffar i småföretag över konjunkturcyklar; ägarna vill inte släppa sin personal utan hellre rida ut stormen med låg eller negativ lönsamhet.

Just det förhållningssättet gör att en lågkonjunktur inte slår så hårt en kommun med många småföretag. Fler drar lasset. I Vimmerby finns en mix av företag, men vi har fem som vart och ett ha fler än 100 anställda och de står för 35 % av jobben.

Vimmerby har också flera svaga branscher.

Vi satsar på besöksnäringen men vi ser att den inte är tillräckligt stark. Den tillhör en av våra minst lönsamma branscher och har i relation till andra branscher inte många anställda.

Ariella näringar, dit exempelvis Åbro tillhör, är däremot starka. Också detaljhandeln i Vimmerby visade 2010 upp bra siffror.

Vi ser också att verkstadsindustrin står för de flesta jobben i Vimmerby fortfarande, men andra mätningar visar att antalet jobb där står still. Besöksnäringen växer snabbare i Vimmerby kommun

Jag får anledning at återkomma med denna presentation i fullmäktige i januari.

Vimmerbys arbetslöshet

Vi tror att läget på arbetsmarknaden kommer att försämras både i Sverige, i länet och  Vimmerby 2012. Det innebär i så fall påfrestningar för de totala skatteintäkterna.  Vår budget riskerar urholkas.

Vi har relativt låg arbetslöshet idag i kommunen men vi vet att varsel kommer att verkställas nästa år.

Ungdomarna har en mycket hög arbetslöshet och än värre är det för utrikes födda ungdomar.

112 högskolestuderande finns på Vimmerby Lärcenter, varav de flesta är flickor.

Vimmerby behöver fler högskoleplatser. Hultsfred har 400 och ett samarbete med Hultsfred , Linköpings Universitet och Linnéuniversitet kring högskoleutbildningar förlagda till Vimmerby skulle öka möjligheten för unga att bo kvar. Jag anser att det är en prioriterad fråga för de kommande budgetåren. Högskoleplatser är politik för befolkningstillväxt.

Kostnadsökningar är en annan fara. Vi vet inte vad lönerörelsen ger men vi anser inte att vi kan kompensera ökade lönekostnader med ökade taxor och ökat skatteuttag. Till viss del kan taxor justeras, men det täcker sällan allt.

Får vi ökade lönekostnader är en minskning av antalet medarbetare enda lösningen. Få får göra mer för att skapa underlag för ökat löneuttag. Ökade taxor och ökad skatt innebär i realiteten minskningar; man bygger mindre, etablerar sig inte och flyttar.

Dåligt utgångsläge

Till vår fördel ska sägas att statens finanser och många av våra stora kommuners finanser är i gott skick. Det betyder att vi är färre kommuner som behöver hållas under armarna av staten.

SKL skriver att ”i den offentliga sektorn finns inga behov av budgetsaneringar och besparingar ” och man avser då staten. Inte de tio kommuner varav Vimmerby är en. 280 kommuner redovisade vinst, Vimmerby var en av dem som redovisade förlust.

För oss gäller ekonomisanering i allra högsta grad.

De goda åren för övriga Sverige 2009 och 2010 gick Vimmerby förbi på grund av en rad olyckliga beslut, bland annat avtalspensioner, mark- och fastighetsaffärer och en relativt ineffektiv kommunal ledning.

Att Vimmerby kommun klarade sig undan hjälpligt 2010 berodde på ett statligt konjunkturstöd, som dock inte användes för att bibehålla kärnverksamheter i omsorg och skola, utan till andra underskott.

När nu tidigare vinstgivande kommuner befarar stora neddragningar 2012 förstår alla hur det blir i Vimmerby kommun, som inte tidigare har någon vinst.

Kommunen har de senaste tio åren haft ett negativt resultat i fem år och endast två år med rimligt bra resultat.

Sammantaget på tio år har Vimmerby kommun ett plusresultat på ca 36-38 miljoner kronor, det borde legat på 100-150 miljoner kronor. De fyra senaste åren är den upparbetade förlusten 9,4 Mnkr kronor.

Statens balanskrav säger att vi inte får gå minus ett år till, tvärtom krävs det att vi ska hämta hem alla förlustår snabbt.

Revisorerna har också under dessa år gjort påpekanden som inte efterlevts fullt ut. Det är viktigt att vi politiker tar revisorernas anmärkningar på allvar och beslutar genomföra detb förändringsarbete, de kursändringar som krävs.

I jämförelse har Åtvidabergs kommun med 11.500 invånare under de tre senaste åren ungefär 30 Mnkr i vinst per år. Pengar som uteslutande gått till amorteringar.

Risk för urholkning

Vår budget 2012 som í bästa fall ger oss ett överskott på över 40 miljoner kronor vet vi redan nu kommer att urholkas

- Den minskade räntan på pensionerna måste ersättas. Det kan röra sig om ca 5 Mnkr som måste tas ur resultat.

- Vi har åtaganden i lokaler som kan kosta oss över en miljon nästa år.

- Det kan komma kostnader för omorganisation av verksamheter som vi inte känner idag.

- Skattekraften kan minska. Minskar vi med 50 invånare betyder det 2 Mnkr minus.

- Vi kommer att bygga två äldreboende och en förskola, räntekostnaderna för dessa är första året omkring 5 Mnkr med dagens ränta.

- Minskande elevantal i gymnasiet kan ge ökade interkommunala kostnader.

- Om arbetslösheten skenar, vad händer då med försörjningsstödet?

- Hur utvecklas våra LSS-kostnader? Hur effektivt kan vi organisera våra välfärdstjänster?

Listan kan göras lång…

Vi bygger upp skuldportföljen

För dörren står en rad investeringar under budgetperioden. Vimmerby har inte lyckats underhålla sina fastigheter, vare sig skolor eller äldreboenden. Vi har heller inte lyckats underhålla våra gator och vägar. Dessutom ska vi bygga två äldreboenden i egen regi samt en förskola.

Vi måste också skapa industrimark tillrimlig kostnad så företag kan växa i vår kommun. Vi måste skapa alternativa tomterbjudande så folk kan och vill bosätta sig här.

Det innebär enorma åtaganden och det några år efter det att 100-miljonersinvesteringen på Gymnasieskolan gjordes med hjälp av en skattehöjning.

Löftet då var att skattehöjningen skulle skapa amorteringsutrymmen. Så blev det inte. Skälet var att budgeten i nämnderna inte kunde hållas.

När vi nu lägger en budget med ett överskott på över 40 Mnkr är det i avsikt att sanera ekonomi och återskapa en god kommunal ekonomi.  Överskottet MÅSTE bli verklighet!

För att förstå hur viktigt det är att det verkligen blir det överskott vi budgeterar, hur viktigt det är att alla nämnder och nämndförvaltningar efterlever sin budget , vill jag påminna om att skuldberget Vimmerby har måstevi  klara av att amortera .

Gör vi allt vi ska och räknar in Vimmerby Energis satsningar och skulder likväl som Vimarhems närmar sig Vimmerby kommun en total skuldportfölj  på 1 miljard kronor.

Visst, här finns värden också men värden är förgängliga. Hur länge är Vimarhems hyresfastigheter värda sitt pris?  Redan idag är marknadsvärdet långt under byggkostnaden.

En miljard i skuld - Det betyder drygt 60 000 i skuld per kommuninvånare. Det här är Nordeas, kommunens nuvarande bank, bilder över skuldläget.

Vi närmar oss också toppskiktet av de mest belånade kommunerna räknat per invånare. När man flyttar in i Vimmerby ökar skuldpåsen. Likväl som våra medborgares skulder ökar när folk flyttar härifrån.

I det fall vi inte lyckas med vår budgetsanering kommer vi att stå utanför finansdepartementet med mössan för då behöver vi akut hjälp.

Jag kan inte nog understryka, från denna talarstol och i kommunstyrelsen, vilket allvarligt läge vi står inför.

Så låt oss göra en stor ansträngning att klamra upp på fast mark medan vi har näsan över vattnet.

Våra skulder ska givetvis ställas mot våra tillgångar; fastigheter, skog och mark men det är helt klart en alarmerande utveckling och de kommande åren får vi vara beredda på att ta våra överskott till amorteringar.

Vändning

Vimmerby kommun står nu i en vändpunkt. Det är inte för inte som det ligger en så kraftigt decimerad budget med så störa effektiviseringar.

Vi har ett surt äpple att bita i men det är inte svårt att se att det är nödvändigt.

Svensk Kommunrating publicerar i dagarna en artikel där de granskat Vimmerby tiden 2006-2010.

Rubriken för Vimmerby är "I väntan på politisk beslutsförmåga". Det är en tuff rubrik men det är deras bedömning. Vimmerby låg på C -nivå i förra analysen, nu är man på väg att tappa det betyget. Återstående betyg är D – lägre kan man inte komma.

Den vändning vi vill göra i Vimmerby innefattar inte bara en generell effektivisering av verksamheten. Utan också en förändring av hur vi gör saker och ting i kommunförvaltningen. En ny kultur måste skapas, en ny styrmodell och ett nytt resursfördelningssystem.

Det vi jobbar med nu är att skapa et resursfördelningssystem som tar hänsyn till hur många elever vi har, hur många omsorgstagare vi har, hur många förskolebarn vi har – i realtid.

Det måste bli slut på anslagsfinansieringen och kärnverksamheterna måste få de pengar de behöver baserat på individnivå.

För att klara detta måste man vara säker på att ha en effektiv organisation, rätt styrmodeller, gemensam syn mellan förvaltningschefer och en trygghet i att kommunikationskanaler till den operativa personalen i verksamheten finns och fungerar.

Vi ser att vår förskoleverksamhet 2010 kostade mer än exempelvis Hultsfreds, räknat per barn. Kostnaderna för gymnasiet måste också komma ned i nivå med jämförelsetalen.

Vi ser att vår omsorg ligger bra till när det gäller kostnader för äldre med funktionsnedsättning.

Men har en hel del kvar att göra när det gäller delavsnitt inom äldreomsorgen. Kostnaden för hemtjänsten är i Vimmerby kommun 201.391 kronor per vårdtagare medan Hultsfred, med samma geografiska struktur har en kostnad på 141.634 kronor, alltså avsevärt lägre.

Också inom ordinärt boende ligger kostnaden högt. Vi toppar listorna i länet tillsammans med Borgholm. Mönsterås klarar sina kostnader på 88.434 kronor per vårdtagare vilket är nära nog en tredjedel av Vimmerbys kostnader. Här vet vi att omsorgen har ett arbete att göra.

Och jämför vi med alla svenska kommuner mellan 15.000 och 20.000 invånare ligger Vimmerby över snittet i kostnader för sin verksamhet.

Detta vet jag att Omsorgen kommer att se över också 2012.

När det gäller socialnämndens verksamhetsområde är det fortfarande ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder som kostar mer än exempelvis Hultsfred. Men här noterar vi att man är på rätt väg och nämnden påverkas givetvis av konjunkturläge.

Ljuset i tunneln

Det finns en del positiva faktorer som kan påverka Vimmerby kommuns ekonomi positivt:

1)    Alliansregeringen är välbeställd och staten har en stabil ekonomi. Det möjliggör för statliga stimulanser.

2)    Ett nytt utjämningssystem föreslås. Det skulle ge Vimmerby kommun minst en halv miljon mer än idag.

3)    Vår besöksnäring tjänar inga pengar, dock satsar Astrid Lindgrens Värld. I deras framtida satsningar ligger ett ökat besöksantal. Det skapar ökade möjligheter till inflyttning och arbetstillfällen inom både byggsektorn och besöksnäringen. Vi har en stark ariell näring och hyfsat stark verkstad.

4)   En stabil kommunledning, där en ny kommunchef och kommunstyrelse kan skapa förutsättningar för kulturförändring och en effektivisering i kommunkoncernen.

5)   En ny näringslivsenhet som kan hjälpa näringslivet att ta ökad del av offentliga medel till exempel.

6)   En ny turistorganisation med uppdrag att utveckla ”Sveriges mest lekfulla destination”.

7)  En fortsatt satsning på infrastruktur och en utveckling av ett forskningskluster i samarbete med universiteten.

Det Vimmerby kommun behöver är politisk stabilitet och en effektiv kommunorganisation.

Målet är att ge varje förvaltning långsiktiga Måldokument att styra efter för att sakta men säkert ta sig

tillbaka till en god kommunal hushållning.

Jag yrkar bifall till den liggande budgeten och höjer samtidigt ett varningens finger; minskas den totala

ramen så drar vi ut på sparprocesser under hela deccenniet i de kommunala välfärdstjänsterna.

Vi gör alla vi har omsorg om en björntjänst!

Vi säger då att vi vill ta osthyveln, vi vill att det ständigt ska ligga sparbeting hängande över er, vi vill att ni

varje nytt år ska ha nya besparingar att ta ställning till.

Bifalles budgeten så säger vi:

Låt oss ta ett rejält grepp och återställa ordningen, låt oss ge det vinglande stenblocket en rejäl knuff så

det lägger sig tillrätta och stabiliserar sig.

Först därefter, kanske redan 2014-2015, kan vi satsa på tillväxt och jag hoppas att när jag står här inför

nästa 2-årsbudget kunna presentera de satsningar vi då vill göra inom våra kärnverksamheter.

Och att vi då ska ha råd.

Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Röstningen utföll så att Kommunfullmäktige sa ja till Alliansens budgetförslag för 2012-2013.

Bonusläsning: Ett inslag på Näringsbloggen...

Denna söndag inleder jag med bonusmaterial:

Jag fick möjligheten att beskriva Vimmerbys satsning på Vimmerby Concept Park på Näringsdepartentets blogg. Det är ett försök att beskriva hur man kan bygga industrijobb i en småstad kring en författarinna. Läs det gärna på följande länk:

http://www.naringsbloggen.se/innovation/gastbloggare/kan-man-skapa-en-industri-runt-en-forfattarinna/

Måndag kväll, med början kl 17.00 startar budgetdebatten i Vimmerbys kommunfullmäktige (stadshuset, ingång baksidan).

Eftersom det är två år till nästa gång tycker jag du ska komma. Det är min första budget, men den är historiskt på ett annat sätt; den löper över två år och ska ge utrymme för visionsarbete och arbete med målstyrning nästa år. Det ser jag fram emot.

Jag ska inte föregå budgetdebatten med att publicera mitt anförande. Jag hoppas kunna sammanfatta något av det i nästa söndagskrönika.

Veckan som gått har varit spännande:

Måndag: En lite stökig Företagsfrukost har jag hört, (var själv inte där denna gång), när diskussionen om industrimark kom upp. Här lite info: Krönsmon har vi planlagt men marken blir för dyr att göra byggklar. Den kan bli billigare om vi kan anv'ända gruset där till andra byggen under tiden.

Därför satsar vi nu på en mark öster om Arla, alldeles vid rondelen. Det har tagit tid (augusti till nu) att få fram förhandlingsunderlag för först ska ägarna kontaktas, därefter ska geologisk undersökning göras, det ska provgrävas med grävmaskin ett antal hål, därefter ska möjliga tomter ritas in för beräkning av byggbara områden och därefter ska ett priserbjudande ges i förhandling. Vi står nu strax färdiga att komma i ett skarpt läge. Om vi lyckas komma överens är marken tillgänglig direkt eftersom den en gång är planerad. Då är det bara att börja jobba med den. På Älåkra är det meningen att tung industri ska placeras.

Industriområdet Östra Ceos finns investeringspengar till så där kan vi börja så fort detaljplanen är antagen. Där blir dock mark enbart för småindustri, hantverk och handel.

I mitten på veckan möttes Näringslivsrådet för första gången. och det blev ett givande möte där vi diskuterade arbetsformerna och kommande möten. Jag kunde berätta att det nu är nära att Vimmerby har sin nye näringslivschef på plats.

Torsdag-Fredag: I Vingåker hamnade nätverket av kommunalråd under torsdagen och fredagen i regi av Linköpings Universitet. Båsenberga Hotell och Konferens var en fin upplevelse och synd bara att det inte var sommar, för då kunde man spelat några hål på den fina golfbanan som ligger invid.

Det här nätverket är guld värt; ett 20-tal kommunstyrelseordföranden av olika partifärg träffas för att lära nytt, utbyta erfarenheter och skapa kontakter. Återigen var det en bra träff, denna gång diskuterades ledarskapsrollen, jobbet tillsammans med kommunchefen och andra ledningspersoner, jobbet i kommunstyrelsen etc. Mycket intressant att lyssna på andras erfarenheter.

Nästa vecka blir en tuff vecka.

På programmet står presidie, näringslivsmöten och kommunfullmäktige måndag, kommunstyrelsen tisdag, industriråd och gruppstyrelse onsdag, regionmöte i Oskarshamn torsdag och stämma i Vimmerby kommunala fastighetsbolag fredag för att nämna några saker denna spännande vecka.

Konstaterar att jag har många bollar i luften nu.

Ungefär IKEAs bollhav men upp och ner...

Jag får plocka ned dem en och en och lägga band på frustrationen att allt tar sin tid.

Håller på att lära mig alla bestämmelser offentlig förvaltning har att ta hänsyn till.

Det är regelverket som tar det mesta av tiden, tyvärr.

Men kan ni fatta - denna utmaning är fortfarande enormt spännande och rolig!

Framtidsfrågor här, och framtidskommision där...

Har precis sammanställt ett debattinlägg om framtida privat äldreomsorg till Vimmerby Tidning. Det får ni förhoppningsvis läsa om i lokaltidningen i veckan. Och nu bloggen,  denna mulna söndagseftermiddag i november.

Regeringen har tillsatt en Framtidskommission. Förutom de fyra partiledarna i Alliansen finns tio personer från näringsliv, forskning, samhälle, sjukvård och universitet i kommisionen.
Det är fyra utmaningar kommisionen ska titta på, varje partiledare får som sitt huvuduppdrag att följa en utmaning.
Statsminister Fredrik Reinfelt: Hur kommer demografin att se ut i framtiden? Livets faser ser annorlunda ut än för 50 år sedan; vi bler allt fler äldre och vi lever längre. hur förhåller sig den svenska utveckligen till omvärlden? Ska storstäderna fortsätta växa och landsbygden fortsätta avfolkas? Utredningens uppdrag blir att teckna framtidens bild.
Utbildningsminister Jan Björklund: Integration, jämställdhet, demokrati och delaktighet är den andra framtidsutmaningen. Hur ska kompetensen vara hos de som bor i framtidens Sverige? Hur ska vi bättre kunna tillvara ta kraften hos alla som bor i Sverige?
Näringsminister Annie Lööf: Hur kan Sverige med hållbar tillväxt utvecklas mot en grön ekonomi? Utveckling och integration ska bidra till att lösa samhällsproblem. Vad finns för utmaningar för vår miljö och vårt klimat i framtiden?
Socialminster Göran Hägglund: Den fjärde framtidsutmaningen handlar om rättvisa, sammanhållning och hur vi lägger grund för ett inkluderande samhälle.
Senast i mars 2013 ska en rapport ligga framme som beskriver Sveriges utmaningar.

Jag funderar givetvis på hur detta skulle kunna omsättas i Vimmerby kommun? Kan vi skapa en Framtidskommission lokalt här, och lista upp ett antal framtidsfrågor?
Även om kommunen inte har tillgång till samma kompetens som regeringen, så har vi ändå väldigt många bra tänkare i vårt lokalsamhälle och säkert lika många bra idéer.
Det är viktigt att alla som vill engagera sig kommer till tals i det visionsarbetet "Vimmerby 2022" vi vill dra igång 2012, det första året i historien som Vimmerby kommun slipper ägna nio månader åt att formulera en årsbudget.
Det är en möjlighet att inte en klar struktur för arbetet har snickrats ihop för det skapar ett vidare synfält för alla som vill delta.
Personligen tänker jag mig följande:
Januari: Gruppledarna i fullmäktige får uppdraget att starta upp diskussioner kring "Vimmerby 2022" i sina grupper. Förslagsvis tar man utgångspunkt i verksamhetsområden: äldreomsorg, social omsorg, barn- och utbildning, kultur- och fritid, kommunala servicefunktioner som gata&park, el & va, bostadsförsörjning men också kommunstyrelsefunktioner som infrastruktur, besöksnäring, turism, näringslivspolitik, landsbygdsutveckling och allt som innefattas i översiktsplanen med mera.
Februari-Maj: Diskussion pågår och de politiska grupperna tar in idéer och synpunkter från en rad olika intresseorganisationer i samhället; fackliga organisationer, branschorganisationer, särintressen, föreningsliv, etc.
Juni: Kortfattade, enkelt formulerade måldokument tas fram för varje verksamhetsområde. De skrivs ned av respektive parti.
Augusti-september: Allianspartierna diskuterar kring sina olika måldokument och försöker hitta bilder av framtiden de kan dela.
Oktober: Alliansmajoriteten har gemensamt författade preliminära måldokument för Vimmerby 2022, kompletterade med partiunika mål för en mer djupgående målbild.
November-December: Måldokumenten är föremål för en allmän debatt och slutformuleringar sker före jul 2012.
Januari 2013: Måldokumenten ligger till grund för partiernas prioriteringar i det budgetarbete som startar upp för åren 2014-2015.
Måldokumenten blir också viktiga signaler till tjänstemännen i alla förvaltningar; här får man den politiska samsynen kring hur Vimmerby ska utvecklas tio år fram och var de politiska prioriteringarna finns. Och här får man bakgrunden till att anslagen ser ut som de gör i tvåårsbudgeten 2014-2015.

Frågan är givetvis: vad har de lokala partierna i kommunen för resurser att se in i framtiden, att se trender och tendenser, att se utveckling?
Svaret är: ganska goda. Vi får alla en strid ström av information från våra partihögkvarter, vi uppvaktas av i stort sett alla branscher, och lobbyister och särintressen pumpar in information i de politiska systemet som via dagens snabba kanaler tar sig ut till de enskilda politikerna i Vimmebry.
Problemet är inte mängden information, det är istället möjligheten.
Problemet är bristen på tid.
Fritidspolitik är även i en liten kommun som Vimmerby 20 timmar i veckan för de som också sitter i nämnder och man ska hinna ta del av mesta möjliga.
Just därför är tvåårsbudgeten bra. Vi kan ägna oss helt åt framtidsfrågorna nästa år och jag hoppas att bara detta faktum ska leda till en positiv utveckling av Vimmerby kommun.
Du som läsare är mycket välkommen att dela med dig av dina tankar.

Snart två viktiga näringslivsmöten

Svenskt Näringsliv mäter företagsklimatet överlag plus fakta från Statistiska Centralbyrån som befolkningstillväxt, antal jobb och skatteintäkter, men också exempelvis infrastruktur såsom närheten till aktiv flygplats. Vimmerby plats är ca 220 av 290.I den undersökningen kan kanske Vimmerby nå en position bland de 25 bästa, utsikterna att få lönsamhet i en aktiv flygplats är mycket små just nu och det  tar ned vårt betyg.
I SKL:s egen undersökning, kallad Insikt,  är det bara företagare som haft kontakt med kommunens tjänstemän som fått svara. De som svarat har haft kontakt med brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, serveringstillstånd och miljö/byggärenden. Vimmerbys plats här är 14 av 166 deltagande kommuner. NKI, nöjd-kund-index var hela 73, vinnande kommun hade 81, genomsnittet är 66.
Jag kan konstatera en sak: Vimmerby kommuns myndighetsutövare tillhör, efter Mönsterås (10:e plats) de bästa i länet.
Om det alltid varit så - detta är SKL:s första undersökning - låter jag vara osagt. Men klart är att våra myndighetsutövare uppnått den positionen nu och det är jag enormt glad över. Också att vi ska nå första platsen inom några år.
Målsättningen är då bland de 25 bästa kommunerna i Näringslivsrankningen och den bästa i Myndighetsrankingen.

Varför då? Svaret är enkelt; ett gott näringslivsklimat smörjer näringingslivet i kommunen. När vi nu kallat 19 personer till ett Näringslivsråd (23/11) och 9 personer till ett Industriråd (30/11) är det inte en enda som sagt; jag vill inte vara med.
Att alla vill vara med säger en hel del om näringslivets eget engagemang; de vill samarbeta, de vill upprätta relationer, de vill ha ett bra tillväxtklimat i Vimmerby kommun!
Det är klarlagt att inget företag väljer att etablera sig där infrastrukturen är outvecklad och där näringslivsklimatet är dåligt. Vi jobbar med båda incitamenten.
Det är också klarlagt att inget irriterar näringslivet så mycket som en ineffektiv kommunal verksamhet och myndighetsutövning.
Det är därför viktigt att Vimmerby kommun arbetar strategiskt med sina näringslivsfrågor. De är ju ganska enkla på papperet - men i vardagsarbetet krävs det mycket och det handlar om person.

Ska kommunens tjänstemän vara pedagoger?
Ja, jag tycker att man måste ha ett pedagogiskt och socialt handlag. Det räcker inte med att vara yrkeskompetent i något enda yrke där man är i kontakt med andra människor. Man måste också vara socialt kompetent.
Den tiden när länsman, patron eller skolläraren handlade fel rent sakligt, men det blev ändå "rätt" på grund av en auktoritär hållning och därmed en given respekt från allmogen är för länge sedan förbi. Den tid då titlar ingav respekt är också borta. Det ges ingen större respekt till varken landstingsråd, lantmästare, överläkare, kommunchef eller direktör just enbart på grund av titeln, eller att titeln signalerar en viss inhämtad kunskap; relationen och respekten vinns genom ett socialt och pedagogiskt handlag som ändå kan vara bestämt och sakligt, men framförallt utgår från en ömsesidig förståelse för varandras roller.
Det är alltid sändaren som har ansvar för att mottagaren förstår. Det är bara riktigt gamla människor som skyller på sig själva för att de inte förstår vad den unge doktorn från Polen säger. De gamla är ju vana, och uppfostrade till ödmjukhet, att de själva ta på sig skulden. Men det är faktiskt läkaren som ska lägga vinn om att patienten har förstått allt han eller hon sagt.
En gammal människa ska inte behöva beklaga sig över att inte förstå allt; kan man uppfinna elektriska flugsmällare borde man kunna uppfinna språk, texter och människor med förmåga att förklara så gamla förstår. Eller också är en MP3-spelare med bara en knapp inte menad för äldre; de ska se till att deras gamla kasettbandspelare håller livet ut...

Sålunda, enligt detta resonemang, ligger det på alla myndigheters och dess representanters ansvar att se till att alla förstått budskapet, och hur ska det kunna förstås utan en respektfull och bra relation i botten? Hur ska det förstås om den mottagande parten misstänker att myndighetspersonen medvetet misstolkar, gör en egen tolkning eller medvetet undviker att kontrollera att budskapet tagits emot?
Nej, den myndighetsutövaren må vara den mest kompetenta på jorden. Men jobbet ska han eller hon inte ha, förrän man kompletterat med elementa i kommunikation, socialt samspel och förmåga till inlevelse och förståelse för sin motpart. Verkligheten kommer också före teorin. Allt vänder inte, allt sker inte bara för att myndighetsutövaren tyckt  något. Det handlar om att skapa en gemensam aktion, en samsyn.
Med allt detta som bakgrund förstår ni att jag är väldigt nöjd med 14:e platsen och kan vi nå dit bör vi också kunna nå 1:a platsen när SKL om två år gör om undersökningen, speciellt med tanke på att vi vet vilka egenskaper våra myndighetsutövare ska besitta.

Näringslivsstrategin i Vimmerby kommun ligger på korrektur. Båda näringsråden ska titta på den, också kommunstyrelsen som har ansvar för frågan.
Vimmerby har alla förutsättningar till ett växande näringsliv. Mark till överkomligt pris måste fram, det jobbar vi intensivt med just nu; både Ceos, Älåkra och Krönsmon, liksom attraktiv tomtmark i olika lägen att bygga villor på. Vimarhems satsningar är unika, inte många kommunala bostadsbolag bygger i princip vart tredje år och bygger så snyggt som Vimarhem gör. Vimarhems verksamhet är viktig för kommunen, framförallt när läget är sådant att privata byggherrar har svårt att få nybbygnationer att gå ihop.

Det har nu gått tio månader sedan jag tillrädde som kommunalråd. Kunskapen om de kommunala verksamheterna ökar men jag är inte i närheten av de mål jag satte avseende besök på kommunala verksamheter och ute i näringslivet.
Mängder av tid har gått åt att se till att all information når politikerna, samt att sortera tusentals frågor i högarna oviktiga och viktiga, gammal surdeg och ny, katastroffråga och nysatsning.
Med de tre högarna nysatsning, ny fråga och viktig fråga är de fantastiskt roligt att jobba.
Men med frågorna (alla gamla) i högarna gammal surdeg och katastroffråga är det ibland till synes omöjliga frågor som uppenbarar sig. Här måste man tillsätta utredningar för att ta fram hur frågorna egentligen skötts och om det skett enligt regelverket. Jag är mycket förvånad över kvaliten i handhavandet och också förvånad över att det kunnat ske med den bevakning som finns i kommunen.
Hur exempelvis man kunnat underlåta att skriva hyreskontrakt med en hyresgäst till exempel, och låtit åren gå? Vi måste gå till botten med sådant, om inte annat för att sjävrespekten ska bestå i stadshuset.
Revisorerna är aktiva, och genomlyser nu verksamhet efter verksamhet. Det är bra.
I högen "oviktiga" frågor trodde jag att det skulle bli en hel del. Men när man lagt en fråga där så finner man snart att den får lyftas ur högen och tas som viktig, trots allt. Allt blir viktigt och är viktigt, även de samtal man får på stan och i butiken.
Människors frågor är alltid viktiga. Olika tyngd, ja. Men alltid viktiga.
Omväxlande jobb?  Ja.
Och fortfarande väldigt stimulerande!

Kan du sätta dig i en annans stol..?

Jag har under nära 30 år försörjt mig genom att ständigt fundera kring, lära ut och utöva kundservice.Det har medfört att jag impregnerats av något jag vill kalla för "kundkänslighet".
Jag är oerhört känslig.
För att inte säga överkänslig.
Jag kan knappt besöka en restaurang, en bilaffär, ett hotell, ett sjukhus, ett äldreboende eller en affär för att inte hitta minst tio idéer kring hur de kan utveckla sin kundkänsla.
Jag finner många gånger mer nöje i att granska medarbetare i en butik; hur de rör sig, tar kontakt, arbetar med sina kunder än att själv göra några inköp.
Jag förvånas inte över att det överlag är så bristfälligt.
Det är nämligen ett väldigt svårt jobb.
Det jag förvånas över är att så enormt många människor i dessa yrken inte får den feedback, den inre motiviation och den glädje det innebär att skapa kundtillfredsställese.
Det finns inget säkrare och mer roligt sätt att nå tillväxt - i vilken bransch det än är - än att producera verksamhet som skapar nöjda kunder.
Inte bara nöjda till 100 procent, utan till 105 procent eftersom vi också vill att de ska prata om sin nöjda relation med andra, och då räcker det inte att bara vara nöjd utan man måste vara mer än nöjd för att det ska bli ett samtalsämne med andra människor.
Alla läsare förstår vad just detta kan innebära för tillväxten i den organisationen.
Jag ska inte gå in i någon undervisning här och börja producera en verktygslåda.
Skälet till att jag tar upp det är att den offentliga sektorn, exempelvis en kommun, är utmaning i ämnet och just nu sitter jag som kommunalråd.
Det är sant att kommunchefen har största ansvaret för kommunens anställda och att jag nu ger mig in i "den grå dimma", som hon och jag brukar beteckna fältet där vi båda agerar, men faktum är att det är många gånger jag i egen skap av kommunalråd som får samtalen och mailen.
Vi har en överenskommelse kommunchefen och jag, hur vi ska hantera detta faktum att vi båda engageras, och den fungerar bra. En öppen och tolerant attityd där vi tror det bästa om varandra hjälper de flesta arbetsrelationer. Så också vår till nytta för oss båda.

Vari ligger då utmaningarna när det gäller kundkänslighet i den offentliga sektorn?
Jo, de är många.
En del skulle påstå, att eftersom vi har brist på pengar kan vi inte utöva tillräckligt bra kundkänsla i barnomsorg, hemtjänst, äldreomsorg och sjukvård.
Det är fel.
Kundkänsla är inte kollektiv. Kundkänsla är på individnivå. Även den fattigaste organisation har medarbetare med exellent kundkänsla. Den kostar inga reella pengar på sista raden. De resurser den tar är utbildning, positiv feedback, matchning av förebilder, klara mål som kan mätas, etc. Visst har medarbetare med ultimat kundkänsla bättre betalt, men de har också en högre intjäningsförmåga till organisationen eftersom deras arbete håller en betalande kund längre kvar i verksamheten och dessutom bidrar till marknadsföringen. Det sistnämnda inte minst viktigt. Kundkänsla skapar alltid tillväxt, både i omsättning och på sista raden.
Så...en kundkänslig medarbetare är billigare mätt i debet och kredit, än en medarbetare vars arbete inte når upp till 105 procent kundnöjdhet.
Är det samma sak i den offentliga sektorn? Jag vill påstå det i varje fall liknar det, även om vi inte bedriver direkt affärsmässiga verksamheter i barnomsorg, skola och äldreomsorg. Men det finns andra parametrar som mäter "debet och kredit" i dessa verksamheter. Sådom kvalité, antalet klagomål, betygsnitt, etc. På riktigt blir det inte förrän den offentligt drivna verksamheten konkurrensutsatts.

Den absolut viktigaste faktorn för att klara 90 procent av kundnöjdheten är;
- förmågan att till andra utföra uppgiften på samma sätt, och till lika hög kvalité, som uppgiften skulle utförts till dig själv.
De andra 15 procenten är:
- förmågan att läsa in de specifika önskemål din kund kan ha, trots att du inte alls tillhör samma ålder, kön, yrke eller nationalitet, och uppfylla dessa önskemål inom den ram du agerar.
Exempel:
Hur lätt är det för en 19-årig medarbetare att förstå vad en 90-årig människa i äldreomsorg värderar? Jag har varit med om en test av tjugo stycken 19-åringar där ingen hade rätt på frågan vad en 75-årig dam med barnbarn skulle uppskatta mest, när hon kom till ett hotell.
Rätt svar var:
"Att personalen skulle öppna ytterdörren åt mig".
Inte någon av 19-åringarna hade med den saken bland sina tio olika svar. Varför? Enkelt; det är inte relevant i en 19-årings värld och en tonåring är inte per automatik kundkänslig. Även om väldigt många har en naturlig begåvning och är extremt lättlärda.
Just här kommer utbildningen in, träningen, impregneringen av medarbetarna. Är den möjlig att starta  impregneringen redan i lågstadiet, för den finns ju många gånger i barnen på förskolan? Hur skolan skulle se ut om skolbarnen hade kundkänslighet som ett ämne på schemat kan vi diskutera vid ett annat tillfälle. Och om det är möjligt att genomföra. Klart är att elevernas attityd till varandra och de vuxna skulle vara annorlunda mot idag om de fick lära sig mer än idag, att sätta sig in i varandras situation. Lära sig inlevelse.
De som arbetat länge i hemtjänsten har impregnerats i kundvård.
Det är jag alldeles säker på. Åtminstonde de som anser att de hamnat i rätt yrke och inte bara har jobbet för brödfödan.
Då är det naturligtvis konstigt att pensionärer ringer och mailar mig och tycker att det är märkligt att de får desserter varje dag i kostleveransen, trots att de inte beställt någon?
Så här tänker då jag:
En gammal människa är uppväxt under umbärande. De är uppfostrade att diska saker. Plastmaterial är för dom dyrbart och beständigt. Därför är det konstigt för dem att de ska slänga förpackningar. De förstår inte slit och slängsamhället, medan en ung människa inte känner till nåt annat.
En gammal människa mår dåligt när de får slänga desserten de inte vill ha, och ännu sämre när organisationen fortsätter pumpa ut desserter i massor. Själva har de ätit härsket flott på smörgåsen under barnaåren och lärt sig som familjeförsörjare att skära bort det lilla möglet på osten för att äta resten. Inget ska förfaras.
De undrar vem som ska betala för kommunens hantering? De undrar var deras pengar tar vägen? De undrar varför det finns så mycket pengar till engångsförpackningar och desserter men inte till annat de behöver...?
Nu råkar jag vara 58 år och också uppfostrad att vara varsam med mat och sånt. Dessutom, som sagt, tränad i kundinsikt.  Så jag kan lätt förstå frustrationen hos de gamla, när de säger och skriver:
- Varför, varför, varför går det inte att organisera med kundkänsla fullt ut i en kommun? Vari ligger motståndet? Var finns problemen?

Kommunchefens uppdrag, och jag vet att hon också tycker så och är på god väg i sitt arbete åt det hållet, måste vara att impregnera sin tjänstemannaorganisation med kundkänsla, uppmuntra de som är kreativa, har kundinsikt och utövar exemplarisk kundservice och utbilda de som inte gör det.
I det privata näringslivet är dessa frågor med i anställningsintervjuerna och de som kommit in i organisationen, och ihärdigt fortsätter att göra saker utifrån sitt eget välbefinnande utan hänsyn till kunderna, hamnar snart i situationer de inte bemästrar. Och många gånger hamnar de utanför organisationen, istället för att få uppleva glädjen av att serva nöjda kunder.
Det gäller för alla chefer och ledare att identifiera detta, och åtgärda.
Eftersom jag, och många med mig,  har försörjt mig på detta så länge så förstår ni att det privata näringslivet inte heller är exemplarisk i det avseendet.
Här finns åtskilligt att göra och de som gör det finner snart vilken enorm konkurrenskraft det finns i att producera och utveckla kundkänsla.

Jamen, säger ni. Vi har ju ingen annan offentlig sektor att välja på? Vi får ju vår mat och vår service bara från ett ställe. Så är ju den offentliga sektorn, den ska ju sköta allt själv och vi får ta det dåliga med det bra.
Lugn säger jag, den offentliga sektorn är på väg att konkurrensutsättas.
Först då blir allt på riktigt.
Därmed inte sagt att den privata sidan gör det bättre, men själva konkurrenssituationen gör att ditt val som kund får konsekvenser för den som blir bortvald.
Det i sig är kvalitetshöjande.
Jag tror att vi med den inriktningen kan se ljust på de offentliga välfärdstjänsterna i Vimmerby.
Vilken organisation som än uför dem.

Första Strategimötet gav mersmak

- Vad är visionen?
Sa han och pekade uppfordrande på mig. Tillade:
- Du kan väl inte anlita en landskapsarkitekt förrän du har visionen klar...!
Ikeas VD Thomas Carlzon har en skarp blick när han blir engagerad. Vi har träffats tidigare och mannen med de annars pliriga ögonen och älmhultsdialekten blir lätt engagerad.
Nu ska väl tilläggas att han har... rätt.
Till en del tycker räddaren, destinationsutvecklaren Johan Graffman som snabbt sa:
- Jamen Thomas, turistiskt sett finns det en vision: "Vimmerby, Sveriges mest lekfulla familjedestination".
Tack Johan...Phuu...
Att vi hann att få klar den i alla fall...

Det var fart, samtal, slängar och dängar hit och dit men framförallt uppriktiga meningar, åsikter och goda idéer när Vimmerby kommuns näringslivsenhet arrangerade den första Strategidagen på Astrid Lindgrens Näs.
Vi var nära 80 anmälda.
Och i panelen fanns förutom Thomas Carlzon och Johan Graffman, också Sveriges Ingenjörers Peter Larsson, Gunnar Backman från Svensk Destinationsutveckling, Anders Sczepanski och Göran Felldin från Linköpings universitet samt våra egna Kjell Åke Hansson, Näs och Nils Magnus Angantyr, ALV. Moderator var landshövding Kristina Alsér, en av de vimmerbybor  "till hälften i förskingringen" (hon jobbar som ni vet i Växjö men bor kvar här) som lobbar hårdast för vår kommun och hela Småland, för övrigt.
På förmiddag och kväll fick kommunstyrelsens presidie; jag själv, Per-Åke Svensson (c) och Helene Nilsson (s),  möjligheter till samtal med samtliga.
Och vi tyckte alla tre att det blen en riktigt bra dag.
Visionen? Jodå, den finns klar för den nya turistorganisationen att börja lansera efter årsskiftet. Vimmerby, Sveriges mest lekfulla destination, är en suverän vision som kan bottna i väldigt mycket i vår kommun, och ge inspeiration och idéer till utveckling av ännu mer.
Men det Thomas nog menade var att kommunen i sig inte hade någon vision. Kommunen som sådan.
Och där han han rätt. Än så länge.
För när jag träffar Thomas igen nästa höst ska han få vår vision svart på vitt.
Hela Vimmerbys politiska armé, från vänster till höger, ska vi sätta i rullning efter årsskiftet för att skapa Vimmerby kommuns Vision 2022. Den ska bestå av ett antal Måldokument för varje enskild nämnd och förvaltning, som sedan ska vägas samman. Även de kommunala bolagen ska ha Måldokument.
Jag hoppas att dessa ska ge en gemensam styrning till svaret på frågan  "vad vill vi åskadkomma, vad vill vi vara 2022?"
Jag hoppas att det rödgröna blocket kan ta fram sitt gemensamma och Alliansen sitt gemensamma, och allra först att varje parti kan ta fram sitt eget.
Målsättningen är att väga samman, för vår del, alliansmajoritetens Måldokument och Vision till ett beslut i kommunfullmäktige hösten 2012.
I så fall har vi ett bra underlag för nästa tvåårsbudget, den vi ska börja diskutera våren 2013.

En del av strategidiskussionen på Näs kom att handla om just Innovation, Lek, Design och Kultur som det var mening, men det tuggades också ned till Vision, Målsättning, Vilja, Ambition, Ledarskap, Samsyn, Samarbete och Tillväxt.
Och att vi politiker i kommunen har ett ansvar att ta första stegen, att ta initiativen.
- Vimmerby sitter på en diamant, sa fullmäktiges ordförande Leif Larsson (c) och han sammanfattade nog det alla insåg och anser.
Diamanten är Astrid Lindgrens födelsestad. Det förpliktar, men ger också stora möjligheter.
- Astrid Lindgrens Värld klarar sig själva, de har pengar att själva fixa sin utveckling. Men ni ha en pärla här i Näs som ni kan utveckla och samlas kring. Med Astrid Lindgren har ni stora möjligheter till utveckling, sa Thomas Carlzon.
Och alla, politiker, tjänstemän, företagare insåg att det ligger mycket i detta.
Själv anser jag att Vimmerby ska vara med ekonomiskt i utvecklingen av Astrid Lindgrens Näs, men också Saltkråkan/ALV och Regionförbundet. Näs är till stor nytta för oss samtliga intressenter.

Närmast på dagordningen är nu att styra in resurserna där de ska vara för att skapa samverkan. Turistorganisationen ska formeras med hjälp av Turistbyrån och dess ekonomiska förening, Näs och dess kontakter med varumärkesägare Saltkråkan, Vimmerby Concept Park och dess mentor Linköpings Universitet, samt Vimmerbys Kultur-och Fritidsförvaltning med sitt stora idéella nätverk.
Det kommer att ta några år att jobba in den "destinationsorganisationen" men de kommer att få hjälp av en referensgrupp från destinationsarbetet, så allt hänger ihop. Hjälp kommer också från kommunens blivande Näringslivschef. (Intervjuerna startar nästa vecka), en person som ska vara drivande i organisationen.

För övrigt,  i slutet på november sammanträder äntligen Vimmerbys två nya råd: Näringslivsrådet och Industrirådet.
I stadshuset. Där tjänstemän också ingår.
Låt oss börja prata med varandra och kroka arm.
Vimmerby har alla möjligheter att bli bäst på en rad områden!