Framtidens möjligheter oändliga!

Jag ska ta tillfället i akt och resonera lite kring handeln i Vimmerby.
För inte så länge sedan hade Vimmerby Tidning en artikel med näringslivschef Patrik Kinnbom och mig där vi fick lägga våra synpunkter på volymhandeln i grannkommunen, dvs den stora handeln som byggs upp vid infarten till Västervik.
Reaktioner har varit många, de flesta tycker faktiskt att vi ska slå vakt om vår centrumhandel och att förekomsten av volymhandlen inte är så viktig.
Så här skriver en man som flyttat till Vimmerby för några år sedan:

"BEHÅLL handeln i staden annars gör ni samma misstag som många andra städer och tar död på stadskärnan. Det tjänar INTE Vimmerby på."

Frågan är givetvis om man tar död på handeln i stadskärnan om man utvecklar volymhandeln i utkanten av staden?
Ja, många har befarat att så sker, exemplöevis när Tornbyområdet i Linköping (hur stort som helst idag!) och A6-området i Jönköping.
Centrumhandeln har drabbats, men inte alls slagits ut. Istället har valmöjligheterna ökat, shoppingturismen har ökat.
Är det då Vimmerbys väg?

Jag ska drista mig till några förslag som jag tror har stor inverkan på om centrumhandeln ska växa och utvecklas:

1) Handlarna måste vara aktiva och se till helheten. Idag är aktivitetsledaren verksam på Vimmerby Tidning vilket i och för sig är bra; ömsesidighet och samarbete är fruktsamt. Men räcker det med hans arbete? Behövs det ytterligare resurser från handeln?
Jag hoppas att handlarna i kommunens Näringslivsråd, i Svensk Handel etc. tar i och ser till att få mycket energi som möjligt i sitt skrå.
Det är handlarna själva som kan avgöra om det blir framgång eller tillbakagång. Ser man Vimmerby centrum som ett handelsområde kan aktiviteterna vara lika kraftfulla som i ett köpcentrum vilket som helst.

2) Kommunen kan kratta managen, skapa en vackrare, mer inbjudande miljö, men vi kan inte tända marschallen, sopa rent utanför dörren och placera välkomnande grönska vid butiken.
Vi kan heller inte anställa kommunala tomtar som spelar musik på gator och torg vid julskyltningen, ordna så det snöar med snökanoner eller servera glögg och pepparkakor vid rykande grytor. Eller ska vi det? Hur ser man då på handlarnas energi om kommunen skulle stå för aktiviteterna...?
Stadsvandringen som Komedianterna gör sommartid får 100.000 kronor av kommunen. Vi gör det för att ge besökare kunskap om gamla Vimmerby. Ett sätt att "kratta manegen". Kan handlarna koppla sig till stadsvandringen...? Idéer...?

3) Det kommunen måste göra är att se till att det finns många soffor att sitta på, många papperskorgar att lägga skräp i, att gator och torg är städade, att se till att vi har handlarvänliga p-platser och p-platstider, blommor och blad på sommaren och gröna träd och lampor på vintern.
Förra året tändes inte adventsljusen på Rådhustorget. Handeln ville inte köpa marschaller till dem. Vi får se hur det blir denna december. 

4) Det kommunen kan göra är att stadsplanera så att centrumhandeln och volymhandeln flyter samman. Vimmerby stad har en unik möjlighet att få centrumhandeln att flyta ihop med ICA-området och Netto-området. det kan vi diskutera nu när Sobyllakiosken flyttar. Vi kan lägga om gatorna, skapa lediga tomter för etablering av både butiksytor och bostadsrätter (på andra våningen) om vi kan planera på ett bra sätt. Idéerna kan flöda, fönster för utveckling öppnar sig. Tänk er att Konsum vänder på sin entré (eller har två, en åt varje håll)  så den blir mot ICA-området. Rulltrappor upp över parkeringsgaragen in i butiken . En rondell mellan Sibylla och Konsum. Mitt emot Konsum på ledig gatu- och parkeringsmark bygga nytt handelshus med bostadsrätter på andra våningen. En idé som man säkert kan göra smakfullt. Inga beslut har tagits, bara idéer som kan diskuteras.

5) Hur kan volymhandeln knyta sig till centrumhandeln? Jo, vi kan fortsätta bygga volymhandeln bort mot Västra Tullen. Granngårdens nya ägare kan utveckla fler handelshus, plåtladans ägare har ju köpt för att bygga handelshus, mellan Bilteknik och Tullen-fastigheten finns plats och hur kan Tullens fastighet göras om för en ökad volymhandel? Hur länge håller gamla Shell-macken och fastigheten gamla Gulf-macken...? Med handelshus på dessa platser knyts volymhandeln ihop med centrumhandeln. Om Vimmerby kan utvecklas på det sättet så tror jag vi kan fortsätta vara en mycket attraktiv handelsstad.
Men det krävs initiativ, och en marknad som vill satsa.
Från kommunens sida kan vi bidra med planarbete; från årsskiftet blir det fokus på en ny Översiktsplan för Vimmerby stad och då hoppas jag på full fart i dessa diskussioner.

6) Hur knyter vi samman centrum och Astrid Lindgrens Värld? Man märker en ökad irritation i ALV över att centrum stänger samtidigt som parken. Om ALV förverkligar alla sina planer med kanske en miljon besö-kare som resultat; vad hindrar dem då från att bygga eget köptcentrum...?
Vad skulle hindra dem från att bygga fram butiker i sitt eget område. Man har hur mycket mark som helst.
Det är viktigt ur handelns och hela kommunens perspektiv att förbindelsen mellan Astrid Lindgrens Världs boende och park till centrum hålls öppen och är lätt att använda. Men precis som med allt annat; vad lockar turisten att gå upp till Vimmerby centrums stängda butiker? Kommunalt anställda trubadurer...?
Nej, handeln måste ta sig en funderare om hur man kan bidra positivt till våra turisters upplevelse och försöka ha öppet då Astrid Lindgrens Värld har stängt.
Med gemensamma kreativa krafter hittar man säkert en lösning.

7) Lösningen är att Vimmerby kan hitta sitt eget koncept, sina egna butiker, på marknadens egna villkor så de överlever. Vi har en fördel som andra inte har; vi har Astrid Lindgrens hela dragningskraft och den flyttar inte till Kina. Den är och förblir här.
Och även om varumärket är omgärdat med begränsningar, så har vi ännu inte nått en procent av den potential som vi i framtiden kan utveckla runt besökaren som vill uppleva Astrid Lindgrens hembygd och sagovärld.
Nu har Tillväxtverket gett oss 10 Mnkr under tre år, under samma tid ska kommunen lägga 5 Mnkr på turistens upplevelse och nu har Regionförbundets arbetsutskott också föreslagit att man ska lägga 5 Mnkr under tre år. Näringslivet är inbjudet att lägga lika mycket.
OM man tar vara på den här möjligheten; i besöksnäringen, i handeln, i kulturen etc, så kommer turistkronorna att komma alla kommuninvånarna till del också långt in i framtiden.
Kan man vara annat än positiv med sådana möjligheter?!

Fotnot: Du läser väl kommunchefen Carolina Leijonrams blogg också. Just i fredags skrev hon mycket intressant om entreprenörsskap och ledarskap.

Insikter de senaste veckorna

Alliansen i kommunfullmäktige i Vimmerby består av 26 ledamöter från moderaterna, centerpartiet, kristdemokraterna och folkpartiet.
Utöver dessa finns ytterligare flera allianspolitiker som sitter i nämnder och styrelser.
För två veckor sedan bjöds samtliga in till en hearing i plenisalen rörande vår äldreomsorg.
Det kom åtta.
Den information vi åtta som var där fick av förvaltningschefen samt två verksamhetschefer var ytterst värdefull. Man hade förberett med illustrativa overheadbilder.

Bland annat fick jag klart för mig följande rörande hemtjänsten:
- Landsorten runt Vimmerby stad har inte alls samma problem med många ansikten hos brukarna, som man hör i stan. Tvärtom, där är kontinuiteten mycket bättre.
- Det är de stora arbetsplatsområdena i Vimmerby stad som är orsaken till bristen på kontinuitet (15-20 ansikten hos en brukare en vecka) - inte delade turer.
- Delade turer är till förfång för en del av medarbetarna; en del vill ha dem, andra inte. Men delade turer i sig påverkar inte att brukaren får många olika människor inom omsorgen i sitt hem.
- Tidigare fanns få arbetsplatsområden i Vimmerby. Nu har man gjort fem men problemet kvarstår ändå. Man planerar att göra ännu fler arbetsområden i Vimmerby stad för att kunna komma tillbaka till en rimlig kontinuitet hos brukarna.

Jag har sparat all information jag fick och ska försöka använda den i diskussionen kring hemtjänsten när vi ska behandla 2014-2015 års budget.
Hemtjänsten inom äldreomsorgen är en viktig kvalitetsfråga. Vi måste komma rätt där.

När t.f.  kostchef Mikael Palm arrangerade ett möte om kosten i plenisalen förra veckan, med bland annat en föreläsande chefredaktör och matexpert, kom det många medarbetare för att lyssna.
Jag var dock ensam politiker där. Tyvärr.
Återigen fick jag ta del av insikter som fick mig att omvärdera och nyvärdera frågor.
Det verkar vara en helt annan matservering i andra kommuners skolor än i Vimmerby...
Matsalarna verkar se helt annorlunda ut i andra kommuner än i vår...
Andra tycks ha hunnit så mycket längre...
Maten tycktes vara bättre lagad hos andra...
En kommun hade egen gris- och kogård där man slaktade allt kött själva till sina matsalar...
Hur skulle Vimmerby kunna sticka ut, frågade matexperten.
För mig är svaret givet: vi ska inte sticka ut på annat sätt än att skapa bra, gedigen och omtyckt mat till våra barn och våra gamla. Maten är ingen gimmick, ingen kampanj.
Maten är blodigt dagligt allvar och målet måste vara att alla vill äta den, hemma eller i våra matsalar.

Men är det på nåt område jag tycker vi tagit oss framåt senaste halvåret så är det inom kosten.
Konsulten Mikael Palm och Teknik & Servicenämnden har sakta men säkert arbetat sig igenom hela denna tjocka problematik, benat ut frågora och problemen, och är nu färdiga för att lägga förslag.
Jag fick ta del av dem när jag gästade Teknik & Servicenämndens sammanträde i veckan.
Vi ska se över och besluta runt en rad olika förslag: fler tillagningsskök ska komma igång, centralköket ska laga färre portioner, matsalarna ska se annorlunda ut, salladsborden bli mer omfattande, fler rätter att välja på, enkäter bland eleverna ska styra matsedeln, mer råvaror, mer närproducerat, etc...
Listan är lång och jag funderar: rekryteringen av en ordinarie kostchef inom kort måste bli ytterst noggrann. Här har vi verkligen inte råd att missa. Det är en så strategisk rekrytering att jag kommer att begära att den behandlas brett i kommunledningen.
Innan dess ska dock Mikael Palm lägga fast organisationen och den ska beslutas av kommunstyrelsen som från nyår får ansvaret inom samhällsbyggnad.

Också dom äldre påverkas av kostorganisationen. Det ser ut som vi kan köra igång matlagningen på Vidala igen bland annat.
Lyckas vi kommer mycket att bli bättre och det ser också ut att bli en marginell kostnadsökning, om ens någon. En osäker jämförelsekostnad är vad transporterna idag kostar.
Men kockarna och kockerskorna kommer tillbaka i verksamheten och det bådar gott!
Kostfrågan tar sig nu sakta fram för att hamna i kommunstyrelsen så småningom.

Jag tycker det är extremt roligt när bollar landar.
Många av de bollar vi slängde upp i luften 2011 och 2012 kommer nu ned en efter en.
Men det finns två bollar som fortsätter fladdra omkring där uppe:

En är skolan. Ett tapp i rankningen innebär att vägen är något längre till vår vision: en av Sveriges tio bästa skolkommuner 2017, och en av de 25 bästa 2014.
Jag känner mig ändå rätt trygg eftertsom jag vet att ordföranden och nämnden är så engagerad och att förvaltningschefen är så kvalificerad.
Jag tror de kommer att lyckas vända trenden, och mitt eget besök på mellanstadiet på Vimarskolan i veckan, där jag pratade om entreprenörsskap med en grupp lärare, var mycket givande.
Lärarna ska försöka göra verklighet av skolplanens "entreprenöriellt lärande" och det är mycket spännande. Jag kommer tillbaka till skolfrågorna i en kommande blogg.

Den andra bollen är knepigare. Den handlar om socialnämndens mycket stora underskott, delen som härrör från gamla socialnämnden. Det handlar om placeringar i institution och familjehem i första hand.
I lördagens Vimmerby Tidning sa ordförande Elisabeth Lago-Nilsson att hon trodde antalet placeringar var följden av indragning av förebyggande resurser till Bubblan och fältassistenterna.
Förmodligen har hon tagit del av den analys som så småningom kommer att redovisas bredare.

Ska man ha en verksamhet av typen Bubblan eller med fältassistenter så måste man kunna redovisa resultat. Det ska vara svart på vitt och det ska vara återkommande rapporter. Jag upplevde att det inte fanns sådana när vi behandlade innevarande budget.
Istället var det knappast någon som kunde vittna om Bubblans eventuella positiva effekt.
Det räcker inte med att säga "många familjer kommer dit". Vi vill veta hur många, hur många som blev hjälpta, hur många som inte behövde placeras, etc. Vi vill veta hur den kommunala sociala verksamheten lyckas. Inte lätt, men det går om man hittar systemet.
Det är samma sak på integrationsområdet, arbetet med våra invandrarfamiljer. Hur lyckas man, hur många kommer till studier, kommer till jobb, startar eget, flyttar? Enkäter? Görs det något?

Det är överlag få rapporter i verksamheterna, åtminstone sådana som följer begäran om anslag.
I budgetarbetet inför 2014-2015 så kommer kravet på detaljrika redovisningar med mätningar utifrån satta mål att öka. Analyserna måste baseras på något, nya pengar eller förändrade budgetförhållande måste grundas i något. Kostnadsjämförelser med andra i kommungruppen är självklart.
I den konkurrens som råder om pengarna måste politiken ha rejält på fötterna för att vara säker på att prioritera rätt.

Självklart kan alla se att om man kan bedriva förebyggande insatser hemma hos familjerna, eller rådgivning hos fältassistenter eller en familjeenhet, så kan den finansieras om man slipper placera. Placeringarna i familjehem och på instiututioner är extremt dyra. Man får mer för pengarna med insatser på hemmaplan.
Om socialnämnden anser det är receptet hoppas jag man anger det, samt budgetmedel, verksamhetsmål, hur den ska se ut, uppföljning, etc.
Ett tvång är målsättning och mätbarhet.
Jag hoppas också att, när man ska redovisa sin analys i kommunstyrelsen, man jämfört med andra kommuner.
Rimligtvis finns det en fem-i-topp-lista bland landets 290 kommuner, kanske till och med i  kommungruppen med likartade förutsättningar, där man har de vinnande recepten, de vinnande verksamheterna som både bär sig ekonomiskt och ger bäst humaneffekt.
Det är inte nödvändigt att Vimmerby kommun uppfinner allt från början.

Den stora frågan är inte om det finns pengar, för det finns pengar. Mycket pengar. Cirka 740 Mnkr i skatteintäkt plus en mängd taxor och avgifter.
Den stora frågan är istället hur man bäst använder dem och får störst effekt av dem.
Varje kommunal verksamhet måste kunna visa den effekten om verksamheten ska få fortsatt anslag i sin budget.
Jag hoppas att socialnämnden i sin analys kan komma fram till hur pengarna man får i sin budget gör bäst nytta. Och att man kan visa det i uppföljningar.

Nu: Depåstopp och konsolidering

Vad händer dig när du presterat under stress, press och under tidsnöd en längre tid?
Blir du sjuk? Förkyld...?
Ofta kommer sådant ifatt när man känner att man är i mål och kan börja pusta ut.
Ungefär känns det så i kommunen nu.
Vi har nått ett etappmål och det finns ett stort behov av att pusta ut, varva ned.
Kalla det gärna: kommunal konsolidering.

I januari 2011 påbörjade vi i Vimmerby kommun en förändringsresa som är ständigt pågående, ständigt närvarande men som har ett antal depåstop.
Vi öppnade upp mandatperioden med en hearing kallat "Greppet"; En rad olika förändringar skulle till; , vi skulle vända upp ekonomin från minus till plus, vi skulle förändra vår investeringsbudget så att den innehöll enbart investeringar och inte drift, vi skulle se över och ompröva ledande befattningshavare, projekt och verksamheter, vi skulle tillsätta en konsultutredning om ekonomi och styrmodeller, vi skulle mäta av och jämföra oss med andra kommuner med samma struktur, vi skulle aktivera oss mer i regionala sammanhang, vi skulle kunna mer, ha större insikt i nämndernas ekonomiska förutsättningar, etc.
Inte minst var Vimmerby kommun dåligt positionerad i olika rankinglistor; näringsliv, skola, äldreomsorg. Antingen var vi för dyra, hade för låg kvalité eller så saknade vi förtroende hos de vi var satta att tjäna.

Jobb, jobb, jobb - ut på förändringsresan igen med nya tag!
Själv åkte jag ut på Lyssnarresor till näringslivet och kommunens företagare. Det blev en hektisk tid, mycket negativ kritik mot kommunens både politiska och tjänstemannamässiga hantering, och samtalen blev många.
Inne i huset var frustrationen stor.
Var fanns drivet?

Därefter ett nytt depåstopp.
Depåstoppet innehöll diskussion kring en organisationsutredning UNIK Resurs genomfört och som innehöll kritik mot den politiska kulturen/strukturen som rått sedan flera år, mot tjänstemännens inställning och bitvis bristande kompetens, kritik mot invanda och ineffektiva ledningsstrukturer, och förslag på omedelbara förändringar.
De togs av fullmäktige.
Alla gasade upp och...

Ut på banan igen och nya varv i förändringsarbetet!
Chefer slutade, konsulter kom in, nämnder organiserades om, medarbetare fick andra huvudmän, tjänster försvann, nya medarbetare behövdes eftersom det var nya frågor kommunen behövde ha kompetens i, etc.
Transparensen skulle ökas, medborgarnas inflytande likaså, dialogen skulle förbättras vilket för egen del innebar denna blogg, brevlådan visslaren (whistle blower) och Lyssnarresa ut bland kommunens medarbetare.
För kommunadministrationen innebar det ny informationsavdelning och snart en ombyggd entré med ett större kund- och gästfokus.
Och så ska vi inte glömma en ny hemsida, som snart kommer att bli ännu bättre.

Nu depåstopp igen. Precis nu.
För nu är alla pusselbitar vad avser nya medarbetare på plats och senast vid årsskiftet har också alla påbörjat sin anställning i kommunen.
Vad innebär då detta depåstopp?
Jo, konsulterna ska fasas ut, politikernas långsiktiga visionsdokument ska beslutas, ett nytt ekonomiskt styrsystem ska implementeras, resursehovsfördelning istället för anslagsfinansiering, tydliga spelregler mellan tjänstemän och politiker, identifiering av frågor i den ljusa samarbetszonen där vi är överens om hur vi ska fungera, teamwork, brett inflytande, gemensamma mål, regelmässiga avstämningar, återkopplingar och respekt för budget och resurser.

Konsolidering! Ett bra namn på det depåstopp vi är i nu fram till en bit in på nya året.
Vi måste stanna upp, fasa ut och fasa in, ge organisationen tid att sätta sig.
Konsolidering är en lugnare period.
Då finns inga krav på tillväxt. Eller riktigare; kraven på ordning och reda och stabilitet är viktigare än tillväxt.

Vad händer i nästa fas av förändringsresan, för det är väl ständiga förbättringar vi arbetar med?
Jo, nu ska politiken lämna läsglasögonen och skaffa sig en kikare.
Man ska försöka spana in i framtiden och lägga mål för vad Vimmerby ska utvecklas till.
Det är svårt, för vi känner att vi ligger efter.
Bland annat med Översiktsplanen som ska uppdateras vart fjärde år men som i kommunen legat still sedan 2007. Nästa år ska det arbetet påbörjas igen.

Men några saker kan jag personligen se  (nu när organisationen konsoliderar sig) som arbetsuppgifter resten av mandatperioden, till nästa depåstopp:

1) Vi kan se att våra nya bostadsområden kommer innanför den nya yttre ringled som kommer att gå från Krönsmon till Hörestahult. Det innebär förslag på bland annat nya bostadsområden.

2) Vi kan se att efter Krönsmon kommer ett nytt industriområde på andra sidan Hörestult, där den nya ringleden har en ände.

3) Vi kan se att vi måste öka takten i arbetet att ge minst 90 procent av kommuninvånarna tillgång till fiber, bredbandsuppkoppling. För oss är det den viktigaste landsbygdsfrågan.

4) Vi kan se att vi måste planera noggrant om inom kost och äldreomsorg för att möta det ökade antalet äldre, både vad avser boende för funktionshindrade äldre som boende för friska äldre.

5) Vi kan se att vi måste skapa en bra uppväxt för våra barn, så att de har det i minnet när de som välutbildade och nyblivna småbarnsföräldrar funderar på att flytta hem igen. "Tillbaka hem till Vimmerby" (se fotnot) måste bli ett alternativ för våra utflyttade ungdomar och då måste vi ha en hög kvalité i barnomsorg och skola, likväl som i kultur- och fritidsaktiviteter. Här finns mycket inom begreppet "attraktionskraft" som också landar i en vacker och ren miljö, trygghet på gator, tolerans.

6) Vi måste skapa förutsättningar för nya politiker. Det behövs en kraftig föryngring och kompetenshöjning, och inse att ideellt arbete har en gräns; människor ska inte förlora i levnadsstandard för att de väljer att bli kommunpolitiker. Det måste bli attraktivt att delta och tjäna samhället.

7) Vi måste skapa valmöjligheter, inte bara för invånarna utan också för de kommunalt anställda. Konkurrens driver saker framåt.

Fotnot: "Tillbaka hem till Vimmerby" är ett begrepp, ett mål som jag vill lansera och skapa diskussion kring framöver.
Om målet är att få våra unga att flytta hem måste vi prestera en bra uppväxt, så att de vill att deras egna barn också ska växa upp här. Vi har väldigt mycket som talar för oss. Ett idéarbete på tvären i hela kommunen kan bli starten. Jag återkommer med ett initiativ.

Positiv medicin mot november-depp...

Jag har svårt att se någon nytta med november...
Vilken bedrövlig månad!
Regn, rusk, kylig blåst, dimma, fukt och växter som tappar livet...
Det bästa med november är att vintern närmar sig, med klar himmel, torr kyla och soliga dagar på isen! Ja det är skillnad det!
Mötet i fiskeklubben förra helgen gav datum på vinterns pimpeltävlingar och nu får man, åtminstone i tanken, tänka sig härliga dagar på pimpelisarna!
Känner mig genast lite bättre, lite mer positiv!

För att bättra på den positiva energin ska jag försöka samla ihop allt som just nu är väldigt bra i Vimmerby kommun.
Vi bygger!
Vi bygger en ny efterlängtad förskola i korsningen Bysjövägen-Lundgatan.
Åbro bygger ut sitt fina bryggeri för  miljontals kronor. Och samtidigt läggs det fjärrvärme upp till nya industriområdet Krönsmon, där tomter redan är sålda och där det kommer att byggas redan om ett år.
På Östra Ceos ska en ny fastighet börja byggas redan i april, då vi lovat ha klar tomten, och det är privata krafter som kommer att starta upp.
Vi planerar att bygga ett omsorgsboende på Circusplatsen med start i vår och det kommer sannolikt också att dra med sig en delvis ombyggnad av Lundgatan, för att mata in trafik till omsorgsboendet.
På tal om Lundgatan; Folkets Parkrondellen kommer denna månad att få lampor. Rondellen är långt ifrån klar, det ska bli mer i den.
Arla bygger till för 200 miljoner kronor. Ett ytterligare indunstningsskepp, ett tredje, som möjliggör för Arla att köratindunstningen 24 timmar om dygnet.

Finns det något som skapar en sådan framtidstro i en kommun som nybyggnationer? Knappast. Och räknar man samman allt som planeras de kommande åren så hamnar vi på investeringsnivåer mellan 1,0 och 1,5 miljarder kronor.
Störst är Vimmerby Energi och Miljös nya stora kraftvärmeverk på Tallholmen. Det kommer att hamna runt 350 miljoner kronor i investeringsvolym och man kör igång så fort alla tillstånd är givna.
En annan stor byggherre i kommunen är Astrid Lindgrens Värld. Den nya Emilmiljön börjar ta form (gå gärna förbi och titta) och den planeras stanna på 100 miljoner kronor.
Samtidigt planerar ALV för nya, framtida satsningar som är mångdubbelt större.
Det kanske inte är så dumt att stanna upp någon minut och fundera på vad Vimmerby hade varit utan Astrid Lindgrens Värld? Med den konkurrens som råder om jobben har arvet efter Astrid Lindgren fått en ökad betydelse för kommunens utveckling.

Vad kommer sedan? Vimarhem, vårt välskötta bostadsbolag, planerar nya byggnationer och min förhoppning är att man ska satsa på boende för seniorer, s.k trygghetsboende. Risken för framtida vakanser är minimal.
Nya bostadsområden planeras för att unga familjer ska kunna förverkliga sin villadröm.
Ny strandskyddsplan har tagits för att visa var vi tycker att framtida strandnära boenden kan ske. Det lär finnas 350 sjöar och gölar i kommunen så plats vid vattnet borde kunna ordnas...
Vi vet också att privata entreprenörer och byggherrar gjort förvärv som kommer att inebära fler byggnationer i näringslivet.

Sammantaget snurrar hjulen i Vimmerby nu. Arbetslösheten är under både rikssnitt och länssnitt men ändå för hög.Kommunstyrelsen vill därför se en ny, aktiv arbetmarknadsenhet efter årsskiftet som tar bredare grepp. Arbetslöshet och utanförskap ska bekämpas, vi måste hitta framgångsrika vägar för detta.

Vid november månads fullmäktige behandlas Alliansens vision "Världens Bästa Vimmerby 2022".
Den är kortfattad och övergripande.
Den ska förnyas vartannat år med nya visioner och idéer.
Viktigast är att den fungerar som styrmedel för nämnderna. Med hjälp av dessa övergripande mål kan de sätta egna mål i verksamheten. Det är ju i nämnderna jobbet görs.
Visionen är också grunden till vår budget 2014-2015. Arbetet påbörjas i januari.
Jag är säker på att många kommer att säga att mycket fattas. Och det gör det säkert. Det har varit svårt att greppa allt. Men förhoppningsvis är Visionen ett levande styrdokument som hela tiiden ska bli bättre.

Ett annat fokus som nu måste till är på kommunens Översiktsplan (ÖP). I den brandkårsutryckning vi fick göra i kommunledningen 2011 och 2012, för att få ordning på ekonomi och organisation, har den kommit att prioriteras ned.
Vuxenskolans projektledare Ingrid Blank har gjort ett stort jobb med lokala utvecklingsmöten i de mindre tätorterna. Nu måste vi samla in allt.
Miljö och Byggnämnden äskar nu pengar till att anställa en ny arkitekt, som på två års sikt ska skolas in och efterträda nuvarande stadsarkitekten, som närmar sig pension.
Vi tycker att arbetet med en ny övergripande ÖP är ett bra sätt att lära känna kommunen och skolas in i stadsarkitektrollen. Kanske omfattande också Hultsfreds kommun?
Kommunstyrelsen kommer att behandla frågan i slutet av november.
Ett ÖP-arbete är en spännande process där i princip alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att säga sitt och påverka. ÖP-processen är verkligen ett bra exempel på demokratisk förankring.
Förhoppningsvis ska detta arbete komma igång under första halvåret 2013.