Lokala näringslivets kraft

Vimmerby kommuns näringsliv har hittills klarat sig bra!

Peppar peppar… 2013 beskrivs ju som djupdalen i lågkonjunkturen och ska man döma av börsen, som ligger sex månader före i regel så bör konjunkturvändningen komma senast i augusti-september. Börsen går ju som tåget just nu.

I Vimmerby är vi välsignade med en bra livsmedelsindustri; Åbro, Arla, Frödinge och Håkans Glada Grisar, Skäfshults ägg med flera. Alla drar sitt strå till stacken och Åbro är väl den stjärna som lyser klarast nu med sin stora utbyggnad och kapacitetsökning. Ska bli roligt att följa bryggeriet och deras exportexpansion över världen åren framöver!

Arla lyser också starkt, allt mer pengar satsas i Vimmerby och på min önskelista står att Arla lokaliserar hit fler av sina verksamheter; förpackningar exempelvis, eller administration.

Frödinge har haft det tufft några år, men det sägs att man är på väg att vända och att man ser fram emot 2013. Ska boka ett besök där under våren och lyssna av. Stämmer ryktet att man nu ökar igen så är det ju väldigt roligt.

Håkan har byggt nytt slakteri på gården och de Glada Utegrisarna skapar nya jobb. Håkan är bara ett exempel på matentreprenörer på landsbygden som kan växa i Vimmerby kommun. Här har också Astrid Lindgrens Världs matsatsning bidragit.

Skanska husproduktion ”Bo Klok”  i  Gullringen tuffar på. Där har det tagit ny fart med nya innovativa moduler som kan fortsätta skapa jobb i Gullringen.

Ljunghälls satsar utomlands men också i Södra Vi. Fortlöpande investeringar i miljonklassen gör att man ser Södra Vi-fabriken intakt långt in i framtiden.

All småindustri i Vimmerby fungerar också bra. Också Storebro fick en lösning även om ett 50-tal jobb försvann. Jobb som kan komma tillbaka om Storebro lyckats i sina utvecklingssatsningar.

Vi ska heller inte glömma bort att väldigt många i Vimmerby kommun arbetspendlar i regionen: IKEA-fabrikerna i Hultsfred har en mycket stor del arbetskraft boende i Vimmerby, Totebo Industrier i Västerviks kommun likaså, för att inte tala om Västersviks sjukhus, skattemyndigheten etc.

KLT:s satsning på stråket Västervik-Vimmerby-Hultsfred med timtrafik av bussar har lett till en förbättrad arbetspendel, till stor nytta för arbetsregionen. Den lokala arbetsmarknaden runt Vimmerby får nog betraktas som ett område med en radie av sex mil.

När vi studerar arbetslösheten ska vi veta att 92-93 procent har jobb eller studier. Givetvis är det inte nog. Kommunen är en stor arbetsgivare men kan inte skapa de privata jobben. Men vi måste fortsätta arbeta för jobbens tillkomst och det kommunen kan göra är att skapa förutsättningar för vårt näringsliv:

-          Infrastrukturen som väl utbyggd ger ökad möjlighet till arbetskraftpendling.

-          Exploateringsmark; två områden görs i ordning nu, ett ytterligare planeras.

-          Effektiv myndighetsutövning; kommunens myndighetsutövare rankades på 14:e plats i landets av de som kommit i kontakt med dem. Bra, mycket bra. Men vi kan bli ännu bättre.

-          Bra samverkan: precis som näringslivet emellan kan kommuner emellan samverka för en bättre arbetskraftsregion.

-          Bredband – nästa stora näringslivssatsning i Vimmerby är fiberutbyggnad i hela kommunen.

-          Kommunikationer; företagsfrukost, näringslivsråd, industriråd och nu Nyhetsbrev. Regelbundet ska vi kommunicera och föra dialog i förbättringsarbetet.

-          Effektiv kommunadministration och kommunal ekonomisk hushållning; näringslivet mår bra av god kommunal ekonomi, bra barnomsorg, bra skolor och bra äldreomsorg.

Vimmerby kommuns näringslivsenhet har nu fungerat i två år, först med en medarbetare och därefter med två medarbetare. Vi behöver se över om vi ska förstärka när vi behandlar budgeten för 2014-15, näringslivsarbetet måste hela tiden utvecklas och det finns hur mycket arbetsuppgifter som helst.

Slutligen:

Grattis Carolina Leijonram till att vara en av de 100 viktigaste kvinnorna i den svenska välfärden. (Tidningen Dagens Samhälle)  Jag är glad och stolt över att få jobba med dig och att du jobbar hos oss i Vimmerby kommun!

Bra bokslut. Nu fokus på nya lösningar!

På tisdag presenteras bokslutet 2012 för kommunstyrelsen och sannolikt blir man mycket nöjda. Plus 44 miljoner kronor.

Men det innehåller två överraskningar jämfört med budget:

-          Ett osedvanligt stort överskott i finansen på 26 Mnkr, där AFA-pengar (återbetalning av  tidigare inbetalade sjukförsäkringspengar) står för den största delen.

-          Det stora underskottet i gamla socialnämndens verksamhet på 18,5 Mnkr.

Man kan givetvis undra om vi inte har förmåga att budgetera, men AFA-pengarna var okända vid budgettillfället, åtminstone för mig, och att förutspå placeringar inom socialen är värre än att spå väder.

Nämnderna går 21 Mnkr back, och det betyder att det finns avvikelser mot budget i vår verksamhet. Så även om vik är nöjda med plusset längst ned, så har vi ett stort arbete att göra i verksamheten. Det känns skönt att ledningsgruppen idag är ett kollektiv som hjälps åt, det behövs samlade krafter.

Kunde vi förutspå de ökade sociala kostnaderna i budgetarbetet?

Man kan vara självkritisk och säga: om ni tar bort den förebyggande verksamheten så blir det fler placeringar. Och det ligger en del i den kritiken, som vi givetvis måste ta till oss.

Nu är inte förebyggande arbete hela lösningen, men sannolikt har det en stor påverkan. Med bra förebyggande arbete kan man vända en trend hos en människa eller familj, eller åtminstone stoppa upp den, fördröja den eller få den att ta en annan riktning. Att försöka lösa det mesta på hemmaplan är avsevärt billigare än placeringar. Vi måste därför öka fokuseringen på förebyggande och vi har knappast tid att vänta på budgeten 2014 utan måste ta tag i det direkt. Socialnämnden och dess förvaltning arbetar sedan en tid intensivt med frågan.

Men en annan del av sanningen är att placeringar ibland är helt nödvändiga. Vimmerby kommun har fått flera inflyttade familjer (utöver de vi redan har bosatta här) med sådana problem att omhändertaganden och placeringar blivit akuta.

Det är naturligtvis anmärkningsvärt om andra kommuner i sin tur hyr lägenheter i Vimmerby åt sina behövande, och därmed också överlåter hela den sociala kostnaden på oss. Så har faktiskt skett i ett fall där den andra kommunen hyrde första månaden för att därefter släppa över kostnaden på Vimmerby. Självklart uppmärksammar vi detta och tar kontakt med den aktuella kommunen. Men då är redan ansvaret hos oss…

Det kanske låter krasst och hårt men tittar men skarpt på siffror i en resultaträkning så ser man avvikelser och vill ta tag i dem. Ser man till det humana är det givetvis bra att det finns hyresvärdar som också hyr ut till socialt behövande, som inte klarar betala sin egen hyra. De ska också ha någonstans att bo. Men det skulle inte hålla i längden om inte kommunerna solidariskt tar hand om sina egna medborgare, utan ordnar boenden åt dem i andra kommuner.

I Vimmerby finns inga hemlösa. Det finns inga barnfamiljer som vräks från sin bostad på grund av sociala problem. Det finns inga barn som inte får socialbidrag enligt riksnormen – dock finns det givetvis föräldrar som använder barnens pengar till missbruk och egen konsumtion och det gör att barnen kan bli socialt utsatta, självklart.

Den gamla socialnämndens verksamhet är en stor utmaning och därför har jag gjort ett antal lyssnarresor i verksamheten, och fler blir det. Problemet är väl att jag inte har den grundkompetens som krävs för att analysera professionellt. Jag får utgå från den bild jag ser, det jag hör och analysera med lite sunt förnuft i botten. Och jag måste säga, med ovan reservation: jag kan inte se att något i systemet är direkt fel, att medarbetarna jobbar fel, är oengagerade eller överbemannade. Det jag ser är ett hundraprocentigt engagemang för att hitta lösningar på våra problem och därför har jag stort förtroende för att förvaltningen och nämnden ska hitta långvarigt hållbara lösningar.

Fokus måste vara på att få ned antalet placeringar på institution, att få ut hjälpen i lokalsamhället i tidigt skede och att ha väldigt nära samverkan. Samverkan finns idag vid sammanträdesbordet, men hur mycket verkstad blir det av det? Det är en fråga som sysselsatt mig.

Räcker det till exempel med en kurator på varje skola eller behövs det också andra resurser? Jag tänker väcka frågan om placering av sociala handläggare, dagtid och heltid, på Vimar, AL och Gymnasiet. Lärare måste få tid till undervisning, elever vars liv och familj är i harmoni måste få möjlighet att tillgodogöra sig studierna, och de barn som saknar balansen måste få hjälp tidigt.

I vissa fall räcker kuratorn inte till. I vissa fall är det egentligen en social handläggare som behövs för att med barnets hjälp ringa in hela familjens problem och komma tidigt in.
Det är inte alldeles självklart att socialnämnden ska budgetera hela kostnaden.  Som jag ser det är det till gagn också för skolan. Jag ska väcka frågan om ett tydligare samarbete social-skola, ett samarbete som inte bara är möten utan också handgriplig verkstad ute i verksamheterna.

 För mig finns det ett antal fokusfrågor just nu. Som ni förstår finns det tusen och en uppgifter för en styrelseordförande i konglomeratet Vimmerby kommun med 1.300 anställda, men det är också bra för uppgifterna hänger som ballonger i taket och man kan lätt identifiera och plocka ned en och en.

En ballong som nu är nere är givetvis nya demens- och äldreboendet. Vi har följt arbetet en tid och nu blir det ännu viktigare när det blir skarpt läge.

En annan ballong som jag ska plocka ned till kommunstyrelsen inom kort är frågan om den kommunala maten. På tisdag får vi ”kostutredningen” presenterad på kommunstyrelsen och där  får vi ett bra utredningsmaterial som beslutsunderlag.

För egen del ska jag försöka räkna på ”så många tillagningskök som möjligt”, där vi väger in kvalité i vid bemärkelse, men också transporter och givetvis ekonomi.

Nästa steg i processen är att komma närmare ”lokalt producerat”. I dag betyder det ungefär 60 mils omkrets och jag tror inte att det är så gemene man tolkar begreppet. Men problemet är logistiken. De mindre lokalproducerande livsmedelsproducenterna klarar inte alltid leveranssäkerheten till en så stor verksamhet som kommunen. Detta måste vi finna lösningar på. Vi måste också hitta sätt att slippa köpa baslivsmedel från hela världen, om det finns producerat nära oss. Det kan vara en större nöt att knäcka men jag har lärt mig att det mesta går.

Summa summarum: stort fokus nu är sociala kostnader, vård och omsorgsboende och kommunens matproduktion.
Men med den erfarenhet jag skaffat mig vet jag att ett par ballonger lossnar av sig själv och träffar en i huvudet när man minst anar det.
Tur att de flesta är mjuka…

Fortsatta studiebesök hos socialen

"Stunden här kan vara den viktigaste i livet."

Så säger en av två arbetsterapeuter och vägledningscoacher som finns på Social Rehab i Vimmerby kommun.

Som ni förstått fortsätter min Lyssnarresa i den sociala omsorgsvärlden i  kommunen och det är otroligt spännande varje gång. Det finmaskiga skyddsnät som blivit en del av den svenska modellen finns verkligen och det består inte enbart av ekonomiska bidrag, utan också av väldigt mycket självförtroendeträning, social träning och uppmuntran.
Social Rehab och Bryggan 2 fick besök av mig redan förra veckan men jag har inte hunnit summera förrän nu.

Hit kommer människor, från unga till övre medelåldern, män som kvinnor, som har försörjningsstöd, är utförsäkrade eller aldrig varit i A-kassa eller i jobb.
De är helt enkelt tvingade att gå hit eftersom de enbart lever på försörjningsstöd och behöver hjälp för att ta sig vidare.
Det är ungdomar och invandrare som ännu inte varit ute på den svenska arbetsmarknaden, och det kan vara människor som varit länge i sjukskrivning.
Lokalerna ligger i Focushuset och är mycket ändamålsenliga.  Här finns det rum för samtal, för umgänge och för att utföra det intresse man har; till hjälp finns dator, symaskiner och också viss möjlighet till snickeri.

Man väljer utifrån i vilken form man är i, och vilket intresse man har.
Hit får man komma i 7-8 veckor, inte mer. Under den tiden har man haft många vägledningssamtal och syftet är helt enkelt att få ut brukaren på arbetsmarknaden, med eller utan bidrag.
Några kan vara långt ifrån arbetsmarknaden, andra nära. De som är långt ifrån kan ha blivit apatiska, vänt på dygnet och ligger hemma i sängen halva dagen utan att ta sig vidare.  Då får de  räkna med att bli hämtade av kommunens medarbetare.
Andra kan ha nått längre på trappstegen och då kan Bryggan 2 hjälpa till att ordna praktikplats.
Det är hela tiden individuell vägledning och målet för alla inblandade är att personen ska nå arbetsmarknaden; som praktikant, som lönebidragsanställd, eller som anställd fullt betald av arbetsgivaren.

Vissa når aldrig arbetsmarknaden. Eller står långt ifrån den. Invandrarkvinnorna till exempel. Ofta får de komma  efter att mannen passerat. För många är Social Rehab guld värd och många som varit där vill gärna fortsätta hålla kontakten. Men de har väldigt svårt på arbetsmarknanden.
Ett spännande besök hos tre mycket entusiastiska och kunniga medarbetare, som lärde mig mycket om sin verksamhet. Nästa gång ska jag försöka stanna längre än 1,5 timme för jag tvingades gå när vi började prata om ”socialt företagande”. Här såg entreprenören i mig en fantastisk utmaning att ta sig an, men i min roll idag är det omöjligt.  
Men utmaningen kommer inte att försvinna. Snarare växer behovet.
”Socialt företagande” ger en hel del tillbaka till många: företagaren får jobba med en stor utmaning, att driva och sälja produkterna, medarbetaren som har sitt försörjningsstöd som lön, får testa på ett riktigt jobb och lära sig en yrkesroll, och kommunen får en perfekt sluss till meningsfull sysselsättning


START FÖR BUDGETARBETET

I veckan fick kommunstyrelsen planeringsförutsättningarna för budgeten 2014-2016. Nu startar budgetarbetet med en rejäl hemläxa på drygt 100 sidor, ”Greppet 2.0”.
Den minnesgode minns 2011 då vi genomförde en ”hearing” i plenisalen med förvaltningscheferna för att få grepp och insikt om ekonomin.
Nu har den nya ledningsgruppen tagit initiativet och taktpinnen och redan gjort Greppet 2.0, d.v.s.  samlat all info som vi behöver inför fortsättningen.
Mycket bra och jag blev väldigt glad över att se hur man nu tar initiativet i processen.
För det är tjänstemännen som ska göra det. Vi politiker ska stå för visioner, strategiska och mätbara mål som ska leda till prioriteringar.
Verksta´n fixar tjänstemännen och det känns mycket bra att man är på banan med ett så bra material.
Jag kommer tillbaka till Greppet 2.0 under våren, och också berätta om det löpande budgetarbetet.

¨Punkt och slut¨, skrev Vimmerby Tidning...

Jag tycker VT-debatten om kommunens fortbildning är bland de märkligaste mediedebatter jag úpplevt.
En slarvigt och felaktig artikel, som tidningen inte rättar utan istället berättar om felaktigheten en gång till och därefter skriver "punkt och slut" helt i den anda av makt man brukar, förgrenar sig i flera frågor:
- Ska man fortbilda offentligt anställda?
- Ska de få ha kursen på ett konferenshotell/kurshotell?
- Ska den får kosta pengar, typ 6.240 kronor per person?
- Ska kostnaden beskrivas som den faktiska eller ska vi ta med en eventuell framtida kostnad också?
- Ska utbildningsföretagets årsomsättning räknas in?
- Ska vi fortbilda kommunanställda alls? Kanske vi ska ha så dåligt utbildade medarbetare som möjligt?
- Och är kommunanställda verkligen värda en fortbildning?

En så illa underbygd "kampanj" var länge sedan jag såg och jag hoppas att tidningens redaktionschef Alf Wesik och chefredaktör Bengt Ingmarsson tar en funderare över hur fortbildningen ska fungera på den egna redaktionen. Lokaltidningen,vill ägaren,ska vara en allmän angelägenhet och den är viktig för bygden, då bör vi också kunna förmedla när vi tycker den agerar fel.
Att jag vågar skriva detta, som "kommunens högste ansvariga politiker" som tidningen beskriver  mig, undrar ni?
Ja, jag tar mig den friheten. Jag tar gärna kritik och är för det mesta glad över när man upptäcker felaktigheter som vi får chans att rätta till. Men i min uppgift ligger också att rätta till.
Jag kan omöjligt se tidningen trycka till en alldeles korrekt upphandling med taffligt utförd journalistik.

Jag var kort i min rättelse i VT i lördags.
Skälet var att jag ville de skulle publicera den snabbt, ha plats för den.
Men alla vet nog vid det här laget vilket arv vi hade att ta över.
De pensioner de tre kommuncheferna före Leijonram fick var på nära 6 Mnkr. Den sista, den till ekonomichefen, fick de tre politikerna i KS arbetsutskott ej ansvarsfrihet för. Man hade tagit beslut man inte fick.
De tre kommuncheferna la fram ett förslag på avtalspensioner på 21 Mnkr, vari deras egna också låg.
Dessa avtalspensioner lider kommunen av ytterligare några år. De ges alltrså till medarbetare som pensionerats i förtid, finns hemma och inte producerar något åt kommunen.
Som ändå får betala.

Vi ärvde också Industriavtalet, som ger industrin  lägre avloppstaxor på ca 6-7 Mnkr per år (2012), dessa tas ut skattekollektivets kassa.
Dessa avtal löper till 2018.
Vi ärvde också en andrahansuthyrning av Vimmerby Tidnings gamla tryckerifastiget, ett avtal till 2025 tror jag och detger 2012 ett underskott på 600.000.
Vi står med Karlbergsfastigheten till det facila priset på 12 Mnkr, det ska driftas även när det är tomt.
Listan kan göras längre.
Inte nog med att vi behöveruppfylla statens krav på 2 % överskott på skatteintäkten, ca 15 Mnkr, så ska vi börja vår budget med minus enligt ovan.

Som alla säkert förstår är jag ödmjuk inför den utmaning vi ställs inför, och det är tydligt att vi behöver mycket dugliga medarbetare över hela linjen i kommunen.
Det är inte en lokaltidnings uppgift att smörja kommunens maskineri. Men det är tidningen uppgift att förmedla relevanta fakta och kolla sina fakta. Det man nu slarvade med renderade flera spaltmeter med meningslös diskussion.
För vi ska väl fortbilda kommunens anställda?