tisdag 28 januari 2014

Repris på aprils företagsranking i Vimmerby Tidning idag

Vimmerby kommun jobbar aktivt med att förbättra näringslivsklimatet.
Det är därför tråkigt att Vimmerby Tidning kör 2013 års ranking som har 2012 års enkätsvar som grund, i repris.

På sin förstasida, sidan 3, kör man allt i repris som innebar rubriken att Vimmerby rasar i Näringslivsrankingen. Det är inte sant, för rankingen för 2013 års enkäter kommer inte förrän maj 2014.

Istället förhåller det sig så att vi har förbättrat oss på flera punkter enligt mätningen.
Läs gärna själv på ett antal länkar nedan:

Här ser man att ”rankingen 2013 baserades på enkätsvar 2012”.


Dialogen med företag har förbättrats: http://www.foretagsklimat.se/vimmerby/enkatfragor

Kommunen har minskat konkurrensen med företag: http://www.foretagsklimat.se/vimmerby/enkatfragor

Kommunpolitikernas attityder till företag har förbättrats: http://www.foretagsklimat.se/vimmerby/enkatfragor

Lokalmedias attityder till företag har fallit sedan 2006, nu är det omdömet med och drar ned betyget i företagsrankingen: http://www.foretagsklimat.se/vimmerby/enkatfragor

Tele och IT-nät fortsatt i botten, men det råder vi bot på nu med vårt fibernät: http://www.foretagsklimat.se/vimmerby/enkatfragor

Här lite info:
Av kommunens 1318 anställda är det två personer som konkret och på heltid arbetar med näringslivsfrågor i Vimmerby kommun. Förutom jag själv som politiker.
- Vi utökar från årsskiftet genom att införa företagslotsar (en utbildning av tjänstemän i näringslivskontakter) på varje förvaltning. Det kommer att ge ”företagskunskap” åt åtminstone 10-20 tjänstemän ytterligare,  och med det hoppas vi att dialogen ska förbättras.
- Vi har startar företagsfrukostar som varit välbesökta, numera God Morgon Vimmerby som också är välbesökt. Vi träffar näringslivet i både Näringslivsråd och Industriråd.
- Vi jobbar i Destinationsprojektet där nationella och regionala pengar kommer in i näringslivet.
- Vi arbetar med Tillväxtverket för att få nationella pengar i investeringar. Runt 30 Mnkr har kommit Vimmerbys näringsliv till del genom bland annat kommunens arbete.
- Vi arbetar nu för att skapa finansiering till en Handelsutvecklare.
- Vi har haft möte med LRF och lokala matproducenter för att gemensamt arbeta för något som vi moderater kallar ”Lokal mat - Lokala jobb”.

Arbetet fortgår. Med beskrivningar och djupdykningar i detta i lokala media så hade kanske rankingen sett annorlunda ut. Det är en sak att vi jobbar, en annan sak om jobbet beskrivs och publiceras.

En sak är klar: förutom fortsatt hårt näringslivsarbete måste vi jobba ännu hårdare med vår utåtriktade information i kommunen.

söndag 26 januari 2014

Pyser in lite luft i detta informationsvacum

Ibland tycker man sig märka ett informationsvacum bland invånarna.
Informationsvacum resulterar nästan alltid i rykten.
Dels på sociala medier, dels på stan.
Rykten kan bland annat handla om att vi betalar 35 kronor i sekunden i ränta, vilket är en överdrift med ungefär 34 kronor. Rykten kan också handla om att vi inte upphandlar som vi ska. Vilket vi gör, mig veterligen.
Ett effektivt sätt att motverka rykten är att öka på informationen. Både kommunchefen och jag har bloggar vi skriver varje vecka där vi försöker informera. Lägg därtill en hemsida som uppdateras ofta. Vi har också ett digitalt nyhetsbrev till det lokala näringslivet, vilket vi kanske ska ge ut lite oftare.
Kommunens räntor på  kom det att handla om förra söndagen. Jag ska komplettera lite. Enligt årsredovisningen 2012 ligger de långfristiga lånen på 699 Mnkr och de kortfristiga på 184,5. Mer lån togs upp 2013 och ytterligare lån – samt amorteringar – planeras ända till 2018 då vi ligger i slutspurten på fibersatsningen.

Vad har vi då för tillgångar som vi gemensamt äger?
Aktierna i Vimmerby Energi & Miljö, som ägs av kommunens moderbolag Vimmerby Kommuns Förvaltnings AB, är bokförda till 129,8 Mnkr.
Vad tror ni värdet kan vara på VEMAB, exklusive kraftvärmeverket? 2013 tror jag man redovisade en vinst på 11 Mnkr. Hela Vimmerby Energis elnät samt fjärrvärmenät tror jag skulle betinga ett avsevärt värde.
Nya Kraftvärmeverket kostar drygt 400 Mnkr och har ett bokfört försäljningsvärde på 216,6 Mnkr. Så småningom, i full drift och med den kundstock man har, kommer också den investeringen att ge en rejäl avkastning till kommunkoncernen. Bland annat ska 25 procent av Vimmerbys elbehov produceras där.
Vimarhems bostadsbestånd är intressant. Vi har inget marknadsvärde där, utan endast ett bokfört värde på 343,5 Mnkr (2012).
Frågan är då – vad bjuder marknaden för hela gamla Vimarhem, byggdes på 1950-talet.? Hela Norrgården, Sörgården och Bullerbyn (byggdes på 70-talet) plus en rad andra fastigheter? Jag tror vi har ett marknadsvärde överstigande det bokförda värdet.
Det är intressant att man på 1950-talet, när gamla Vimarhem, Stjärnhusen och Capella byggdes att man tyckte det var ett riktigt ”stolleprov”. Vem skulle ha råd att bo i dessa nya, dyra lägenheter? Och en del flyttade till och med därifrån och byggde på 1950-60-talet egna villor i kvarteret mellan Folkhögskolan och gamla Vimarhem och för all del också upp mot vattentornet. Hur kunde man ha råd att köpa en villa för 55.000-65.000 kronor?  Vanvettigt!
Samma på 1970-talet, vanvettigt att bygga Norrgården, Sörgården och Bullerbyn.
Idag är det villaägarnas stor sparkapital - och Vimarhems flerfamiljshus likaså.
I alla tider måste man investera, annars utvecklas inte samhället. Investeringsunderskottet i Vimmerby har tagits ifatt denna mandatperiod, Vimarhem har varit bra på att bygga flerfamiljshus kontinuerligt, och villatomter har funnits och bebyggts  –  däremot äldreboende, trygghetsboende, industrimark etc.  har legat efter. Det tar vi ifatt nu.
Kommunen har ett eget fastighetsbestånd, egen industrimark  och egen skogsmark  som har ett bokfört värde på 570 Mnkr.
Kommunens reningsverk är bara bokfört till 42 Mnkr men det vet vi kostar 300-400 Mnkr att ersöätta med ett nytt.
Den fiber som redan är dragen är värd 7,6 Mnkr, Här ska ytterligare investeras och enligt kalkylerna och prognoserna ska vi börja få avkastning  om 17-18 år. I marken ligger kanalisation för fiber värderad enligt nyanläggning till kanske 15-20 Mnkr.

Sammantaget har vi Vimmerbybor stora  tillgång ar som avkastar till oss. Bara bokförda värden är omkring 1,2  miljarder enligt 2012 års sammanställning (2013 inte klar ännu).
Vi diskuterar gärna lån och tillgångar i kommunen. Likt alla generationer förfasas vi när vi ska betala – 10-20 år senare säger vi, vilken tur att vi gjorde det, hur hade det sett ut annars?
En diskussion som jag tycker har högre prioritet är; vad har vi investerat i? Är det operahus, arenor, lyx och flärd? Eller nyttigheter som ingår i kommunens kärnleveranser?
Har vi lånat i tider med dyr ränta, byggt i högkonjunktur till dyra anbud? Nej, tvärtom.
Har vi lånat pengar till drift? Eller har vi en effektiv välbudgeterad drift som ger överskott till att amortera våra nödvändiga lån med? Nej, vi har denna mandatperiod skapat överskott med, inkl 2013, i runda slängar 90 Mnkr. Vi lånar inte till driften, vi lånar till kapitalinvestering i gymnasium, förskola, äldreboende, industrimark, fiber till landsbygden och tätorterna.

Jag hoppas att detta resonemang kan pysa in luft i det informationsvacum som kanske rått i denna fråga.

söndag 19 januari 2014

Nej Vimmerby Tidning, kommunen betalar inte 35 kronor i ränta per sekund. Det är 75 öre...

Det är mycket att kommentera i Vimmerby Tidning nu, och allt är kanske inte värt en kommentar.
Men några saker är intressanta; kommunens ränta och bristerna i ITSam.
Ledarskribenten Alf Wesik beskriver räntekostnaden för kommunens skuld till 35 kronor i sekunden.
Magnus Gustafsson, moderat ordförande i Barn och Utbildningsnämnden, som för tillfället tagit time-out eftersom han sökt en tjänst inom förvaltningen, har skickat följande till Alf Wesik:
”Bästa redaktör,
Du ville gärna bli rättad av någon som är bättre på matte. Jag vet inte om jag är bättre på matematik än dig, men när jag är osäker på fakta försöker jag gå till källan.
Enligt Riksgälden så är statsskulden per 131230 cirka 1277 miljarder. Sedan 2004 har statsskulden bara varit mer än 1300 mdr ett år och det var 2005, och den prognostiseras nå ungefär samma nominella nivå 2014 som 2005, men då med beaktande av att statsskuldens andel av BNP är betydligt lägre. Den har minskat från knappt 80% 1995 efter finanskrisen på 1990-talet via 47% 2005  till cirka 35% prognos för 2013.
Räntebetalningarna för 2013 framgår av pressmeddelande 140110 och dessa uppgår till 16 432 miljoner vilket för 2013 blir cirka 521 kr / sekund vilket är betydligt mindre än 35 000 kr som du tvivlar på men ändå anger är ungefär rätt.
Återstår då uppgifterna om ränteutgifterna för Vimmerby kommun. Du anger 35 kr, med samma reservationer som tidigare antar jag. Utan att lägga samma tid som på statsskulden är min grova överslagsberäkning att ränteutgifterna är mellan 75 öre och 1 kr / sekund.
Detta förringar inte skuldens storlek men det är en annan historia.”
Så långt Magnus Gustafssons brev till tidningen.

Vimmerby Tidning har ett stort publicistiskt ansvar. Det är ofta så, att det som står i tidningen tar folk för en sanning. Under lång tid.
Om en 75-öring förvandlas till 35 kronor av ledarskribenten så tror folk på det.  Tyvärr, tyvärr och hiskeligen tyvärr (för att använda Alf Wesiks dramaturgiska skrivteknik.)
Alf Wesiks "triumf i rockärmen vid middagar"  innebär att Vimmerby kommun har en räntekostnad på över en miljard! Kanske inte riktigt en uppgift att hänga upp en halvsida stor ledare på, kan man tycka. Kanske snarare så att man ska ta sig en funderare på om den är rätt. Men säkert väcker den munterhet och förundran vid ett middagsbord över hur illa vi sköter oss i kommunen.
Det får vi väl, tjänstemän och politiker, bjuda på med förhoppningen att kritiska läsare ändå finns i Vimmerby kommun.
Jag ska inte gå in och bemöta alla insinuationer, populistiska svängningar och orimliga jämförelser med SMS-lån och annat.  Vilka lån skulle kommunen inte ha tagit?
Före investeringen i gymnasieskolan, som hittills visat sig vara rätt, var kommunen underinvesterad.
1. Äldreboendet Eken var utdömt.
2. Industrimark saknades.
3. Förskolor saknades, baracker hyrdes.
4. Skolor och idrottshall med stort eftersatt underhåll

Dessutom lån som till en del faller på skattsedeln:
5. Folk på landsbygden saknade fiber, de kunde inte betala sina räkningar över nätet.

Dessutom lån som inte faller på skattsedeln:
6. Vimarhem tog lån för att bygga nya bostäder då det fanns bostadskö.
7. Vimmerby Energi beslöt att investera i ett kraftverk för att skapa billigare värme och el till kommuninvånarna.

Uteblivna investeringar hade inte fört kommunen framåt. Att dela upp Krönsmon i två etapper hade blivit avsevärt dyrare, dessutom är en av intressenterna vi har intresserad av en tomt närmast skogen, d.v.s. på etapp 2. Att göra färdigt när maskiner och allt var etablerat, när man kunde byta massor över området och Östra Ceos, är jag säker på var helt rätt.
Timingen i kommunens investeringar kan inte vara bättre, med början i en lågkonjunktur och färdigställande när konjunkturen är på väg upp. Dessutom historiskt låga räntor.

Jag vill också lyfta tidningens artiklar om IT-Sam, inräknat den senaste i fredags om den obefintliga upphandlingen. Jag har varit drivande att tillsätta nye t.f .VD Susanne Korduner på IT-Sam.
Vid hennes första sammanträde med direktionen (december) berättade hon att bolaget saknade upphandlingskompetens och att det skulle åtgärdas genom utbildning av en medarbetare. Hon såg direkt brister och började direkt städa. Hon berättade själv om det i VT i lördags.
Därmed inte sagt att upphandlingen hittills skett rätt eller regelvidrigt, det framgick inte av VT:s artikel. Det som framgick var att det inte fanns någon dokumentation, som man vid tillfället kunde hitta. (I sig anmärkningsvärt...). Dock tror jag inte kommunalförbundet förlorat några pengar, förre VD:n var mycket skicklig i sina förhandlingar och enligt medarbetare på ITSam fördes diskussioner med flera leverantörer innan man bestämde sig.
Inte desto mindre ska det ske enligt regelverket. Anmärkningsvärt att det inte gjorts.

Betr. policys har ITSam ett tidigare beslut, vad som sagts till mig i varje fall,  att Vimmerby kommuns policys ska användas. Om sedan ledande tjänstemän inte gör det är det tragiskt. Men det är inte politikens uppgift att göra tjänstemännens jobb. 4-5 timmars styrelsemöten 5-6 tillfällen om året innebär en stor tillit till att tjänstemännen kan och gör sitt jobb, bland annat enligt Lagen om Offentlig Upphandling (LOU).

Nu är ledningen utbytt och städning pågår (ända sedan oktober faktiskt) och det lär säkert komma upp mer damm innan städningen avslutats i ITSam.
Jag vill dock framhålla att från Vimmerbys sida har vi engagerat oss hårt i att få allt rätt i bolaget. Jag kan inte se att vi, politiker eller tjänstemän från Vimmerby kommun, bidragit till motsatsen. 
Sedan har värdkommunen Kinda ett mycket stort ansvar och vi är alla ingående kommuner beredda att arbeta hårt för att vår samverkan ska innebära både högre kompetens och billigare drift.
Jag tror att ITSam ska komma ut ur dammolnet starkare, när allt rensats ur garderoben.
Personalgruppen är också intakt. Och även fibergruppen för Vimmerby är tillsatt nu, efter förre VD:n, och nu ska vi arbeta ifatt avbrottet.

Några stora GRATTIS!
- Vimmerbys nya fina blomsteraffär Fiore. Var där i fredags och lyckönskade.
- Vimmerbys nya attraktion, Motorcrossmuseet. Starkt satsat av Magnus Frodig.
- Elevrådet på gymnasieskolan - i fredags hölls första mötet inför ett Ungdomsparlament.
 


söndag 12 januari 2014

Ungdomsparlament i Vimmerby! Och om kommunchefens lön...

Vimmerby ska få ett Ungdomsparlament!
Jag hade ett möte med elever på gymnasiet i torsdags kväll och landade idén hos dom. De tände på alla cylindrar och nu ska jag träffa elevrådet på gymnasiet den 17 januari för att tillsammans med dem se till att det blir verklighet.

Moderaterna i Vimmerby hade med idén om Ungdomsparlament i sitt valprogram redan förra valrörelsen.
Jag känner själv stort ansvar för idén och när nu både elevråd och ett antal pedagoger jag samtalat med nappat på idén vill jag att den förverkligas.
Inför ett medlemsmöte med moderaterna i höstas sammanställde jag vad vi åstadkommit utifrån vårt valprogram 2010. Två saker återstod: ett förslag om ungdomsparlament och en skattesänkning på 10 öre.
Det sistnämnda kan vi inte längre räkna med med de tunga investeringar vi har. Driften måste vara kostnadseffektiv om vi ska klara amorteringarna åren fram mot 2020.
Ungdomsparlamentet däremot, den idén föll i god jord i torsdags kväll då jag mötte gymnasieungdomar och några pedagoger/lärare.

Grundtanken är att Ungdomsparlamentet ska omfatta elever från årskurs sju i grundskolan till sista året på gymnasiet, alltså sex årskurser. Varje klass skickar en elev, som man själva väljer, till Ungdomsparlamentets möte som ska hållas i plenisalen och vara offentligt.
Det ska vara så likt ett fullmäktigemöte som möjligt, och jag har lovat att kolla om inte tjänsteman från kommunstyrelseförvaltningen kan agera sekreterare. I övrigt ska det vara elever på alla funktioner i parlamentet.
Precis som fullmäktige ska Ungdomsparlamentet kunna kalla in olika personer att ställa frågor till, och debattera ungdomsfrågor både konkret och generellt.
Jag kommer själv att vara mentor till eleverna inför arrangemanget, som de i övrigt ska lägga upp och sköta helt själva. Jag hoppas kunna vara ett bra stöd till dem och jag fick en inbjudan till elevrådets möte på gymnasieskolan den 17 januari.
 
Jag tycker det är viktigt att vi får ungdomsfrågorna i Vimmerby att lyfta. Jag har varit på åtskilliga möten där elever deltagit och även om man berömmer sin skola jättemycket, så är det alltid samma kritik som kommer från elevernas sida; bristen på kommunikation, delaktighet och inlyssnande av elevernas åsikter. Helt klart är man inte nöjda.
Eleverna har stora ambitioner, de brinner för att vara med och göra sin skola bättre. Men man upplever inte att man lyssnas på, man resignerar och tappar energi. Med ett Ungdomsparlament kan man mer strukturerat försöka bidra att det blir bättre.
Även om man inte får igenom allt man vill, så tror jag att man blir nöjd om man får diskutera sina frågor konstruktivt.

Det finns inga politiska beslut i kommunen bakom initiativet. Annat än att vi  moderater hade med frågan i vårt valprogram 2010.
Vi vill inte göra politik av det här genom att skapa ett arrangemang under kommunstyrelsen, Barn- och Utbildningsnämnden eller Kultur- och Fritidsnämnden.
Jag tror att vi alla i politiken i kommunen vill att våra ungdomar ska känna delaktighet i samhällsutvecklingen. Därför har vi inte gått den politiska vägen.
Dessutom är det viktigt att ungdomarna själva gör allt från start till mål, så de känner att de äger arrangemanget.
Eftersom det blir ett öppet möte och helt elevstyrt så tror jag att det blir stort allmänt intresse för de frågor som kommer att behandlas. Det kan självklart bli en del obehagliga saker att höra också för oss politiker, tjänstemän och pedagoger, men det får vi tugga i oss.
Vi ska försöka få till en bra start redan på första mötet, med tiden kan Ungdomsparlamentet utvecklas till att bli avgörande för ungdomarnas inflytande i kommunen.

I fredags presenterar Vimmerby Tidning lönerna för länets kommunchefer.
Mest betalt har kommunchefen i Kalmar, 82.000 kronor i månaden.
Tvåa är kommunchefen i Hultsfred Lars Rönnlund med 81.000 kronor, inkl. ersättning för VD-jobb i kommunalt bolag.
Trea är Vimmerbys kommunchef på 77.000 kronor, också inkl ersättning för VD-jobb i kommunalt bolag.
När Vimmerby Tidning väljer vilken kommunchefslön man ska fokusera på i spridningsområdet så väljer man Vimmerbys, d.v.s. den som innehar tredje platsen. Gång efter annan fokuserar norra läns-tidningen (som man vill vara) på Vimmerbys kommunchef. Samtidigt annonserar tidningen efter insändare. Någon hoppas man ska reagera på att kommunchefen har så hög lön att hon bara har 3.000 kronor kvar till genomsnittet i landet.
 
Från politikens sida är vi glada över att vi har en kommunchef som vi vill ge löneförhöjning och som vi inte vill ska vara sämre än snittet, även om hon nu råkar ligga under Hultsfreds kommunchef Lars-Erik Rönnlunds lön, också han en erkänt duktig och bra ledare som gör stor nytta för sin kommun.
 
Många andra kommuner har kommunchefer som de vill sänka lönen för...
Vimmerbys kommunchef tillhör ju "De 100", d.v.s. de hundra mest inflytelserika kvinnliga ledarna i Sverige (enl. Dagens Samhälle) så vi är stolta över att ha en så driven och kompetent kommunchef hos oss.
 
För egen del kan jag känna det alldeles nödvändigt att Vimmerbys största företag, med 1.318 anställa, har en kompetent ledare.
Många medborgare tror att ett heltidsanställt kommunalråd styr den operativa kommunala verksamheten och det kan jag säga är fel i det avseendet, även om jag lägger mig i väldigt mycket, kanske mer än jag ska. Det fungerar på grund av bra relationer, bra samspel, med och till förvaltningschefer och kommunchef. Med hjälp av bra relationer kan man skapa bra, fungerande team där alla drar åt samma håll. Det gäller för kommunens alla ordföranden.
Nej, kommunens övergripande verksamhet styrs av kommunchefens ledningsgrupp med bland andra alla förvaltningchefer, som har eget ansvar för sin del av verksamheten - där finns kompetensen som ska vara hållbar över tiden, över valrörelser och annat.
VAD som ska styras och göras bestäms av alla nämnder och styrelsen och ytterst kommunfullmäktige. Men oerhört mycket är beslut i vardagen, är hur-gör-vi-frågor, etc. så att beslut tas rättssäkert.
 
Gråzonen mellan den strategiska politiken och den operativa tjänstemannastaben är stor och svårtolkad. Ett bra sätt att navigera i denna gråzon är att skapa bra relationer med varandra, ha öppet samtalsklimat, vara ärlig, ha förmåga till inlevelse, ömsesidig förståelse för varandras roller - helt enkelt en förtroendefull relation.
För mig som kommunstyrelsens ordförande gäller det gentemot kommunchef, för nämndernas ordförande gäller det gentemot förvaltningschefer.
Jag vill påstå att detta "klimat" är generellt mycket, mycket bra i Vimmerby kommun.
Och det ska invånarna och skattebetalarna vara glada över, för då blir det nåt gjort, då blir det verkstad av pengarna och inte trätor.
Självklart sker det diskussioner tjänstemän och politiker emellan och meningsskiljaktigheter öppnar sig, men då sätts samarbetet på prov och taket höjs och man hittar lösningar och går vidare. Alla arbetar vi efter perspektivet "kundnytta", "vem är vi till för", etc.
Vi är bra på det. Det är min upplevelse.
 
En kommunchef har en mycket central roll i det arbetsklimatet. "Fel" kommunchef kan ställa till det för i princip inte bara 1.318 anställda i Vimmerby kommun utan för hela kommunen, inräknat medborgare och allt. Det ger kanske ett perspektiv på vilket central, operativ funktion det är.
 
För egen del, så länge som jag är KSO,  kommer jag att fortsätta vara angelägen om att Vimmerby har en kommunchef som är attraktiv på arbetsmarknaden och har rätt betalt.
 
 
 
 


söndag 5 januari 2014

...på skärmen ser jag min kropp genomlysas


Jag är helt sängliggande.
Har legat så sedan den komplicerade njurstensoperationen för en vecka sedan.
Nej, jag fick inte vara kvar på sjukhuset utan åkte hem direkt.
Rakt över min säng hemma i Vimmerby är en scanner fäst i taket. Bredvid sitter en bildskärm och jag har en bildskärm på väggen också.

Det plingar till:
-          God morgon Micael, hur känns det idag?
Jag tittar på skärmen. Det är kirurgen som opererade mig, hon är mer än lovligt pigg tycker jag…
-          Jo tack, känner lite smärta när jag rör mig…
Hon hummar och säger rappt:
-          Ligg still en stund ska jag scanna av dig.

Scannern i taket surrar till och på skärmen ser jag min kropp genomlysas. Förstoring efter förstoring klickar hon fram innan hon kommer till den opererade njuren. Jo, där ser också jag den nya urinledaren i nanomaterial.  Fin, liknar en åder. Puls och blodtryck tas, hjärta, lungor, ådror scannas av samtidigt. Värden kommer upp på skärmen i snabb följd, alla med två decimaler, jag hinner knappt läsa dem. Har blivit så skumögd...
-          Det ser bra ut så här långt, jag tar med mig filmen för närmare granskning. Är det något du önskar?
-          Nej, inte annat än att jag vill vara på benen, svarade jag lite tjurigt.

-          Det är du i övermorgon, gaska upp dig nu, vila läker som du vet.
Nej, jag är inte sjuk. För närvarande i alla fall. Ovan beskrivna skulle kunna vara ett digitalt läkarbesök år 2034, kanske tidigare ändå. Vid den tiden bedrivs den allra mesta sjukvården i hemmet, och sjukhusen används endast för operationer. Även det mesta av intensivvården som bedrevs på sjukhus 2014 bedrivs i hemmet.
För kommunens hemsjukvård är det revolutionerande. Mängder av timmar på ensliga vägar i landsbygden har sparats in och distriktssköterskorna sitter vid sina datorer och scannar sina patienter, en del bara för blodtrycket, andra för vård efter operation.

Låt oss gå tio år tillbaka i tiden, året är 2004. Vi bläddrar i den populärvetenskapliga tidskriften Forskning & Framsteg och hittar följande artikel om framtidens sjukvård. Man skriver att så här kommer det att se ut om tio år, d.v.s. 2014:
”Enligt en färsk utredning från Landstingsförbundet och Kommunförbundet, Utvecklingen i svensk hälso- och sjukvård - en redovisning av hur sjukvården använder sina resurser, har Sverige den äldsta befolkningen i EU. Drygt 5 procent av invånarna är över 80 år. De flesta andra EU-länderna ligger på 3-4 procent. Samtidigt pekar befolkningsutvecklingen de närmaste tio åren på att antalet människor som är 85 år och äldre blir fler. Det innebär ett större tryck på vården. Och naturligtvis ökade kostnader. I dag går närmare 70 procent av kostnaderna i vården till personer över 65 år.
Ökningen av antalet äldre, tillsammans med personalbrist och galopperande kostnader, gör att många sneglar på möjligheten att förlägga vården till hemmen.
-  Andelen vård och omsorg i hemmen ökar. Med allt fler pensionärer, rekryteringsproblem inom vården och högre förväntad medellivslängd kommer tekniska stöd att behövas alltmer, säger Anita Kemlén vid Carelink, en medlemsorganisation för landsting, regioner, kommuner och privata vårdföretag.
Anita Kemlén har god överblick över behovet av vård och omsorg i Sverige, och hon pekar ut flera olika trender som talar för mer vård i hemmen och i vår närmiljö.
- Vi har som individer generellt sett bättre kunskaper om olika sjukdomar, vilket ökar valmöjligheterna för vård. Numera finns också ett bättre teknikstöd för att underlätta vård utanför institutionerna. Människor väljer allt oftare att vårdas och behandlas i hemmet om det går. Det blir också vanligare att man vill vara i den trygga hemmamiljön när livets slut närmar sig, säger hon.
Denna utveckling bygger inte i så stor utsträckning på ny teknik. Det gör däremot många av förhoppningarna kring framtidens hemsjukvård. Det handlar bland annat om system för att mäta, registrera och övervaka, exempelvis sensorer som kontrollerar olika hälsotillstånd och kroppsliga funktioner. I en del försök överförs dessa uppgifter till sjukhus och specialister via tele- och datorkommunikation.  (Källa: Forskning & Framsteg 5/2004)”

Man kan givetvis undra varför det inte gått fortare inom hemsjukvården, eftersom man redan 2004 hade teknikstöd.
Sannolikt är det den svaga länken ”bredband” som är orsaken till att utvecklingen stannat upp. Hur skulle man kunna ordna en digital hemsjukvård enbart mobilt? När nu fiber byggs i hela landet kommer min lilla framtidsnovell inledningsvis inte vara så utopisk.

Jag tror att Vimmerbys fibersatsning kommer att vara avgörande för att Vimmerby kommun ska ta klivet in i ”Informationssamhället 3.0”, och kunna klara mycket av sin hemsjukvård också på landsbygden i framtiden. Jag är mycket glad över det tydliga stöd (m), (s), (kd) och (fp) gav investeringen så vi kunde göra en rivstart, inte minst för landsbygdens skull.
På tal om framtiden. Hinner ni så titta på Vinnovas (Sveriges Innovationsmyndighet) lilla framtidsfilm (bara ca 5 min lång) som visserligen är ett år gammal men som ändå är rykande aktuell.

Den tar upp fyra viktiga strategiska områden i framtiden:

1.       Hållbara, attraktiva städer.  (För Vimmerbys del är arbetet påbörjat med nytt kraftvärmeverk, Vackra Vimmerby, med mera))

2.       Framtidens hälsa o sjukvård. (Med fiber skapas möjligheter inom hemsjukvården.)

3.       Kontinuerlig produktutveckling i näringslivet.

4.       Informationssamhället 3.0. (Också här ska Vimmerby ligga långt framme.)

Varsågod, här är länken till Vinnovas lilla framtidsfilm: http://www.youtube.com/watch?v=qZVd9OXm4cs

Med dessa små framtidsfunderingar får jag önska alla ett fortsatt Gott Nytt År och en trevlig Trettondag Jul!