Det blir 57 månader på posten.

Jag kommer av hälsoskäl att lämna mitt uppdrag som heltidsanställd ordförande i kommunstyrelsen i Vimmerby kommun.

Jag kommer så snart möjligt att överlägga med moderaterna och den gemensamma majoritet vi har i kommunen när det kan anses som mest lämpligt.

Igår meddelade jag gruppen och kommunledningen beslutet.

Sedan den skada på halspulsådern jag råkade ut för i oktober har jag dagligen medicinerat för att inte drabbas av stroke och för att läka sprickan i ådern. Från att halspulsådern akut haft mycket liten blodgenomströmning där jag fick känselbortfall i halva ansiktet, har jag under åtta månader stått under behandling.

Igår tisdag gjorde jag ett avslutande återbesök hos min läkare. Jag kommer inte att uppnå större läkning än 80 procent genomströmning. Jag har nu fått beskedet att jag fortsatt livet ut får medicinera för att inte drabbas av sådana komplikationer.

Den roll jag har som heltidsanställd ordförande är inte den livssituation som på något sätt kan förbättra min hälsa, snarare tvärtom. Jag har fått detta klart för mig i samråd med min läkare och min familj. Jag är inte beredd att fortsatt ta den risken med min hälsa.

Jag räknar med att kunna frånträda min heltidsanställning senast sista september.

Jag avser dock kvarstanna som ledamot i fullmäktige och fullgöra den mandatperiod väljarna valt mig till.

Jag kommer nu närmast att diskutera med moderaternas fullmäktigegrupp, med den stora majoritetsgruppen och givetvis med vice ordförande och kommunledningen.

Jag avser göra en så fullödig överlämning till en ny ordförande som jag kan, och i möjligaste mån finnas till hands åtminstone mandatperiodens slut.

Vimmerby har idag ett mycket bra majoritetssamarbete och det är viktigt för kommunens framtid, att det bibehålls och att budgeten de kommande tre åren kan efterlevas.

Jag är glad över den tid jag fått verka som kommunstyrelsens ordförande. Den har varit lärorik. Jag hade med mig företagarens tänk in i kommunen och jag kan nu lägga till välfärdsbyggarnas tänk när jag nu i september träder tillbaka. 

Sommartal - inför semestern

SOMMARTAL söndag efter midsommar 2015:

”Det duger inte att sticka huvudet i sanden och förlita sig på ökat antal flyktingar eller att statens bidrag ska öka!”

När jag tillträdde i januari 2011 var kravet uttalat; sätt en vision, se till att något händer, ta Vimmerby kommun ur stilleståndet och förlamningen, se till att fotbollsplanen byggs, industriområden byggs och för Guds skull; ersätt Eken med ett värdigt boende och sätt punkt för en 7-årig långbänk, och satsa också på oss äldre, bygg ett Trygghetsboende.

Det mesta är gjort under mandatperioden 2011-2014, det senare tar den nya majoriteten för innevarande mandatperiod, S och M, beslutsamt tag i under hösten. Ett nytt Trygghetsboende på 35 lägenheter (sambyggt med Granen) skulle öka möjligheterna till inflyttning i kommunen, då bostadskedjan skulle ta fart..

”Vakna, kommunen har tre kommunchefer, starkt missnöje med IT, inga visioner om framtiden. Å vad ska vi göra med Näs som kostar massa pengar…?”

Jag blev väldigt glad 2011 när jag upptäckte att kommunen precis hade anställt en kommunchef som ville ta tag i problemen ”in house”, som var med på noterna att förnya ledningen på alla nivåer, som ville kavla upp ärmarna och jobba, jobba, jobba - tillsammans med mig, ny politiker och nytt kommunalråd.

Vi fick var sin arena, ändå kunde vi gå i takt och åt samma håll. Idag ser vi resultatet; hög nivå på stoltheten hos kommunens chefer, höjd nivå på kompetensen, det börjar bli lättare att rekrytera, medarbetarenkäter ger betyg som är åt rätt håll. Mycket återstår givetvis att göra, jobbet tar aldrig slut men riktningen är rätt och riktig.

Kommunchefen har därvidlag lyckats bättre än jag/vi inom politiken. Istället för att vi ska få erkänsla för att vi vågar vara politiker, har vi mötts av en lokal kultur, understödd i media, innebärande att vi är andra klassens medborgare, saknar respekt, förmåga och har dessutom mage att ta ut arvoden. 

Jag menar då inte enbart under skoldebatten, för den kan man förstå till viss del, utan redan innan, det är liksom legio och allmänt accepterat bland invånarna att politiker kan man säga vad man vill om, utan broms och egencensur. 

Många utifrån förundras när man ser det politiken utsätts för i Vimmerby, bland annat i anonyma insändare i lokaltidningen. Det räcker med att tiden på en parkeringsruta i stan är fel så är politiken oduglig. Det kan bara betyda att många där ute kan göra saker och ting bättre och att vi nu får en ström av nya politiker in till partierna. Tyvärr understöder en del enskilda politiker dessa strömmar och det är populistisk givetvis, men tragiskt. Det kommer ändå inte att ge några röster. Väljarna ser igenom sådant.

”Men har ni inte investerat för mycket? Är det inte onödigt?”

Investeringsnivån blev totalt hög eftersom också Kraftvärmeverket byggdes samtidigt av kommunala Vimmerby Energi och Miljö. En stor del av investeringarna amorteras kommande år av Vimarhem, Vemab och kommunen med stora årliga belopp. Bland osäkra investeringar kan vi räkna fibersatsningen. Det är stor risk att vi får ta en del över skattsedeln då tätorternas invånare hellre väljer multiinternationella Telia än att stödja sin egen omgivande landsbygd. Villaägaren i Gullringen, Södra Vi och Vimmerby stad ser ingen vinning med att stötta de som bor precis utanför tätorten, tillhörande ett byalag. Trots att det är billigaste alternativet. Nej, den solidaritet man för egen del kräver av Vimmerby stad, av Kalmar län, av Stockholm, av landets regering – den ger man inte själv till sina grannar några kilometer bort. Ena dagen ropar man om behov av lojalitet till sin bygd, nästa dag vänder man den själv ryggen. Inte trovärdigt.

Jag gläds dock åt Storebro där lojaliteten till den egna landsbygden och kommunen syns stor. Där gör några eldsjälar ett stort jobb.

Intressant är alla flerfamiljshus i stan med privata fastighetsägare (och Vimarhem med för den delen) som fått Telia-fibern kopplad till kopparnät (!) inne i fastigheten. Vi får se hur länge kopparledningen är framtidssäkrad… Men det var ju gratis.

”Men ni har fortsatt pumpa in pengar i Näs?”

Ja, besöksnäringen är prioriterad näring i kommunen. Inte kanske som enskilda företag i näringen tror, att stödet ska riktas till dem, utan mer de generella investeringarna; vi ska gynna utvecklingen av ALV och vi ska investera i vår gemensamma anläggning Astrid Lindgrens Näs. Det är kommunens bidrag till besöksnäringen och det är ganska mycket. Dels 3 Mnkr till Näs i årligt stöd, dels borgen på miljonlån till Trädgårdarna som är ett stort besöksmål framöver, dels 1,3 Mnkr till turistbyråbolaget, men också infrastrukturinvesteringar och investeringar i destinationsprojektet som bland annat verkar på en landsbygd. Ändå hörs ropen från besöksnäringen om mer pengar. Jämfört med övriga branscher får man väldigt mycket satsningar.

”Allt handlar bara om Astrid Lindgren, varför stöder ni inte småindustrin?”

Småindustrin får stöd, vi subventionerar industrimarken med stora belopp. Vi försöker underlätta myndighetskontakter, upprätta detaljplaner som passar både liten och stor industri, ser över gång och cykelvägar och infrastuktur för att underlätta arbetsresor till cykel eller med bil. Vi jobbar hårt med kompetensutveckling, satsar pengar i Campus för att bidra med kompetens till näringslivet, arbetar i Regionförbund och i samverkan med andra kommuner för att underlätta inom arbetsmarknadsregionen.

Vår näringslivsenhet och vi kommunalråd gör många företagsbesök, vi sitter i möten i telefon och på företagen, vi samtalar vid luncher och när vi möts på stan. Åtskilliga är de företagssamtal jag haft på en trottoar i kommunen.

”Varför kan ni inte samarbeta bättre i kommunpolitiken?”

Vi samarbetar nära nog på ett unikt sätt i Vimmerby; socialdemokrater och moderater träffas regelbundet och pratar lokalpolitik. Vi har en gemensam majoritet. Vi har ett bra samtal, antingen det är över midsommarsillen, en kopp kaffe på ett möte eller en öl på Brygghuset. Vi ser till bådas våra intressen och vår lokala kommunpolitik är mycket nära varandra i praktiken, även om vi ideologiskt är en bit ifrån varandra. 

Om man med samarbete menar att vi också ska regera tillsammans med oppositionen så skulle det inte fungera; vänstern och miljöpartiet är för långt ifrån oss moderater, och kristdemokrater och centerpartister är för långt ifrån socialdemokraterna. Men titta in på fullmäktige; det är inte många voteringar på ett år. 90 procent av alla ärenden råder det samsyn om. Man ska inte tolka debattens hetta som att vi inte samtalar och resonerar.

Nu lägger vi i majoriteten i morgon måndag vår rambudget för 2016 och med det tar vi det första steget mot en återställning till positivt resultat åren framöver.

Om brister inom lokalpolitiken...

Den här veckobloggen (på grund av utlandsresa skriven idag måndag morgon istället för igår söndag) får helt enkelt bli en länk till journalisten Jakob Karlssons krönika i söndags.

http://vimmerby.blogg.se/2015/june/sondagskronika-11-kommer-vimmerby-ha-nagra-politiker-kvar.html
Den innehåller mycket vettigt och jag hoppas att den läses också av de inom media som har makt över redigering av insändare och moderering av facebookinlägg.

Jag ska bara lägga en kommentar som mer riktar sig till oss politiker själva:
När man säger " Ni lyssnar inte!" så menar man egentligen "Ni gör inte som vi säger!"
Om det är något den nuvarande politiska generationen gjort så är det att lyssna; lyssnarresor, besök, närvaro på Facebook, bloggar, debatt i tidningen, öppenhet mot media och andra påverkare, transparant förhållningssätt.

Att lyssna innebär inte att man per automatik gör som någon annan säger. Om 20 procent av valmanskåren skriver på en lista för en folkkomröstning är det ingen majoritet. En majoritet är över  50 procent. Det innebär att "ha stor respekt" att lyssna på alla argument, att mötas ansikte mot ansikte, att diskutera. Men det är respektlös mot den stora majoritet som utgör väljarbas att göra  något, och fatta beslut om något, som man inte står bakom. Majoriteten diskuterar sina beslut, argumenterar och fattar dem sedan kollektivt.

Att säga "Ni lyssnar inte" är inte rättvist mot något av majoritetspartierna idag. Säg istället "Ni gör inte som vi säger" för det är verkligheten, och det är liksom demokratikns spelregler att den majoritet som tillsammans vinner valet, tar oftast beslut efter sin egen övertygelse.

Kompetensutveckling av ledare nödvändig

En av majoritetens största utmaningar i budgeten är de höga kostnaderna för sjukfrånvaro och vikariekostnader. De uppgår till ca 30 mnkr per år. 

I "Boken om Nyckeltal" av forskarna/lärarna Catasus, Gröjer, Högberg och Johnren (Liber) förs ett intressant resonemang hämtat från den offentliga sektorn. Jag tar mig friheten att citera ett stycke (fiktivt) där fyra resultatenhetschefer inom äldreomsorgen i en stadsdelsnämnd i Stockholm för ett reseonemang med sin verksamhetschef.

Chefen undrar varför de dragit över 3 mnkr i budgeten.

Chef 1 svarar: " I mitt fall beror det på att korttidsfrånvaron har ökat jämfört med hur det var tidigare. Min personal är körd i botten och vårt sätt att budgetera tar inte hänsyn till den verklighet vi lever i när personalen är sjuk. Vi måste ju hitta ersättare och kostnaderna som är förknippade med korttidsfrånvaro är inte korrekt behandlade i samband med budgeten. Jag tycker det är skandal att inte budgetarbetet utgår ifrån verkligheten!"

Verksamhetenschefen (VC) svarar: " Ja , det kan så vara att budgeten är lite mellan tummen och pekfingret, men hur kommer det sig att det blir 3 mnkr?"

Enhetschef 2: "VC, du vet lika väl som jag att det går på slentrian det här med budget, det är oftast förra årets tvivelaktiga siffror som styr. Men det som är uppenbart för oss ute på fältet, ex att ersättningsregler har ändrats och att vi numera är så tajt bemannade att om någon blir sjuk måste vi hitta en ersättare på stan, verkar inte ha uppfattats av er som är, så att säga, lite grand bredvid."

VC säger: " Vad kostar det då att en person är korttidsfrånvarande uttryck i kronor/dag? Har ni gjort någon kalkyl?

Enhetschef 1: "Vi har försökt få fram siffrorna i vårt redovisningssystem, men det är inte anpassat till vår verklighet. Ärligt talat fattar jag inte varför vi har de listor vi har i månadsuppföljningen, siffrorna speglar ju inte verkligheten! Kostnaden för att en person inte kommer till arbetet är mycket stor och det verkar ingen ha fattat"

Verksamhetsnchefen lovar sedan ta ett samtal med ekonomichefen.

Jag vill understryka att fallet inte är Vimmerby utan en stadsdelsnämnd i Stockholm.

Exemplet speglar brister i verksamhetens informationssystem. Problemet är början på en ond cirkel. Korttidsfrånvaron innebär att ersättare måste sättas in. Budgeten hålls inte och enhetschefen bestämmer då att inga ersättare får sättas in. Den kvarvarande personalen får då jobba extra och till slut får vi en ökande korttidsfrånvaro av bara det skälet

Hur ska ledningen hantera detta strategisk? En engagerad VC startar ett alternativtänkande. Vilken åtgärd är den bästa, ta in ersättare eller inte? I boken råder författarna VC att benchmarka med andra liknande verksamheter; vad har hänt på andra arbetsplatser när man valt det ena eller det andra? (Man visar ett exempel där "icke ersättare" gav dubbelt så hög sjukfrånvarokostnader.)

Varför tar jag detta exempel? Det är framförallt av ett skäl; hur ser kommunens strategi ut för att möte korttidsfrånvaron? Vilka investeringar görs?

För det första måste man förstå att investeringar ska ge avkastning. Om vi investerar i energiåtgärder i byggnader räknar vi med lägre kostnader. På samma sätt kan vi räkna hem investeingar i kommunens medarbetare. Sedan tre-fyra år tillbaka har kommunen en pågående investering i våra ledare, framförallt mellanchefer. Den ska avkasta bland annat en minskad frånvaro bland kommunens anställda. Ett dåligt ledarskap visar sig direkt i sjukfrånvaro där nyckeltalet "medarbetarnas motivationsgrad" blir låg.

Vimmerby kommun arbetar idag med vedertagna finansiella nyckeltal samt en del andra, även om jag inte vet om man mäter nyckeltalet Medarbetarnas motivationsgrad.

Man gör dock enkäter bland medarbetarna för att få underlag till strategisk styrning. Där har man tidigare om åren fått fram kritik mot just ledare och chefer i olika veksamheter. Ledarskapsprogrammet kom till bland annat av dessa skäl.

Också facket ser ledarskapsprogrammet som viktigt både vad avser nyckeltal som Motivation och Sjukfrånvaro.

När vi nu i budgeten lägger en synbar pott på en dryg miljon till att kartlägga sjukfrånvaron, så lägger vi avsevärt mer i den dagliga verksamheten på chefsutveckling och utveckling av den goda arbetsplatsen. Friskvårdsbidrag är långt ifrån ensamt bidragande: medarbetares motivation, ledares förmåga till kommunikation, verksamhetschefers förmåga till budgetering och alternativkalkyler, och även politikers förmåga att fokusera på rätt sak, exempelvis kontrollerande nyckeltal, har stor betydelse. I Vimmerby spelar också media en viss roll på hur villiga människor är att ta offentlig tjänst. 

Jag vill med detta stötta Vimmerby kommuns ledningsgrupp och satsningen på ledarutveckling, det som nu måste till är att öka informations- och kommunikationsflödet mellan de som utför arbetet och de som har makt över kalkylerna. Vi måste jobba ihop oss ännu mer och kanske öka antalet nyckeltal, och mäta nyckeltalen mer relevant mot andra verksamheter.

Kommunen var tidigare konkurrensfri; så är det inte längre. Den fria marknaden inom välfärdstjänster har visat oss att kommunens nyckeltal inte längre är lika bra som vi kanske trott på en del håll.