Politikens kostnad i Vimmerby

Politiken är för dyr i Vimmerby i jämförelse med Västervik beskrev Vimmerby Tidning i lördags.

Man refererade till SCB:s siffror där man räknat ut kommunens kostnad för det politiska arbetet per invånare. Vimmerbys kostnad blev då avsevärt dyrare än Västerviks.
Tyvärr lyckades tidningen inte förklara sambanden mellan invånareantal och politisk kostnad per invånare, så läsarna kan säkert tro att Vimmerby kommun arvoderar högre.
Så är givetvis inte fallet.

Nej, det är så här att Vimmerby har exempelvis 49 ledamöter i fullmäktige på 15.400  invånare. Västervik har bara ett tiotal fler ledamöter – på 35.000 invånare. Klart att de blir billigare per invånare.

35.000 invånare delar på kostnaden för en kommunstyrelse på kanske 11 personer. I Vimmerby delar 15.400 invånare på en kommunstyrelse på nio personer.

 

Frågan är om vi nått det minsta antal politiker vi kan ha för att slå vakt om demokratin?

Detta ska RDB, kommunfullmäktiges Revisions- och Demokratiberedning, diskutera under hösten och lägga fram förslag till nästa val. Jag kan tippa att man kanske går ned till 41 ledamöter i fullmäktige, skulle man gå lägre försvinner småpartiernas representation helt vilket kommer att väcka protester. Som små partier räknar jag då SD, KD, FP, MP, V som alla har mellan ett och tre mandat.
Genom valsamverkan med respektive block kan man dock nå representation.
I kommunstyrelsen idag har KD egentligen ingen plats alls av nio ledamöter, men man sitter på  en moderat plats som tillskapats till KD i allianssamarbetet. En sådan valsamverkan kommer säkert att ske även fortsättningsvis.

Om nämnderna skulle få färre antal politiker, exempelvis dagens 9-nämnder blir 7-nämnder, 7-nämnder blir 5-nämnder och dagens 5-nämnder blir 3-nämnder kan alla räkna ut att partierna bör ha rätt stort väljarstöd för att ta ordinarie platser.

Så det är inte alls säkert att det ens är möjligt för en till invånarantalet liten kommun, att komma ned i samma summa politiska kostnad som en dubbelt så stor kommun. Jämför man Västerviks kommun med en ännu större tror jag man förlorar den matchen.

Kan man då arvodera mindre?

Tror knappast det.
Politiker har egentligen bara halva sin lön – resterande tid gör man ideellt. Politik tar mängder av tid så det fordrar att man är beredd att jobba ideellt.
En ledamot i fullmäktige har 100 kronor för ett kvällsmöte på ibland upp till fem timmar. Hur mycket mindre kan arvodet bli?
Vimmerby har dock infört ett oppositionsråd på halvtid. Då kan man inte vara en för liten kommun för att arvodera ett oppositionsråd. Också en vice ordförande (alliansen) har fast arvode.
Därefter är det nämndordförandena som arvoderas fast. Mest får socialnämndens ordförande, därefter barn- och utbildningsnämndens.
Jag kan inte se att någon enda arvoderat politiker har för mycket i relation till den tid dom lägger ned. Tvärtom r timpenningen mycket dålig.

Hur ska vi då få ned kostnaderna?

Några saker RDB tittar på: färre ledamöter, sammanslagning av nämnder (redan gjort med social+omsorg, teknik och service med KS och kultur och fritid), samarbeten med andra kommuner i kommun förbund eller nämnder.
I god tid innan valet kommer RDB:s förslag att hanteras av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

 

Vackra Vimmerby - och Facebook!

Vimmerby i sommarskrud är vackert!
Kommunens tätorter har alla sin speciella charm och parkavdelningens utsättning av alla vackra växter gör pricken över i:et.
Alla ser det dock inte.

Facebook, jag vet inte om ni kära läsare tittar där regelbundet, har en tendens att inbjuda till en kakafoni av gnällighet.
På sidan "Du vet att du är från Vimmerby om..." som har över 3000 tittare knutna till sig och som administreras från Vimmerby, visas ibland rent extrem gnällighet i olika inlägg.
Det är en facebook-sida som många, utflyttade bland annat, har stor glädje av i sina nostalgiska återblickar kring bilder och annat som publiceras.
Men andra utnyttjar tyvärr möjligheten att kverulera och gnälla.

I våras var det naturparken Pipsvängen som inte var bra. varken själva parken eller namnet. Sedan kom vitsipporna. Då tyckte kverulanterna att den var bra igen...



Sedan var det Källängsparken; man klagade på det gula huset, hur fult det var. Det hjälpte inte att man visste att kommunen planerade göra i ordning huset; gnället ska ändå framföras.

Nu, när huset är fantastiskt fint, när toaletterna är byggda och allt prydligt och vackert råder tystnaden.
De som tidigare gnällde är tysta, det skulle vara för mycket begärt att ge kommunen beröm...



Senast gnälldes det på parkarbetarna, på för sent utsatta växter, på hur dåligt skött kommunens gröna ytor är, hur ogräset växer...
Förvaltningschefen på Kultur & Fritid,  Anders Eriksson, åkte direkt ut och besiktade tillsammans med trädgårdsmästaren på Näs. Och det såg inte alls så dåligt ut, berättade han.

Jamen...då åker jag väl själv ut och tittar, tänkte jag. Och fann en blomstrande centralort, blommor i överflöd både på torg och på gator. Vad var det som var så gräsligt fel...?

Syns den vackra sidan av kommunen på Facebook...?
Ja, faktum är att allt fler nu börjar förstå att FB-sidan blir väl tråkig om kverulanterna får sprida sitt budskap dag efter dag. Många hoppar helt enkelt av och lämnar sidan, som annars som sagt fyller en viktig funktion för många utflyttade.
Jag hoppas att de också hittar till kommunens hemsida där vi fortlöpande publicerar nyheter.


I snart två år har vi i kommunen arbetar med "helheten", som någon efterlyste. Under hela arbetet har det beskrivits i denna blogg och också i lokaltidningen. Ändå efterlyser någon "kommunen måste jobba med helheten" - uttrycket "...slå in en öppen dörr" har därmed fått innebörd...

"Vackra Vimmerby-projektet" har pågått sedan jag skrev förslaget i en promemoria för snart två år sedan. Önskan var just att skapa en helhet i kommunen.
Vi skulle låta en duktig landskapsarkitekt rita upp kommunens tätorter och sedan plantera och ordna efter den ritningen.
Den första tävlingen är avgjord, i vintras valdes tre byråer ut. (Hur har man kunnat missa detta...?)
Dessa tre tävlingsbidrag visas på biblioteket och i september ska kommunstyrelsen välja ut en byrå som sedan ska sätta sina idéer på papper. Dessa idéer ska förankras ordentligt bland medborgarna i en bred informationskampanj.

Vid nyår tar Parkförvaltningen in en ny stadsträdgårdsmästare på halvtid. Det har man sökt budgetmedel till. Med den personen som tillskott till vår förvaltning, och med en rad idéskisser från byrån, har Vimmerby alla förutsättningar att bli just "Vackra Vimmerby".
Vi får förhoppningsvis besökare som kommer hit enkom för att titta på vår stad och kommun, och vi får en befolkning som är stolt över sin kommun.

Om Visionen är sådan, och allt blir så bra som vi hoppas, kommer kverulanterna sluta gnälla då...?
Tror jag inte, det kläcks väl en och annan mygga i Stångån framöver och om den kommer in mot stan står det säkert på Facebook, att det är kommunens fel...
Men vi andra, vi som gläds över det vi har, kan kanske glädjas ännu mer över vår vackra stad och kommun åren framöver när Vimmerby förskönas ytterligare.

Förslag att utreda fabriksnära reningsverk i Vimmerby

/Följande är ett förslag som behandlas av kommunstyrelsens presidium i augusti/

 

Vimmerby kommun är inte ensam om att ha problem med lukt från sitt reningsverk. Nya reningsverk rekommenderas byggas minst 1000 meter från bebyggelse.

I Vimmerby ligger verket granne med bostadsområde, industrier, handel och riksväg.
Detta gör att toleransnivån egentligen är att lukten ska stanna innanför reningsverkets staket. Frågan är om vi någonsin kan klara det med nuvarande belastning.

Problemen med lukt har man löst på olika sätt; Henriksdals reningsverk i Stockholm flyttas rakt in i ett berg för att lukten ska byggas bort, i Ullared byggs reningsverket på en ny plats, i Lidköping försöker man bygga över hela sitt reningsverk (man tror att 55 Mnkr kommer att räcka för att täta verket som ligger mitt in ett bostadsområde och klarar en befolkning på 55.000), i Vik i Åre är verket helt nybyggt och luktar ändå  och  Simsholmens Reningsverk i Jönköping fortsätter kämpa med problemen likt Vimmerby.

Inte bara reningsverkets lukt stör boende och turister; i Malmö luktar gödselfabriken, i Helsingborg sprider Zoegas kaffedoft, Konvex vid Krutmöllan i Hästveda sprider lukter som liknas vid ”inälvorna på en ko” och i Smygehamn vill inte båtarna angöra för det luktar rutten tång.
Vi kan konstatera att näsan på oss människor fungerar som den ska.

Byggt för 90.000 personer

I Vimmerby sägs reningsverket luktat redan när det var i drift de första åren på 70-80-talet.
När man investerade på 90-talet, bland annat var Åbro med och lade stora pengar då med en egen ledning direkt till verket, så försvann lukten en tid. Men den kom tillbaka i och med Arla-etableringen och i förbehandlingen skulle Åbros och Arlas olika avfall samsas. Vi kan konstatera att det blivit värre.
Vimmerbys reningsverk är byggt för 90.000 personekvivalenter men eftersom vår livsmedelsindustri är så tung så närmar vi oss nu gränsen. Mycket mer kan reningsverket inte ta emot.
Det sägs att när balans nås i verket luktar det inte. Det är obalansen som stör. Men Åbro och Arla kan givetvis inte ta hänsyn till detta i sin produktion. Istället har VEMAB systematiskt försökt bygga bort lukten. Man redovisar arbetet med jämna mellanrum och arbetet fortskrider i detta nu.

Ständigt arbete med problemet

Jag vill i sammanhanget understryka att ingen ska tro annat än att kommunen/Vemab arbetar med problemet. Frågan vi ständigt ställer oss är hur vi kan göra ännu mer.
Vemab har samtal med de bästa av landets konsulter, man samarbetar med många andra reningsverk med samma problem och utbyter erfarenheter. Så långt är allt bra.
Men kan vi parallellt jobba på andra spår? Kan vi tänka annorlunda? Vända på steken?
Att bygga nytt reningsverk skulle kosta VA-kollektivet 100-tals miljoner. En fördubblad VA-taxa kanske inte ens skulle räcka.
Min tanke är att vi kanske ska vända på steken och se vad vi kan  göra nära de stora avloppskällorna?

Fabriksnära reningsverk?

Arla, som nyligen byggde till för 200 Mnkr, byggdee en egen mindre avloppsanläggning för att ta hand om utökningen. Kort sagt så renar man så man får rötslam separerat, kör detta med lastbil direkt till rötkammaren och släpper sedan vattenresterna till en våtmark.
Kan vi göra samma sak på Åbro?
Om vi kan bygga mindre reningsverk vid Åbro och Arla kanske nuvarande reningsverk kan vara kvar och klara det mänskliga avloppet utan besvärande lukter?
För egen del anser jag att kommunens ska samverka med de två industrierna för att få till stånd fabriksnära avloppsreningsverk som bygger på biologisk rening.
VA-taxan bygger på att alla betalar sin del, enskild som industri. Det ligger självklart i Åbros och Arlas intresse att avloppsfrågan löses, men jag anser att det är samhället som så långt möjligt ska tillhandahålla lösningarna, även om betalning sker via VA-taxan.
Kommunen måste starkt medverka, och driva frågan, så att vår framgångsrika livsmedelsindustri kan fortsätta expandera och växa. Båda har valt Vimmerby som etableringsort, det förpliktigar. Och både enskild och industri har rätt förvänta sig en problemfri VA-lösning.
Vi bör därför avsätta ekonomiska medel till utredningsresurser redan i investeringsbudgeten i augusti.

Våtmarkerna kring Stångån

Tekniken som används för exempelvis mikroreningsverk är i princip densamma som i större kommunala reningsverk. Storleken på verket växer i takt med belastningen.
Restprodukten rötslam körs med lastbil till en rötkammare, resterande tas om hand av våtmark som både Åbro och Arla har tillgång till vid sina industrier. Restvattnet skulle tvärtom kunna tillföra Stångån renare vatten än vad som rinner där idag.
Varken Åbros eller Arlas avlopp innehåller mestadels biologiska ämnen, vad jag vet, och borde vara lämpad för rening via våtmark. ”Diskmedel” och annat borde kunna avskiljas kemiskt.
Våtmarker är effektiva näringsfällor och gillas av i princip alla som vill ha  minskad påverkan på vattendrag, sjöar och slutligen också på vår sida landet, på Östersjön.
Vimmerby kommuns mångåriga industriavtal går ut under 2019. Fram till dess måste vi lösa avloppsfrågan för vår livsmedelsindustri. Stanken från verket påskyndar processen, vi bör komma igång med parallella spår redan nu.

Vemabs arbete bör fortsätta, men politiskt har avloppsfrågan flera dimensioner.

Jag föreslår därför kommunstyrelsen besluta att

1.      I samarbete med Arla och Åbro diskutera och utreda möjligheten till lokala reningsverk vid respektive industri, där våtmark kan utnyttjas i processen.

2.      Anslå 1 Mnkr i investeringsbudgeten för 2014-2015 för genomförande av utredningen.

3.      Att uppdra åt samhällsbyggnadschefen att rekrytera lämplig konsult för arbetet.

"Kosläppet" i Almedalen över...

Läsarna får ursäkta uppehållet. Att fylla 60 år innebär jobb både före och efter. Kommunalrådsbloggen fick komma i andra hand då det, förutom födelsedag, också var semester.
Det blev dock en i mina ögon härlig tillställning med många vänner, tolv timmar lång ungefär, vid mitt sommarhus Soludden och jag var, som ni förstår, mycket tacksam över att vädret var så bra.

Almedalen fick vara i år, just för att den sammanföll med mitt 60-årsfirande.
Denna politikernas Roskildefestival, eller ett ännu bättre uttryck som jag hörde i radiorapporteringen, "kosläpp", är unikt för Sverige och trots allt ifrågasättande av Almedalens existen så är detta konkret ett av de bästa tillfällena till nätverkande.
Cirka 20.000 människor besöker 2.500 seminarier, tal, möteslokaler och restauranger.
Här finns i princip hela mediasverige, också den minsta lokaltidning har nån rapportör här.
Här finns också mängder av beslutsfattare i näringslivet, i den akademiska världen, i förvaltningsvärlden. Till detta reser en mängd politiker på alla nivåer.

Jag var i Almedalen i fjol och passade på att lära mig en del om nya äldreboenden, eftersom vi stod i stånd att bygga ett i Vimmerby. Jag var på seminarier om socialt utslagna och på Linköpings universitets dragningar  bland annat. Seminarierna fyllde min dag, man åt där eller på vägen dit och man var klar till kvällen. Då kunde man välja ett restaurangbesök med några politikerkollegor eller som jag gjorde en kväll, gick till biblioteket och lyssnade på TV 4:s Anders Pihlblad som släppte en bok om moderatena.
Det var full rulle från morron till kväll och kunskapsutbytet var stort. Därför kommer jag att åka dit nästa år, åtminstonde halva veckan beroende lite på hur de intressanta seminarierna ligger.
Kunskap och påspädning på kompetensen kan man aldrig få nog av. Och jag föreställer mig att kommuninvånarna vill ha både pålästa politiker som välutbildade tjänstemän.

Bloggen i juli kommer att vara annorlunda. Jag kommer att skriva andra dagar än söndagar så titta gärna in lite då och då.
Fortsatt trevlig sommar!