söndag 19 april 2015

En gröt av desinformation och kränkningar

Ja, nu faller insändarna tätt i lokaltidningen. Övervägande delen en anonym gröt av desinformation, kränkningar och felaktigheter. På facebook finns en odefinierad grupp på kanske 20-30 personer (skriver helst på siten Vi som är från Vimmerby ) som vid datorn i hemmets lugna vrå njuter av att vältra sig i kränkande ord, tillmälen och osanna uppgifter, publicera dem mot dem de inte gillar och få energi av den skada man orsakar.
Insändarna i Vimmerby Tidning, de anonyma, är uppbyggda på samma sätt. Osanna uppgifter, spekulationer, kränkningar, felaktigheter. Helt oredigerade.
De med namn kan man orka svara på i mån av tid. Men det är ändå makalöst hur folk vågar publicera rent osanna uppgifter, på FB tack och lov ser man dock vad de heter.
Som Sören Holmberg som skriver att Vimmerby kommuns datakostnader är 40 % högre per datorenhet än Hultsfred och att jag för Vimmerbyborna bakom ljuset.
2014 kostade en dator i Vimmerby kommun 10.259 kronor.
2014 kostar en dator i Hultsfreds kommun 10.606 kronor.
Han skriver att ”Vimmerby är ett U-land när det gäller antalet datorer per tusen invånare” och att jag har svårt att fatta det. Vimmerby hade 2014, 2.020 datorer till en kostnad av 1.315 kronor per invånare.  Hultsfred hade samma år, 1.984 datorer till en kostnad av 1.532 kronor per invånare. Hultsfreds IT-kostnader ligger 2014 på ca 21,0 Mnkr medan Vimmerbys IT-kostnader ligger på ca 20,7 Mnkr.

På FB-sidan om skolnedläggelse sitter det någon i Gullringen och ”gräver” och han har grävt fram att kommunen köpt VTT-fastigheten av Vimmerby tidningen, och sedan hyr tillbaka den till mindre summa. Rätt är att VT fortfarande äger lokalen och kommunen hyr den. Inget av det jag hittat på den sidan rörande ”grävningen” i kommunen är sant.
För att inte prata om de söndergrävda gatorna, som en insändare trodde var kommunen, när det är Telia som bygger enligt gammalt schakttillstånd sedan 1990-talet. Kommunen går huvudsakligen i redan nedlagda rör.

En känd Djursdalabo skrev i en insändare att jag skulle skämmas för att jag sa vid Djursdalamötet, att jag inte ville ha mina barn i Djursdala skola. Citatet är utbrutet ur sitt sammanhang. En ur publiken tyckte kommunen skulle ordna bussar ut så stadsfamiljerna kunde bussa ut sina skolbarn till Djursdala. Jag sa då att det finns ett fritt skolval, föräldrar kan välja mellan de skolor som finns i kommunen. I samband med detta sa jag, att eftersom jag bor i staden skulle jag inte låta mina barn gå i Djursdala skola. Och det är heller inte många stadsboende föräldrar som valt kransortens skolor för sina barn. Mannen nämnde dock inte alls med vilket ursinne han skällde ut undertecknad för att ett industriområde byggs.

En annan insändare skriver att ”barnen ska väl inte behöva betala för kommunens tidigare misstag”. Jo, det har skett misstag tidigare. Och säkert under min period också. Men det är inte gymnasiet, Arla-bygget, vårdboendet, förskolorna, industritomterna eller fiberbygget som är ett misstag. Misstag är Karlbergstomten, hyra av Vimmerby Tidnings lokal i 20 år, industriavtalen för sannolikt 70 Mnkr och avtalspensioner, allt beslutat i mitten av 2000-talet men det påverkar alltjämt med stora miljonbelopp.

Vi hade dock kunnat klara detta också, men inte så länge socialen hela tiden behöver mer pengar. ”Spara å barnen” tycker man vi gör. Det är så att en hel del av socialens utökade kostnader gäller just barn, barn som far illa, barn som mår dåligt, där kostsamma utredningar och i en del fall placeringar måste göras.
 
Det är en svår uppgift att bryta igenom all desinformation, dock gör VT:s reporter Jimmy Karlsson goda och opartiska  försök liksom vimmerbybloggens Jakob Karlsson, och jag hoppas att deras artiklar till slut ska nå fram.

Majoriteten har fokuserat på att omfördela kostnaderna mellan skolans område där SKL sa att det fanns för mycket pengar) och socialens område där SKL sa det fanns för lite pengar.
Vi har fortsatt fokus på att leta de besparingar vi behöver göra för att 1) jämna ut budgetnivåerna mellan Barn- och Ubildningsnämnd och Socialnämnd 2) jämföra kostnaderna över hela den kommunala budgeten med varandra för att slutligen välja det som minst påverkar kommunen i sin helhet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar