söndag 30 oktober 2011

Första Strategimötet gav mersmak

- Vad är visionen?
Sa han och pekade uppfordrande på mig. Tillade:
- Du kan väl inte anlita en landskapsarkitekt förrän du har visionen klar...!
Ikeas VD Thomas Carlzon har en skarp blick när han blir engagerad. Vi har träffats tidigare och mannen med de annars pliriga ögonen och älmhultsdialekten blir lätt engagerad.
Nu ska väl tilläggas att han har... rätt.
Till en del tycker räddaren, destinationsutvecklaren Johan Graffman som snabbt sa:
- Jamen Thomas, turistiskt sett finns det en vision: "Vimmerby, Sveriges mest lekfulla familjedestination".
Tack Johan...Phuu...
Att vi hann att få klar den i alla fall...

Det var fart, samtal, slängar och dängar hit och dit men framförallt uppriktiga meningar, åsikter och goda idéer när Vimmerby kommuns näringslivsenhet arrangerade den första Strategidagen på Astrid Lindgrens Näs.
Vi var nära 80 anmälda.
Och i panelen fanns förutom Thomas Carlzon och Johan Graffman, också Sveriges Ingenjörers Peter Larsson, Gunnar Backman från Svensk Destinationsutveckling, Anders Sczepanski och Göran Felldin från Linköpings universitet samt våra egna Kjell Åke Hansson, Näs och Nils Magnus Angantyr, ALV. Moderator var landshövding Kristina Alsér, en av de vimmerbybor  "till hälften i förskingringen" (hon jobbar som ni vet i Växjö men bor kvar här) som lobbar hårdast för vår kommun och hela Småland, för övrigt.
På förmiddag och kväll fick kommunstyrelsens presidie; jag själv, Per-Åke Svensson (c) och Helene Nilsson (s),  möjligheter till samtal med samtliga.
Och vi tyckte alla tre att det blen en riktigt bra dag.
Visionen? Jodå, den finns klar för den nya turistorganisationen att börja lansera efter årsskiftet. Vimmerby, Sveriges mest lekfulla destination, är en suverän vision som kan bottna i väldigt mycket i vår kommun, och ge inspeiration och idéer till utveckling av ännu mer.
Men det Thomas nog menade var att kommunen i sig inte hade någon vision. Kommunen som sådan.
Och där han han rätt. Än så länge.
För när jag träffar Thomas igen nästa höst ska han få vår vision svart på vitt.
Hela Vimmerbys politiska armé, från vänster till höger, ska vi sätta i rullning efter årsskiftet för att skapa Vimmerby kommuns Vision 2022. Den ska bestå av ett antal Måldokument för varje enskild nämnd och förvaltning, som sedan ska vägas samman. Även de kommunala bolagen ska ha Måldokument.
Jag hoppas att dessa ska ge en gemensam styrning till svaret på frågan  "vad vill vi åskadkomma, vad vill vi vara 2022?"
Jag hoppas att det rödgröna blocket kan ta fram sitt gemensamma och Alliansen sitt gemensamma, och allra först att varje parti kan ta fram sitt eget.
Målsättningen är att väga samman, för vår del, alliansmajoritetens Måldokument och Vision till ett beslut i kommunfullmäktige hösten 2012.
I så fall har vi ett bra underlag för nästa tvåårsbudget, den vi ska börja diskutera våren 2013.

En del av strategidiskussionen på Näs kom att handla om just Innovation, Lek, Design och Kultur som det var mening, men det tuggades också ned till Vision, Målsättning, Vilja, Ambition, Ledarskap, Samsyn, Samarbete och Tillväxt.
Och att vi politiker i kommunen har ett ansvar att ta första stegen, att ta initiativen.
- Vimmerby sitter på en diamant, sa fullmäktiges ordförande Leif Larsson (c) och han sammanfattade nog det alla insåg och anser.
Diamanten är Astrid Lindgrens födelsestad. Det förpliktar, men ger också stora möjligheter.
- Astrid Lindgrens Värld klarar sig själva, de har pengar att själva fixa sin utveckling. Men ni ha en pärla här i Näs som ni kan utveckla och samlas kring. Med Astrid Lindgren har ni stora möjligheter till utveckling, sa Thomas Carlzon.
Och alla, politiker, tjänstemän, företagare insåg att det ligger mycket i detta.
Själv anser jag att Vimmerby ska vara med ekonomiskt i utvecklingen av Astrid Lindgrens Näs, men också Saltkråkan/ALV och Regionförbundet. Näs är till stor nytta för oss samtliga intressenter.

Närmast på dagordningen är nu att styra in resurserna där de ska vara för att skapa samverkan. Turistorganisationen ska formeras med hjälp av Turistbyrån och dess ekonomiska förening, Näs och dess kontakter med varumärkesägare Saltkråkan, Vimmerby Concept Park och dess mentor Linköpings Universitet, samt Vimmerbys Kultur-och Fritidsförvaltning med sitt stora idéella nätverk.
Det kommer att ta några år att jobba in den "destinationsorganisationen" men de kommer att få hjälp av en referensgrupp från destinationsarbetet, så allt hänger ihop. Hjälp kommer också från kommunens blivande Näringslivschef. (Intervjuerna startar nästa vecka), en person som ska vara drivande i organisationen.

För övrigt,  i slutet på november sammanträder äntligen Vimmerbys två nya råd: Näringslivsrådet och Industrirådet.
I stadshuset. Där tjänstemän också ingår.
Låt oss börja prata med varandra och kroka arm.
Vimmerby har alla möjligheter att bli bäst på en rad områden!

söndag 23 oktober 2011

Brev till er i förskingringen

Till mina många läsare i förskingringen; Det händer mycket i Vimmerby nu!
Åbro investerar stort och även om det inte blir mer jobb av tillskott av diverse maskiner, så betyder investeringenn att man vill behålla och öka sin konkurrenskraft.
Det är vi glada för i kommunen.
Svensk Tryckgjutning AB, STG; bygger ny högdel för ett stort antal miljoner och här ska nya, stora maskiner in. Maskiner som inte tidigare kunnat få plats. Här blir det nya jobb, alldeles säkert.
Det är vi också glada för i Vimmerby kommun.
Ett stenkast från STG ligger V-Tab AB, som bygger till 2.000 kvm för att få plats med nya, stora pressar och här blir det både omsättningsökning och fler arbetstillfällen. Näringslivsenheten och Vimarhem har tillsammans tagit fram ett erbjudande till de människor som jobbar i de tryckerier V-Tab ska lägga ned på andra orter, och vi hoppas att det erbjudandet ska locka många att flytta med till kommunen. Vi blir glada för en enda familj, men följer ännu fler med så blir vi självfallet ännu gladare! V-Tab behöver yrkesgrupper inom tryckeribranchen.
Detta är bara några exempel - många medelstora och stora företag i Vimmerby söker yrkesutbildad arbetskraft. Säljare, exempelvis, är det många som behöver.

Fler företag ligger i startblocken för att öka. Småföretag vill bygga ut sina befintliga lokaler, andra vill lämna de lokaler de har och flytta till nytt och några har inga lokaler alls, men vill bygga.
På näringslivsenheten diskuterar vi nu med flera.
Bland lösningarna som finns är att starta upp småindustriområde på sydöstra Ceos, marken mellan konstgräsplanen och Finnvedens nya serviceverkstad. Här räknar vi med kanske 6-8 rejäla tomter.
Hur snabbt? Ja, den geiotekniska undersökningen är klar, detaljplanen ändras just nu och när det är färdigt kan vi ta politiska beslut att sätta spaden i jorden.
Vi tittar också på hur vi kan organisera i gamla VTT-fastigheten, då V-Tab lämnar sin del i den till augusti nästa år. Detta ärende är just nu på tjänstemannanivå.
I kransorterna finns industritomter i både Storebro och Södra Vi och i Gullringen finns en rad byggfärdiga privata industritomter, vid extremt bra läge.

Och nu, mina läsare i förskingringen, kan ni börja fundera på om ni inte vill byta er nuvarande livsmiljö mot ett harmoniskt liv i Vimmerby.
- 2012-2013 kommer det en gång- och cykelväg ända till Frödinge i och med att Trafikverket investerar 60 miljoner kronor i en ombyggnad av rv 40. Fördelar för den som vill bo vid Borstingen eller i Frödinge.
- Nytt bostadsområde blir det i Ulriksdal i Vimmerby tätort. Med närhet till ny förskola och till en härlig natur, ändå bara 2 km från kyrkan. Nytt område är också planlagt vid Nossen, nära sjön och GC-väg till stan.
- Just nu är Översiktsplanen ute på remiss, håll utkik på hemsidan, den kommer säkert där som helt färdig och då kan ni få en bild av det framtida Vimmerby.

I fredags gjprde jag ett studiebesök hos Mattias och Fredrik i Källängsparken, som nu håller på att återställas till 1950-tal. Parken är ett kulturminne (läs mer på www.vimmerby.se ) och jag tror den också blir ett framtida besöksmål.
Tar ni en promenad så gå gärna in i parken och se hur arbetet fortskrider bland annat vid pergolan och terasserna. Se alla planteringarna, blunda och se hur de kommer att se ut i sommar. Grabbarna gör ett fantastiskt jobb och det kommer att bli en pärla i Vimmerbys stadsbild.
Det för tankarna till "Vackra Vimmerby" - en helhetsbild över hur vår stad och våra kransorter ska bli vackrare. Just nu tas ett antal landskapsarkitekter fram och de ska få lämna anbud på en övergripande planering.
Den här idén tror jag kommer att förvandla vår centralorten och kransorterna. Med planteringar, installationer, parkdesign etc. kan Vimmerby bli ett varumärke kanske med innebörden "en fantastiskt vacker småstad".
Tänk om vi kan skapa en egen dragningskraft, en dragningskraft som kan mäta sig med den Astrid Lindgrens Värld har?!
Visioner? Drömmar? Javisst! Och de kan bli verklighet med små medel och mycket tankekraft och beslutsamhet.
Jag ser fram emot stadsarkitektens förslag hur vi ska gå vidare!

Så...det finns plats i Vimmerby för dig i förskingringen, för dig som vill hem till rötterna. I våra ambitioner ligger också att vi ska bli en av landets bästa skolkommuner. Draghjälp får vi givetvis av den nya reformen, men vi ska också göra en hel del själva i kommande budgetar.
Idé- och visionsarbetet i Alliansen ska startas upp i vinter och där får vi fram de idéer vi behöver.

Så välkommen tillbaka - hem!

söndag 16 oktober 2011

Infrastrukturen viktigaste regionfrågan...

Jag hävdar envist att kommunikationerna - vägar, järnvägar och för all del också digitala - är livsavgörande för om Vimmerby kommun ska kunna vända den negativa befolkningsutvecklingen.Vi vet alla att många av våra ungdomar vill flytta när de gått ut gymnasiet.
Och även om det föds få i vår kommun varje år, så bör det dö färre eftersom vi lever längre så rent statistiskt ska vi inte få fler födda än döda.
Nej, nyckeln ligger i att få unga familjer att flytta hit.
Och för att det ska fungera så måste båda ha jobb.
Det positiva i detta är att vi har ett allt större arbetskraftsområde. Det som tidigare var Hultsfred-Vimmerby är numera Hultsfred, Vimmerby, Västervik, Oskarshamn, Kinda, Eksjö men också Linköping.
Och nu förstår alla knuten: arbets- och studiependling fungerar inte om inte tågen går tillräckligt snabbt och trafiken på vägarna flyter på.
Vi har äntligen fått upp 2+1-väg på rv 40 på dagordningen och efter Målilla-etappen hoppas vi att Trafikverket tar sig norrut, upp mot Östergötland.
När det gäller Stångådalsbanan har arbetet fått ny energi, då ett av Linköpings kommunalråd numera är med i kommunalrådsgruppen utmed banan. Kalmar fattas, Johan Persson (s) i Kalmar har fått flera inbjudningar till våra möten men för Kalmars kommunledning är banan inte tillräcklligt intressant, förmodligen.
Statens infrastrukturpengar är för närvarande nära 100 miljarder kronor. Smaka på den siffran; 100 miljarder kronor.
Dra sedan ett streck mellan Malmö, Linköping och Stockholm. Öster om detta streck är statens infrastruktursatsning högst marginella. Vi talar om enskilda projekt på miljoner, inte miljarder. Behövs det en Östra Sverige-region, någon...?
Av de 100 miljarderna som nu är i arbete tar Stockholmsregionen 50 miljarder till Citybanan, Norra Länken, Mälarbanan och E18 Hjulsta-Kista.
Hallandsåsen - hört talas om den? - får 10,5 miljarder.
Västra Götaland plockar hem 13,6 miljarder på motorväg och dubbelspår Göteborg-Trollhättan, samt Marieholmstunneln 5,3 miljarder. Ådalsbanan i mellansverige tar 6,6 miljarder och E4 samt bro i Sundsvallstrakten 4,2 miljarder.
Om vi ska komma nära Östra Sverige på Trafikverkets tio största projekt så får vi titta på riksväg 50 och järnvägen Motala-Mjölby där 4 miljarder läggs.
Tomt, tomt, tomt på miljardprojekt gapar i princip hela Småland och Östergötland...
Nu är det inte bara infrastrukturen som är överlevnadsfråga för Vimmerby.
Det är också hur vi kan skapa tillräckligt bra attraktionskraft för unga barnfamiljer att bosätta sig här. Många gånger är det återvändare.
Vilka minnen bär dagens tonåringar med sig när de efter gymnasiet lämnar kommunen?
Kan dessa minnen spela roll när man tio år senare funderar på var man ska söka jobb och var man i så fall ska bosätta sig?
Jag tror det.
Dåliga erfarenheter under uppväxten i Vimmerby sätts inte på kommunens pluskonto.
Det jag vill se på pluskontot, och som är utmaningen för kommunen de kommande åren, är att man tycker vår skola är bra, vår skolmat är bra, våra kommunikationer är bra, vårt föreningsliv är bra och vår stad är vacker.
Det jag också tror ligger på plussidan är vackra, funktionella bostadsområden, nära till stan och till jobb.
Kan vi dessutom befolka landsbygden genom att bygga sjönära är det ännu bättre.
Vi har så mycket vi kan satsa på själva. Vi har många av besluten i våra egna händer.
Och de flesta besluten vi tar handlar om att stärka attraktionskraften.
När effektiviseringarna är gjorde 2012 och 2013, när näringslivsarbetet fungerar 2012, när kommunen ekonomiska balans är återställd efter dessa budgetår - ja, då är det barnomsorg och skola som ska vara i fokus och då ska vi också kunna satsa på äldreomsorgen.
Jag ser fram emot det visionsarbete vi ska dra igång efter nyår.

söndag 9 oktober 2011

Ska vi bli skåningar nu...?

En spännande byggnad.
Men ett ururselt sammanträdesrum.
Det erfor nog de flesta på regionförbundets styrelse när vi sammanträde i Glass Factory i Boda i torsdags.
Det största ärendet var givetvis om styrelsen skulle godkänna överenskommelsen om att undersöka om vi ska teckna en avsiktsförklaring med Blekinge, Kronobergs och Skånes län om ett samgående i en sydsvensk region.
Jag hade en karta i telefonen. Jag lutade den lite och såg att regionen skulle bli ungefär som Kalmar län idag om man vinklade telefonen lite. En skillnad dock; norra spetsen skulle ha över 40 mil till södra spetsen. Och där i södra spetsen, precis som i nuvarande Kalmar län, ligger den nya regionens huvudstad, Malmö.
Man ska alltså upprepa misstaget när man slog ihop norra och södra Kalmar län; att bygga en avlång länsregion med givna meningsskiljaktligheter direkt.
Krasst betyder det att vi i norra delen får lägga infrastrukturpengar till södra delen för det bor mest människor där. Och meningen är givetvis att vi ska åka på dessa vägar till specialistvård, universitet, etc.
Men det gör vi ju inte. Som de människor vi är tar vi vägen till närmaste större stad/universitet/sjukhus etc och då hamnar vi i en annan region, östergötland, där vi inte betalat något till vägarna eller annat heller för den delen.
Jag har svårt att förstå varför man inte tillämpar "rund stadsplanering". Det ger alla nära till centrum och då kan alla vara med att både satsa på och använda vägarna dit.
Regionfrågan är en av decenniets viktigaste fråga. Det kan bli så att Vimmerby kommun hamnar längre ifrån maktens centrum är någonsin tidigare.
För egen del gjorde jag en protokollsantecknign till beslutet, att jag inte ville godkänna avsiktsförklaringen och att jag ville avvakta kommunfullmäktiges beslut i Vimmerby.

Nu börjar diskussionen i kommunen. Den 17 oktober lyftes frågan i Revions- och Demokratiberedningen där alla partier finns representerade. Därefter kommunstyrelsen och till slut kommunfullmäktige den 28 november.
Vi ska då yttra oss dels över en remiss från landstingets arbetsutskott, men jag anser att vi också generellt ska yttra oss över vad vi vill. Vi får inte tveka att säga vad vi i hjärtat vill! Det blir lätt att man annars förhåller sig till andras beslutsformuleringar, och i detta fall finns ju bara en enda.
Genom att säga vad vi vill, skapar vi ett eget alternativ vi kan föra fram.

När sex kommuner i norra länet möttes i torsdags kväll i Västervik diskuterade vi just avsaknaden av alternativ.
För egen del uttryckte jag att vi som vill ha ett annat alternativ måste formulera det. Oavsett vad Kronoberg eller Jönköpings län vill, måste vi ändå formulera en region som vi vill ha den.
Och därefter får vi väl fatta beslut efter det att staten satt ned foten och placerat oss i en region.
Vi har alltid möjlighet att efter regionbildningen, begära byte till annan regionkommun hos Kammarkollegiet. För egen del är jag beredd att slåss för en regiontillhörighet där Östergötland ingår, närheten till Linköping är livsviktig för Vimmerbys utveckling och tillväxt.
Just nu har vi etablerade kontakter med östgötar på flera nivåer och i många frågor. Det är fruktbara, positiva kontakter som är bra för båda.

Regionfrågan var också ett av seminarierna på moderaternas Sydostkonferens i Kalmar i helgen, då modserata kommun och landstingspolitiker från Jönköpings, Östergötlands, Kronobergs, Blekinges och Kalmar län träffades. (Jag var där och talade tillsammans med Ronneby och Vaggeryd under rubriken "Aktuellt från kommunerna". På 20 minujter fick jag ge en bild av Vimmerby kommun.)

Jan-Owe Larsson, regiondirektör i Östergötland, avslöjade att Östergötland kommer att kräva svar av de som vill bilda region tillsammans med dem senast i juni 2012. Och man vill bilda nya regionen 2015, för att inte missa för många statsbudgetar.
- Östergötland vill ingå i en större geografi, och vi är öppna mot Sörmland, Örebro, Kalmar och Jönköpings län, sa han.
Det torde stå helt klart att vill Västervik, Vimmerby, Hultsfred, Högsby, Oskarshamn, Eksjö, Nässjö, Vetlanda, Aneby och Tranås, alla smålandskommuner med anknytning till Östergötland, byta länstillhörighet till en Östra Götalandsregion, East Sweden, så är man välkommen.

Roligt är också att människor i Vimmerby kommun nu börjar engagera sig. I veckan, när landstingsstyrelsens beslut att utreda avsiktsförklaring om deltagande i en sydsvensk region, publicerats fick jag frågan av en 80-årig pension:
"Ska vi bli skåningar nu?" undrade han.
Nej, vi kommer nog alltid att vara smålänningar, vare sig vi bildar region med Skåne eller Östergötland.
Men det är klart, det ligger nog närmare till hands att folk tror att vi, med vår dialekt, snarare är från Östergötland än Skåne.
Men smålänningar...det kommer vi nog alltid att vara.
En bra vecka önskar jag er alla!

söndag 2 oktober 2011

Vi måste alla kämpa för att Vimmerby kommun ska få del av allmänna medel!

Mannen mitt emot mig var ny på jobbet. Han var ny handläggare på statliga Tillväxtverket (gamla Nutek vilket de inte vill erinras om, varför vet jag inte...) och hade jobbat ett drygt år.
Vi satt i det lite kyliga Frödingerummet på Vimmerby stadshus och hade en timme på oss.
Han besökte mig med anledning av att Vimmerby är en fyra kommuner i stödområde B i Kalmar län (övriga är Västervik, Hultsfred och Högsby).
- Ni är dåliga på att söka sysselsättnings- och industristöd i kommunen, sa han så där rakt av.
"Vilka är bättre?", blev min spontana, ej särskilt genomtänkta fråga tillbaka.
- Ja, jämtar och dalmasar är oerhört duktiga, dem kan ni lära er av. Det finns många miljoner att hämta för de kommuner och företag som vill ta del av offentliga medel, svarade han.
Följande timme blev ett "wake-up-call" för både mig och näringslivssekretare Carina Östh som var med.
Hur många jobb som Tillväxtverket varit med och skapat i Västervik efter Electrolux-nedläggelsen kan jag bara drömma om.
I Vimmerby är dock summan - noll.
Kommunen har inte varit på banan, så enkelt är det.
Få företag i Vimmerby söker stödet och de som söker och får stödet kommer inte igång.
- Frågan är om Vimmerby kommun ska vara fortsatt stödområde, undrade han.
"Varför inte", svarade jag och frågan var uppriktig; varför skulle vi inte längre vara aktuella?
- Jamen, det hamnar ju inga pengar här eftersom ingen är aktiv, blev svaret. Behövs det ett stödområde där inget företag och/eller ingen kommun är intresserad av det ekonomiska stöd ett stödområde kan ge, sa han provocerande.
Hans avsikt var att få oss att vakna.
Vaknade gjorde vi delvis redan det andra Frukost-mötet med företagen då tog vi upp saken. Regionförbundet var på Fredensborg och informerade om konsultcheckarna som tillfallit stödområde B. Det är de fyra kommunerna Regionförbundet fått konsultpengar till och endast företag i de fyra kommunerna kan få söka och erhålla dessa checkar. Så det lär vara gott om pengar kvar där.
Vidare kan kommunen använda Tillväxtverket till att få 120.000 kronor om året - per anställd - i bidrag till nyanställningar i företag, som etablerar sig med fler än tio anställda.
Ett bra lockbete för företag att etablera sig i Vimmerby kommun!
Sedan finns det tillväxtstöd i olika nischer, som kan ge 10-30 procent avskrivningslån, d.v.s. efter ett antal år är lånet omvandlat till rent bidrag. Ett rejält investeringsstöd till den verksamhet som vill öka.
Det är självklart att Vimmerby ska ta del av de offentliga medlen!

Vi kan konstatera att Vimmerby kommun stått vid sidan av detta sedan Vision Vimmerby lades ned. Det vakum som uppstått under experimentet med att slå ihop "Turism och Näringsliv" har kostat kommunen och dess näringsliv en hel del i både tempo och kunskap.
Nu gäller det att vi kommer ifatt!
Här är några åtgärder:
1) Vi måste komma ut med informationen. Ett Nyhetsbrev ska produceras och skickas ut till företagen där vi kontinuerligt förmedlar informationen.
2) Vår näringslivssekretare ska lära sig allt om EU-fonder och tillkväxtbidrag, en halvtid av hennes heltidstjänst viks åt denna verksamhet så företagen kan vända sig till någon som alltid är på plats i stadshuset.
3) Nye näringslivschefen måste ut och berätta för företagen som planerar dra igång nytt, och ge information så man kan komma vidare. Han/hon får se till att informationsflödet är stort!

Till företagarna i kommunen vill jag säga; kontakta Carina Östh  (carina.osth@vimmerby.se) på stadshuset om du har planer på utökning. Det kan finnas möjlighet att få ta del av investeringsbidrag och annat.
Efter årsskiftet, när nye näringslivschefen är på plats, kommer det att bli fullt pådrag på den här delen av näringslivsfrågorna.

GAV AVTALSPENSIONSSATSNINGEN
FÄRRE ANSTÄLLDA?
Den minnesgode kommer ihåg att Vimmerby kommun 2009 beslöt verkställa ett program om avtalspensioner. Över 40 anställda skulle få gå hem vid 62 års ålder med ca 70 procent av lönen i behåll. Skälet politikerna angav var att det skulle minska antalet äldre anställda och de yngre skulle få vara kvar.
Under 2010 ska alla avtalspensioner ha verkställts, den siste verkställdes i september 2010.
Det är alltså dags att kontrollera att antalet anställda blivit färre, för ett av villkoren var att ingen ny skulle tillsättas på avtalspensionsposten.
Kommunen misslyckades direkt genom att man gav en kommunchef avtalspension, som bekant, och anställde en ny direkt efter. Med den utredning som offentliggjorts får den diskussionen vara begraven nu.
Hur gick det med övriga?
Ja, frågan blir aktuell nu och vi behöver en återkoppling.
Kommunchefen och jag diskuterade det hela då vi fick se att de ackumulerade lönerna i kommunen var högre augusti 2011 än 2010, vilket de inte borde vara, även inräknat en avtalshöjning. Alla förvaltningar hade ökat sina lönekostnader vad vi kunde se. Den sociala omsorgen pekade på så mycket som 4 Mnkr över vad man budgeterat.
I veckan som kommer vill vi att ekonomikontoret, personalkontoret samt förvaltningarna inleder en kontroll av detta.
Har antalet anställda minskat?
Har  avtalspenionärer inte ersatts av en ny anställd?
Jag får anledning att återkomma med resultatet.
Det skulle glädja mig mycket om det förhöll sig så att pensionsplanen gått i lås. Har den inte det, så man anställt ersättare, måste vi givetvis ställa oss frågan vad som skett och hur vi ska agera utifrån detta. Är det möjligt att vi på en tjänst i så fall betalar 170 procent av heltid...? Varav den på 70 procent är hemma och inte på jobbet...?
Men som sagt, vi ska söka svaren.
SVAR PÅ INSÄNDARFRÅGOR
Jag ska också i denna söndagskrönika passa på att ge svar på en fråga i en insändare i Vimmerby Tidning.
Vilka fem företag som står i kö för Ceos och hur informationen givits? Trots svar i Vimmerby Tidning så når svaret, av något skäl,  inte fram till skribenten.
Här kommer det igen: De fem företagens namn offentliggör jag inte av affärsskäl. Man ska kunna vända sig till kommunen muntligt om en etablering utan att få det offentliggjort.
Presidiets ledamöter vet vilka det är och där sitter (c), (s) och (m).
Jag kan meddela att det totala antalet företag som planerar utökning, flytt eller etablering är sju.

Tunavägen
En insändare i somras höll mig personligen ansvarig för tjälskadorna på Tunavägen, och tyckte att vi skulle offra fiberutbyggnad av bredband till förmån för nyasfaltering av länsvägen till Tuna.
Jag noterade då att länsvägarna inte är kommunens eller mitt personliga ansvar, vilket säkert skribenten insåg.
När nu några medborgare ger mig personligen beröm för asfalteringen, vill jag återigen säga, att det inte är kommunens eller min förtjänst.
Så fungerar det helt enkelt inte.
Det finns fler länsvägar aktuella för ny beläggning runt Vimmerby. Jag kan bara hoppas att så många länsvägar som möjligt kommer in i planerna, från kommunens sida gör vi ständiga påpekanden om brister på både länsvägar och annat,  men vi fattar ingalunda de executiva besluten.
Vi kan, som i så många andra fall, bara envist göra våra åsikter hörda.