Industriområden är jobbpolitik

Kostnadsredovisningen för industriområdena  Krönsmon och Östra Ceos blev en stor artikel i Vimmerby Tidning i lördags.

Skälet var att centern inte accepterar konsulterna och tjänstemännens uträkning på 62 Mnkr utan vill att de båda industriområdena ska kostnadsredovisas till över 100 Mnkr.
Till att börja med; om de båda områdena hade kostat över 100 Mnkr så hade vi redovisat det. Det finns ingen anledning för varken konsulterna eller kommunens tjänstemän att dölja det.
Istället är det så att områdena är billigare än man räknade med; första beräkningen var på ca 105 Mnkr, andra beräkningen var på ca 85 Mnkr. Priset blev 67 Mnkr. Ska man vara riktigt noga så kan man dra ytterligare ett antalmiljoner från den summan och vi hamnar på 60 Mnkr för områdena.
Även om vi lägger till VA-och El-anslutningarna på 17 Mnkr så når vi ingalunda 100 Mnkr. Inte ens 85 Mnkr.

Så här räknar konsulterna:

67 Mnkr till och med januari är nedlagt.
Från detta kan vi dra -4,5 Mnkr i krossmassor som vi har på lager efter sprängningarna.
Från detta kan vi också dra -2,5 Mnkr för rondellen id Falkängsgatan. Eller menar centern att rondellen enbart servar industriområdet och att VIF:s fotbollsplan inte skulle få någon korsning och infart…?
Infrastruktur som är till för fler än investeringsändamålet måste rimligtvis tas på kontot infrastruktur, inget annat.
Nu har vi en summa på 60 Mnkr.

Centern vill lägga på 13 Mnkr för ett område vi kallar etapp 2. Det är inte rimligt. Exempel: säg att du köper en skogsgård för 10 Mnkr. Du planerar att köpa ytterligare skog på 5 Mnkr om 30 år. Kostar då din skogsgård 15 Mnkr när du köper den, eller kostar den 10 Mnkr. Centern tycker att den kostar 15 Mnkr. Orimlig matematik.

Man måste givetvis räkna varje investering som kopplat till ett investeringsbeslut.
Vi bygger etapp 1 fullt färdig. Punkt. När vi utökar området med etapp 2, 3, 4 eller 5 får framtiden utvisa.
Vi står alltså kvar på netto 60 Mnkr.

Nu har vi VA- och El-investeringarna

Så här fungerar det: Investeringarna i VA tas av VA-kollektivet inledningsvis. Kommunen skapar en lånehandling mellan kommunen och Vemab som innebär att Vemab slipper ligga ute med pengarna. Nr avgifterna inkommer till Vemab återbetalas de till kommunen.
Vi kan givetvis säga att de ska ingå i investeringen, tomterna kan knappast användas utan VA och el.
Då lägger vi på 17 Mnkr på de 60 Mnkr vi hade och får 77 Mnkr.

På detta lägger vi en infart på 3 Mnkr från RV 23/34. OK att det är infrastruktur men är infarten endast till för industriområdet. Dessutom en ”tillfällig infart” för 10-20 år, i väntan på att Trafikverket ska investera i vägen Vimmerby-Kinda kommungräns.

Bruttoinvesteringen är nu 80 Mnkr.

En investering ska betala sig. Om alla tomter säljs är kommunens subventionering (oräknat avskrivning-räntor) ca skillnaden mellan 60 Mnkr och ca 40 Mnkr i försäljningspris, dvs 20 Mnkr. VA-och El-avgiften är ett nollsummespel, 17 Mnkr satsat ska återbetalas med 17 Mnkr av tomtköparna.

Skattebetalarnas subvention av 250 000 kvm industri-och handelsmark är netto 20 Mnkr sett till investeringen, och om allt skulle säjas.
Tillkommer driftkostnaden (kapitalkostnader) som ligger på ca 3 Mnkr årligen räknat från idag. Den kan förändras med ett antal variabler: räntan höjs (förr eller senare stiger räntorna), tomter säljs (förr eller senare säljs tomterna likt de gjort på södra industriområdet), priset höjs (förr eller senare höjs priset på tomterna och hade man gjort det på södra industriområdet så hade vi haft mer pengar till nya tomter, tyvärr missade den centerledda kommunen det under 80-90-00-talen.)
Så vad slutnotan blir vet vi först om kanske 30 år.

Så varför bygger vi då industritomter?

Svaret är: av samma anledning som Vimmerby kommun byggde industritomter på 1970-talet. En växande industri, nya industrier, nya verksamheter, handelshus, tjänsteföretag… det kommer även i framtiden att finnas entreprenörer som vill starta upp verksamhet eller växla upp sin nuvarande.
För en befolkning innebär det arbetstillfällen. För en kommun skatteintäkter, ökat intresse från staten att satsa i infrastruktur och kommunikationer, attraktionskraft, inflyttning, bostadsbyggande.
För jobben är grunden i en samhällsutveckling. Vill vi inte satsa på jobben har vi inte pengar att satsa något alls. Mark och infrastruktur hör till basfaktorer för jobbskapande.

Jag är glad att den nya majoriteten i Vimmerby kommun, moderater och socialdemokrater, håller fast vid sina starka traditioner att se jobbskapande politiska beslut som förutsättning för utveckling, tillväxt och välfärd.

Industri, handel och besöksnäring ska fortsatt göra Vimmerby starkt.

Här sitter jag och nosar på framtiden...

Jag har precis upptäckt att jag behöver tjänstledigt för att hinna ifatt världen.

När jag jobbade på Roxx hade jag stenkoll på trender, använde det senaste inom datatekniken, hade de bästa medarbetarna som tog åt sig och förmedlade den bästa och viktigaste kunskapen. För att inte tala om alla kunders samlade kunskap som sögs in i skallen per automatik.

Plötsligt idag upptäckte jag att jag inte hade koll.

Jag handlar lite hobbymässigt med aktier, en rolig hobby att utöva några lediga timmar en helg då och då. Jag får rekommendationer på en internetsida jag prenumererar på. Det står dagligen ganska omfattande rekommendationer rörande en aktie; statistik, trend, viss analys, etc.
Plötsligt fick jag veta att det inte var en människa som skrev allt detta!

Det skrevs av en  ”algoritm”.

Av en... vad!?

Jag erinrade mig att jag sett tio framtida trender från ett trendforskningsföretag, hittade det, slog upp trend 4 och där stod ”Automation Revolution”.  …och algoritmerna blir allt snabbare, de gör nu väderkartor och prognoser, de "bettar" på vadslagning och en algoritm som heter Emily Howell har precis släppt två album på Amazon.com…”

Tror ni att jag pustar? Rejält. Och läser vidare:

” Världens mest avancerade kognitiva data heter Amelia… efter två månader i företagets kundtjänst kunde hon själv svara på 60% av alla frågor…. efter ytterligare några månader svarade hon på nästan alla… vad gör vi när datorerna om 15-20 år inte bara sitter i alla världens kundtjänst, utan också är smartare än oss…?”

Nämen, nu blev jag riktigt intresserad. Vad kommer i framtiden? Vad säger trendforskarna på exempelvis Kairos Future?

Den genetiska bio-revolutionen känner jag till, med utveckling av hybrid-DNA.

Nano-revolutionen också. Supertunnt, superstarkt material. I flygplan, i människokroppen.

Jo, också robot-trenden där det redan finns människoliknande robotar i hemmen. Man frågar sig; vad säger man när barnbarnet dejtar en robot? Eller när terroristerna får för sig att låta en robot transportera cyanidkapslar till tunnelbanan i New York eller när små drönare styrs av terrorister någon decimeter över vattenytan och träffar Malmö rakt  hjärtat…?

Energi-revolutionen är väldigt intressant. Solpaneler för elproduktion blir bara billigare och billigare i takt med att Kina bygger ut tillverkningen. Forskarna frågar sig vad man ska göra med alla träd när de inte behövs varken till papperstidningar, böcker eller till att få billigaste energin med. Bygger vi fortfarande trähus…? Byggde vi inte nyss ett fliseldat kraftvärmeverk i Vimmerby? Hinner det betala sig? (Tröst: är det något forskarna haft fel om så är det takten på hur snabbt ny teknik kommer till användning i samhället…)

Informationsrevolutionen: Sök och du ska finna, sa Bibeln förr. Nu säger Google samma sak.

Tillgänglighetstrenden. Allt finns på nätet. Precis allt.

Nätverksrevolutionen. Alla i hela världen är sammankopplade med varandra. Allt ses. En kamera på en amerikansk flygplats kan jämföra ditt ansikte med en miljon andras på mindre än en sekund. Trådlösa kameror ser allt, läser, tolkar och skickar vidare information. Terror-samhället skyndar på bevakningssamhället.

Lågprissamhället. Nej, en tv kostar inte mer. Mindre. Hur låg kan kostnaden egentligen bli för teknisk produktion, frågar sig forskarna. Priser sjunker ständigt.

Jag drar i alla fall en lättnadens suck denna söndagsmorgon; Vimmerby kommun bygger och fibrerar för fullt i kommunen. Det ger i alla fall oss invånare möjlighet att ta del av all teknik, alla algoritmer som i framtiden ska serva oss, att ladda våra robotar och köpa våra solpaneler. Ett effektivt underjordiskt väderskyddat transportnät för alla information vi behöver skicka, och ta emot. Framtidsäkrat, åtminstone vad avser grävningen och kanalisationen. Fibern kanske man om 40-50 år får dra ur och dra i ny.

Och i torsdags var IT-Sam och bytte ut min fyra år gamla dator mot en ny. Varför då, sa jag. Han fungerar bra. Jo, men han var för långsam, programversionerna går ut, nya kommer som  kräver bättre grejer och... jo, en dator har ett bäst före datum som styrs av programvaror och den tyngd på den information som sänds. Det blir nämligen bara tyngre, även om väldigt mycket "strömmas" fram.

Fiber till vår dator, telefon och TV - en viktig generationsfråga. Viktig för hela kommunen. Framtidsäkrar vår kommun.

Känner mig trygg infor framtiden. Trots allt.

Fortsatt god söndag!

(OBS, Detta är inte skrivet av en algoritm, utan av mig själv. Fortfarande bestående av kött och blod. Nu åker jag och pimplar kommunmästerskap. Undrar när jag får konkurrera med en robot på isen...?)

 

Fotnot:

Forskningen hämtad från Kairos Futures Trend Report dec 2014.
Definition av algoritm från Wikipedia:
En algoritm är inom matematiken och datavetenskapen en begränsad uppsättning (mängd) väldefinierade instruktioner för att lösa en uppgift, som från givna utgångstillstånd (starttillstånd) med säkerhet leder till något givet sluttillstånd. Den kan också beskrivas som en systematisk procedur för hur man genom ett begränsat antal steg utför en beräkning eller löser ett problem. Beräkningskomplexiteten och hur effektiv implementation man kan göra av algoritmen är viktigt i databeräkningar och beror på användningen av lämpliga datastrukturer.

Svaren på frågorna om Krönsmon och Östra Ceos

Det finns ett stort intresse bland kommuninvånarna för industriområdena Krönsmon och Östra Ceos. Rykten sprids om de kommunala satsningarna, och helt plötsligt föranledde ryktena och någon osaklig insändare i lokaltidningen, centerpartisten Peter Karlsson att skriva en interpellation.

Eftersom den, sannolikt på grund av platsbrist, blev ganska översiktligt beskriven i lokaltidningen väljer jag här att publicera hela interpellationssvaret, även om det är långt. Du som inte orkar läsa hela kan säkert hitta delar du är intresserad av. Håll till godo!

INTERPELLATIONSSVAR

2015-01-23/Kommunstyrelsens ordförande Micael Glennfalk (M)

/Interpellation angående företagstomter ställd i Kommunfullmäktige

 den 15 december 2014 av ledamoten Peter Karlsson (C)/

Interpellationsställaren citerar en insändare i Vimmerby Tidning och hade valt ut stycket: ”Kommunalrådet Micael Glennfalk i Vimmerby tycks fixerad i industrisamhällets värderingar vilket står i stark kontrast till det kunskapssamhälle vi nu lever i.”

Allmänheten har inte alltid den fördjupade kunskap som krävs för att uttrycka sig så generellt som denne insändarskribent gör.

Jag hoppas att Peter Karlsson inte delar insändarens uppfattning, trots att han väljer att citera detta i en interpellation.

Sverige har på ca 45 år gått från 37 % till 27 % procent vad avser industrins andel av BNP. Den förändring som insändarskribenten tycks tro har ägt rum, är egentligen ännu mindre för inräknat i ”kunskapsbranschernas” frammarsch ligger också industrins teknikutveckling.

Att i detta tro att kunskapssamhällets företag inte behöver industritomter är just en brist på fördjupad kunskap om vad som ligger i begreppet ”kunskapsföretag”.

Kortfattat: Om industrin lägger ut sin produktion av tjänster på olika företag utanför sina egna lokaler, ja då ökar ”kunskapsföretagen” på industrins bekostnad.

Det kanske i sammanhanget är nödvändigt att påpeka att även robotar behöver lokaler, att även e-handelsföretag på Internet behöver lokaler för sina lager – byggnader där människor arbetar i.

Vi vet också att under mandatperioden 2006-2010 fanns det inga företagstomter att välja på när företagen gjorde förfrågan. 

Men samtidigt vet vi också att kommunfullmäktige såg ut Krönsmon som nästa stora industriområde i Vimmerby kommun redan 2007 i Översiktsplanen. Dåvarande politiska ledning förstod alltså att det behövdes. Men man förmådde inte sätta spaden i jorden under den mandatperioden.

Tjänstesektorn då? Har de inte behov av företagstomter? I denna sektor ingår handel, restauranger, hotell, samfärdsel, post, tele, bank, försäkring, sjukvård, fastighetsförvaltning, offentlig sektor… Självklart är det så att även tjänstesektorn behöver lokaler.

Peter Karlsson ställer i Interpellationen en rad frågor. En lyder: Hur många företag är aktuella för etablering inom 1, 5 och 10 år som ni har kännedom om nu?

Det vore fantastiskt om vi nu kunde säga vilka företag som om 5 och hela 10 år skulle bygga på Krönsmon eller Östra Ceos. Jag är redo att abdikera till den centerpartist som kan säga vilket företag som bygger på Krönsmon om 10 år.

Man kan undra i vilket syfte frågan ställs?  Tror man att företagen varslar om sin byggnation 10 år innan man bygger?.

Ett kort svar på den seriösa delen i frågeställningen, d.v.s. det närmaste året:

Antalet intressenter som har hört av sig för kartor och ytligare information om Krönsmon och östra Ceos är 9 st. fördelat på Krönsmon 1 och östra Ceos 8 i dagsläget.

Antalet intressenter växlar över åren. 2011 hade vi flera andra intressenter. Flera av dessa har löst sina lokalbehov på annat sätt i väntan på att själva kunna bygga. Det gäller inte minst hantverksföretag.

Övriga frågor har en högre relevans:

1.      Vilken är total investeringskostnad för Krönsmon respektive Östra Ceos?

Svar:

Här följer en bakgrund - sammanställning upphandlingar

KONSULTER

Projektledare för projektering

Vatten och Samhällsteknik AB

Öppen upphandling 2012-02-01 (VISMA), två st. anbud. Upphandling gällde timpris.

Detaljprojektering Krönsmon

Sweco Infrastructure AB

Avropsförfrågan på ramavtal då Sweco utfört förprojektering för området 2011. Uppdraget ansågs utgöra en fortsättning på detta uppdrag. För budgetpris och ÄTA 1- 17, se bilaga 1.

Detaljprojektering Östra Ceos

Gröna rummet Landskapsarkitekter AB

Avropsförfrågan på ramavtal enligt rangordningsprincip. Budgetpris och ÄTA 1-6, se bilaga 1.

Markradarundersökning Krönsmon

Tyréns

Skriftlig enkel förfrågan då uppdraget var brådskande och av speciell karaktär.

Riskbesiktning mm, sprängarbeten Krönsmon

Bergsäker AB

Skriftlig förfrågan per mail 2012-10-30  till två företag vilka bedömdes kunna utföra uppdraget. Utvärdering utfördes. Upphandling gällde timpris, dygnspris mm.

Kontrollant, byggledning

Jidflo Kalmar AB

Muntlig förfrågan (BA) till tre företag/personer vilka bedömdes kunna utföra uppdraget. Upphandling gällde timpris.

ENTREPRENÖRER

För anläggningsarbetena diskuterades projektets upplägg, upphandlingsformer mm på inledande projekt- och projekteringsmötena, med bla VEMAB. Det beslutades då att utföra arbetet i olika etapper och som en kombination av generalentreprenad och arbete i egen regi. Huvudsakliga anledningar:

·         Tidsaspekten. Man kunde projektera och bygga samtidigt, projektet var brådskande.

·         Upphandlingen kunde gå ut i förtid, i en tid då vi på förhand anade att det fanns stor konkurrens, vilket skulle rendera i ett bättre pris.

·         VEMAB/Vimmerby Gata visade intresse för upplägg med en stor del av arbetet i ”egen regi”. Arbete som bedrevs i egen regi av VEMAB/Vimmerby Gata skulle bli enklare att projektera och utföra i den takt vi själva ville.

·         Det inledande arbetet med terrassering och masstransporter bedömdes som förhållandevis enkelt men ”maskintungt” arbete som lämpligen kunde brytas ur från projektet till en egen entreprenad. Exempelvis en totalentreprenad hade inneburit större krav på kompetens och resurser från entreprenören, vilket skulle utesluta en stor del av aktörerna.

·         En totalentreprenad skulle också inneburit att man inte kunnat påverka slutresultatet i så stor utsträckning (materialval drift och underhållskostnader etc.), samt att entreprenaden skulle bli stor och svårare att kontrollera.

Den inledande terrasseringsentreprenaden (GE) handlades upp i slutet av 2012. Förfrågan är daterad 2012-10-25 och lades ut på VISMA. Kompletterande frågor och svar utgavs 2012-11-28, inkl. reviderad MF och AF-del. Sju st. anbud inkom. Utvärdering utfördes 2012-12-11, se bilaga 2. Vinnande anbud:

AB Gilbert Gustafssons (ABGG).

Ingen överklagan. Reglerbart pris.

Några infrastrukturdelar ansågs på förhand lämpliga att bryta ut ur VEMABs/Vimmerby gatas åtagande:

·         GE Östra Ceos, Dammområde. Förfrågan daterad 2012-11-30 (VISMA). Tre st. anbud Vinnande anbud NCC. Ingen överklagan. Reglerbart pris.

·         GE Östra Ceos, Cirkulationsplats. Förfrågan daterad 2012-11-30 (VISMA). Fyra st. anbud. Vinnande anbud AB Gilbert Gustafssons. Ingen överklagan. Reglerbart pris.

·         GE Krönsmon, etapp 3, anslutning rv 23/32. Förfrågan daterad 2013-07-05 (VISMA). Tre st. anbud. Vinnande anbud AB Gilbert Gustafssons. Ingen överklagan. Reglerbart pris.

Senare blev ytterligare två delar föremål för upphandling då VEMAB/Vimmerby Gata visade sig inte ha resurser att genomföra dessa på egen hand:

·         GE Krönsmon, dagvattenanläggning, Förfrågan daterad 2014-09-17 (VISMA). Sju st. anbud. Vinnande anbud AB Gilbert Gustafssons. Reglerbart pris.

·         GE Krönsmon, gata, under projektering

Slutsats: Samtliga upphandlingar har (hittills) genomförts utan någon överklagan och få eller inga frågor/synpunkter från anbudslämnare.

PROTOKOLLFÖRDA ANTECKNINGAR FINNS FRÅN FÖLJANDE MÖTEN:

Projektmöte 1 – 24 (201205 – 201404).

Projekteringsmöte 1 – 5 Krönsmon (201206-201212).

Projekteringsmöte 1 – 4 Ceos (201209-201212).

Byggmöte terrasseringsentreprenad

Byggmöte dammområde Ceos

Byggmöte Cirkulationsplats

Projekt Krönsmon Östra Ceos

Bakgrund budget, utfall

TERRASSERING

ABGG hade det särklassigt lägsta priset, 23 miljoner kronor, hälften av det dyraste anbudet och mindre än häften av vad som förväntades innan förfrågan gick ut.

Projektet var vid tidpunkten före förfrågan gick ut beräknat till 52 miljoner kronor(redovisad för Teknik- och servicenämnden 2012-10-19).

Att jämföra med idag: Avstämning 2015-01- 12 (BJ) anger 56 miljoner. Minus avdrag för överblivet krossmaterial samt arbete med fotbollsplan (VIF) blir denna summa drygt 50 miljoner. Dock skall konsultkostnad för bl a riskanalys och vibrationsmätning om 576 000 kr (Bergsäker) läggas till. Summa cirka 51 miljoner.

DAMMOMRÅDE Ö CEOS

Kalkylerad till 5 miljoner (redovisad för KS 2013-01-08).

Jmfr slutsumma: ca 4,8 miljoner kronor

CIRKULATIONSPLATS M M, S:A RINGLEDEN

Kalkylerad till 3,9 miljoner (redovisad för KS 2013-01-08).

Jmfr slutsumma: ca 2,5 miljoner

KRÖNSMON ETAPP 3, ANSLUTNING RV 23/32

Kalkylerad till knappt 1 miljon (redovisad för KS 2013-01-08)

Jmfr vinnande anbud: 2,9 miljoner. Projektet dock ej påbörjat ännu.

KVARSTÅENDE ARBETEN KRÖNSMON

Vid Krönsmon återstår arbete med gata, växter och dagvattenanläggning. Totalt är detta arbete beräknat till drygt 13 miljoner (redovisad för KS 2013-01-08), varav dagvatten­anläggningen ca 2,5 miljoner. Förutsättningarna för detta arbete har dock förändrats i o m att beräkningen bygger på arbete i egen regi medan dessa delar nu kommer eller har handlats upp.

Går delvis att jämföra med vinnande anbud dagvattenanläggning Krönsmon: 1,4 miljoner kronor. Projektet dock ej slutfört ännu.

TOTALT

En slutsats av ovanstående är att samtliga delar av projektet har utförts eller verka utföras ungefär enligt budget eller något lägre än budget, såsom den såg ut på hösten 2012, innan anbuden inkommit och anläggningsarbetena påbörjats. Undantaget är Krönsmon etapp 3, anslutning rv 23/32, men denna del har inte påbörjats ännu.

En jämförelse kan också göras med tidiga bedömningar av vad projektet skulle kosta, vilka torde ligga till grund för beslut om fortsättning. 2011 beräknades den totala anläggnings­kostnaden för Krönsmon till 87 miljoner kronor (PM, Sweco 2011-03-18). Totalt för enbart Krönsmon men exkl. VA och växter.

Total anläggningskostnad för Östra Ceos beräknades vid årsskiftet 2011/2012 till knappt 18 miljoner kronor (beslutshandling detaljplan), exkl. VA, men inklusive cirkulationsplats Södra Ringleden (3 miljoner kronor).

Sammanlagt fanns därmed en bedömning om att anläggningskostnaden för projektet skulle landa på närmare 105 -110 miljoner kronor före 2012 och före mitt inträde i projektet.

Jmfr idag: Totalt finns fakturor för cirka 67 miljoner noterat under från 2012 fram till dags dato. Tillkommande arbeten vid Krönsmon beräknas till 13 miljoner enl ovan. Inklusive en eventuell framtida etapp 2 blir den totala kostnaden för projektet cirka 85 miljoner. (Exklusive VA som aldrig räknats in i tidigare bedömningar/redovisningar).

Slutsats: I princip samtliga upphandlade entreprenader samt projektet som helhet har/kommer att med all sannolikhet att utföras till en lägre kostnad än vad som tidigare har redovisats (före anläggningsarbetena påbörjades).

///Källa: Vatten och Samhällsteknik AB Peter Sandström///

Ekonomiavstämning för terrasseringsarbeten Krönsmon och Östra Ceos. Avstämning 2015-01-15

Huvuddelar som avviker från anbud.

Anbud: 22 319 019 kr.

Totalt fakturerat av entreprenören: 56 097 225 kr.

1.      Bergschakt och Sprängning.

Sent lämnad riskanalys (efter anbud) och mängdändringar.

Mängdökning från 81 200 m3 till 123 792 m3.

Uppsagda a-priser och nya a-priser.

Ökning från anbud ca 14 milj.

2.      Vegetationsavtagning och jordmån

Ändrade förutsättningar och ökade mängder

Mängdökning från 66.250 m3 till 172.491 m3.

Uppsagda a-priser och nya a-priser.

Ökning från anbud ca 7 milj.

3.       Jordschakt.

Ändrade förutsättningar och uppsagda a-priser och nya a-priser.

Mängdminskning från 286.700 m3 till 206.997 m3.

Jordschakt har minskat och har blivit mer bergschakt och vegetationsavtagning.

Ökning från anbud ca 2,5 milj.

4.      Stenar.

Stor mängdökning och uppsagda a-priser och nya a-priser.

Mängdökning från 300 st till 2929 st.

Ökning från anbud ca 3.5 milj

5.      ÄTA-arbeten

Tillkommande arbeten.

-          Släntbeklädnad Krönsmon ca 356 000 kr

-          Fotbollsplan ca 548 000 kr

-          Knackning sten Krönsmon ca 681000 kr

-          Parkering Ceos och G-C väg ca723 000 kr

-          Sänkning kabel Krönsmon ca 89 000 kr

-          Trumma Korkavägen ca 71 000 kr

-          Miljöfaliga massor ca 75 000 kr

-          Tillfällig parkering för värmeverket Ceos ca 30 000 kr

-          Extra schakt efter omprojektering ca 1 200 000 kr

-          Ersättning för större block över 8 m3 ca 403 000 kr

Ökning  utöver anbud ca 4,2 milj kr.

Vid ändringar som förhandlats fram under punkterna 1 – 4 har en entreprenadjurist medverkat  och lämnat rekommendationer till lösningar.

Det finns material som en tillgång för  ca 4,5 milj att använda av beställaren.

Fördelning av totala produktionskostnaden och kostnaden på 56 097 225 kr och övriga kostnader i  objektet ca 14 milj kr enligt särskild lista  Magnus Carlsson (inkl dammar och cirkulationsplats).

Krönsmon ca 49,7 milj. kr.

Östra Ceos ca 16.9 milj. kr.

Totat produktionsyta ca 231 000 m2.

Kostnad för producerad markyta är ca 288 kr/m2.

///Källa: 2015-01-15   Bertil Jidflo///

2.     Fråga:  Vilken är total årlig kostnad för de nya företagstomterna?

Svar:

1.      Vilken är total investeringskostnad för Krönsmon respektive Östra Ceos?

Område	Kostnad 2012-2014	Anm.
Östra Ceos	16 907 000:-	Ingår: Del i dammbyggnation 780 000:- Rondellbyggnad 2 906 000:- Förvärv av fastighet under planprocessen Parkeringsplats för bl.a. Ceosvallen Delkostnad i Ceosvallens byggnation
Krönsmon	49 687 000:-
Summa:	66 594 000:-

Det finns material som en kommunal tillgång för ca 4 500 000:-

2.      Vilken är total årlig kostnad för de nya företagstomterna:

Område	Driftskostnad	Anm.
Östra Ceos	218 000:-	Snöröjning 55 000: - Belysning 13 000: - Dammanläggningen 150 000:-
Krönsmon	100 000:-	Snöröjning 75 000: - Belysning 25 000: -
Summa:	318 000:-
Område	Kapitaltjänstkostnader	Anm.
Östra Ceos och Krönsmon	3 329 700:-	3 % 66 594 000 = 1 997 820 Avskrivning 50 år= 1 331 880
Totalt	3 347 700:-

Ang. VA anslutning:                                                                                                                                               Finns ingen årlig kostnad förrän tomterna är sålda, resten regleras i avtal mellan kommunen och Vemab där kommunen ersätter Vemabs investeringskostnad för aktuellt område om inte alla tomterna är sålda inom ett år.

Arbeten som återstår:

Vid Krönsmon återstår arbete med gata, växter och dagvattenanläggning. Totalt är detta

arbete beräknat till drygt 13 miljoner (redovisad för KS 2013-01-08), varav dagvattenanläggningen ca 2,5 miljoner. Förutsättningarna för detta arbete har dock förändrats i o m att beräkningen bygger på arbete i egen regi medan dessa delar nu kommer eller har

Handlats upp.

Ytor:

Område	Tomtyta kvm	Totalyta kvm
Östra Ceos	52 567	70 111
Krönsmon	178 709	264 000
Summa:	231 276	334 111

Total investeringskostnad – fördelning

Ämne	Kostnad	Anm.
Projekteringskostnad	2 459 000
Byggkostnad	64 135 000
	66 594 000
Kostnad per totalyta	199: - kr/kvm
Kostnad per tomtyta	288: - kr/kvm	Östra Ceos 130: -/kvm – 2015 Efter 2015 195: -/kvm Krönsmon 175: -/kvm

Kostnader VEMAB

Område	Kostnad	Anm.
Östra Ceos	7 561 000:-	VA 5 511 000:-, El 2 050 000:-
Krönsmon	10 140 000:-	VA 5 770 000:-, El 4 370 000:-
Totalt	17 701 000:-	VA 11 281 000:-, El 6 420 000:-

////Källa: Magnus Carlsson, mark och exploatering Vimmerby kommun 2015-01-16///

3.    Fråga: Hur ska företagen rekryteras till dessa områden?

Svar:

Näringslivsenheten har efter upphandling anlitat reklambyrå för att ta fram marknadsföringsmaterial för områdena Krönsmon och östra Ceos.

Beräknas vara klart under kvartal 1 2015. Näringslivsenheten har också ställt frågan till byrån hur en rikstäckande marknadsföring under 3 år skulle kunna se ut och vad den skulle kosta? Förslag kommer att lämnas till KS för beslut. Fler intressenter har varit intresserade av Krönsmon men flyttat sitt intresse till Ceos. Vi ser också en ökning av trafiken på hemsidan som beskriver Krönsmon och östra Ceos.

4.      Frågan har redan besvarats.

5.   Fråga: Hur skall infarten byggas och hur ska den finansieras?

Krönsmon, etapp 3, anslutning rav 23/32. Anbud 2 900 000. Arbetet påbörjas när kommunen anropar.

Strax före jul kom kommunen och Trafikverket överens om att den provisoriska infarten bryts ut ur den plan om trafikplats på Krönsmon Trafikverket lade fram för över ett år sedan. Sedan dess har förhandlingar pågått. Kommunen fick till slut igenom sitt krav att den provisoriska infarten ska hanteras i särskilt avtal.

Avtalet innebär att kommunen bekostar den, men att den utförs av Trafikverket. Kommunen kommer dock att jämföra Trafikverkets offert med de vi själva tagit in. Den stannar på 2,9 Mnkr och avtalet skrivs på minst 10 år. Kommunen tar infarten i sin investeringsbudget.

Då det gäller permanent cirkulationsplats pågår överläggningar med Trafikverket. Men sannolikt sker ingen byggnation förrän mellan 2025 och 2030.

Slutligen:

Södra Industriområdet och del av norra industriområdet byggde spå 1970-tralet av AMS-pengar. Stångådalen har en struktur av sjöbotten (för bara 130-140 år sedan var maderna en sjö, som till och med sträckte sig upp till Källängsparken.) Vi bygger alltså på sjöbotten vilket ställer krav på utgrävning och omfattande fyllmassor.

Krönsmon, platsen politikerna valde 2007, är däremot högt beläget och med berggrund. Det ger en stabil mark för tunga byggnader.

Norra industriområdet togs på 1980-talet i anspråk av Astrid Lindgrens Värld och sedan dess har de dominerat området och tagit det mesta i anspråk. Södra Industriområdet stod i flera år utan etableringar. Lokaltidningen beskrev ett tomt område, upplyst med gatuljus, och undrade om det var för att myrorna skulle se var de gick på de asfalterade gatorna…

 När väl första kom så bebyggdes området successivt.

Nu ser vi att Östra Ceos får en etablering rekordsnabbt:

Strax före nyår firade vi med kaffe och tårta när första tomten såldes på Östra Ceos.

Den 29 december såldes den första tomten, genom tomträttsavtal, till Rautamo Wheels. Av affärsmässiga skäl har vi väntat en månad med offentliggörandet.

Tomten om ca 8400 kvm (ca 17 % av området) på ett så kallat Tomträttsavtal.

Byggstart blir före sommaren.

Vimmerby 2015-01-23

Micael Glennfalk

Kommunstyrelsens ordförande (M)